Konserveringsmedel gör att maten håller längre,

men flera vanliga tillsatser har också kopplats till ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

En stor fransk studie väcker frågor om ämnen som finns i många livsmedel. Forskarna vill nu undersöka sambanden närmare.

 

 

En burk konserverade grönsaker, ett paket charkprodukter eller en färdig sås. Konserveringsmedel finns i många livsmedel och används för att hindra bakterier och mögel från att förstöra maten.

Men ämnena har också hamnat under forskarnas lupp. I en fransk studie med drygt 112 000 deltagare hittades samband mellan flera konserverande tillsatser och ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

 

 

Bland ämnena finns flera av de åtta E-nummer som kopplats till högt blodtryck, däribland kaliumsorbat och natriumnitrit.

Högre risk bland dem som åt mest

Forskarna följde deltagarnas matvanor under i genomsnitt knappt åtta år.

Under perioden registrerades 5 544 fall av högt blodtryck och 2 450 fall av hjärt-kärlsjukdom.

Bland personer med högst intag av vissa grupper av konserveringsmedel var den relativa risken för högt blodtryck 29 procent högre än hos dem med lägst intag.

För hjärt-kärlsjukdom var motsvarande skillnad 16 procent.

 

 

Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal.

Studien bygger på uppgifter om deltagarnas kost och hälsa. Forskarna har tagit hänsyn till flera faktorer som kan påverka sjukdomsrisken, men det går inte att slå fast att konserveringsmedlen orsakat skillnaderna. Även andra delar av kosten kan spela in.

 

 

Naturliga tillsatser är inte alltid bättre

I tidningen Hälsa, nummer 12, berättar Amanda Rosendahl, handläggare vid Livsmedelsverket,

att konserveringsmedel fyller en viktig funktion. De hindrar maten från att förstöras och bidrar till mindre matsvinn.

 

 

 

Hon förklarar också att tillsatser måste säkerhetsbedömas

innan de får användas inom EU. Det gäller oavsett om ämnet kommer från naturen eller har framställts på kemisk väg.

”Att tillsätta naturliga konserveringsmedel, som bensoesyran från lingon, är utifrån ett säkerhetsperspektiv ingen skillnad jämfört med att tillsätta syntetiskt framställd bensoesyra”, säger Petter Melin, docent i mikrobiologi vid forskningsinstitutet RISE, till Hälsa.

 

 

 

De franska forskarna anser att resultaten motiverar fortsatta undersökningar.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA granskar tillsatsernas säkerhet och omprövar tidigare bedömningar när ny forskning tillkommer.

Framför allt behövs mer kunskap om hur tillsatserna påverkar kroppen över tid.

För konsumenten finns en praktisk svårighet.

 

 

Ingrediensförteckningen visar vilka tillsatser en vara innehåller, men normalt inte hur mycket av varje ämne som har använts.

Petter Melin lyfter också en nackdel med att minska användningen av konserveringsmedel: Maten riskerar att få kortare hållbarhet, vilket kan öka både matsvinnet och kostnaderna.

 

 

E202, E250 och E330

finns på listan över åtta tillsatser som forskare kopplar till högre förekomst av högt blodtryck. Studien omfattar över 112 000 personer och flera av ämnena används i vanliga livsmedel.

 

Högt blodtryck ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom. Kosten spelar en viktig roll, och salt är en av de faktorer som länge har diskuterats.

Hur mycket salt vi behöver kan samtidigt variera, inte minst vid värme och kraftig svettning.

Nu har forskare undersökt en annan del av innehållsförteckningen: Konserverande tillsatser.

 

 

 

Åtta E-nummer sticker ut

Studien bygger på den franska NutriNet-Santé-kohorten och har publicerats i European Heart Journal. Totalt ingick 112 395 personer som följdes i median 7,9 år.

 

 

Forskarna kartlade 58 olika konserverande tillsatser. Av de 17 som minst tio procent av deltagarna fick i sig kunde åtta enskilda ämnen kopplas till högre förekomst av högt blodtryck.

 

E-nummer
Tillsats

• • E202
Kaliumsorbat

E224
Kaliummetabisulfit

• E250
Natriumnitrit

E300
Askorbinsyra

E301
Natriumaskorbat

E316
Natriumerytorbat

E330
Citronsyra

E392
Rosmarinextrakt

 

Källa: European Heart Journal

Nästan alla deltagare, 99,5 procent, hade fått i sig minst en konserverande tillsats under studiens första två år.

 

Störst skillnad för E202

Ett av de tydligaste sambanden sågs för kaliumsorbat, E202. Bland deltagarna med högst intag var förekomsten av högt blodtryck 39 procent högre än bland dem med lägst intag. För citronsyra, E330, var motsvarande skillnad 25 procent. Natriumnitrit, E250, var kopplat till 16 procent högre förekomst.

 

Siffrorna beskriver relativa skillnader mellan grupperna i studien. De betyder inte att den som äter ett livsmedel med exempelvis E202 får 39 procent högre blodtryck.

 

Forskarna fann även samband för grupper av konserveringsmedel.

Ett högt intag av icke-antioxidativa konserveringsmedel var kopplat till 29 procent högre förekomst av högt blodtryck jämfört med ett lågt intag.

 

 

Finns i vanliga livsmedel

Flera av ämnena är vanliga i industriellt tillverkad mat. Kaliumsorbat används för att motverka mögel och jäst. Natriumnitrit används bland annat i processat kött och charkprodukter. Sulfiter förekommer bland annat i vissa drycker och livsmedel.

Men listan innehåller också namn som kan låta överraskande. Askorbinsyra är C-vitamin och citronsyra förekommer naturligt i exempelvis frukt.

Studien undersökte ämnena när de förekommer som tillsatser. Resultaten betyder därför inte att naturliga källor till C-vitamin eller citronsyra bör undvikas.

 

 

Visar samband – inte att tillsatserna är orsaken

Studien är en observationsstudie.

Forskarna har justerat resultaten för många andra faktorer som kan påverka risken för högt blodtryck, men metoden kan inte bevisa att tillsatserna är orsaken.

Deltagargruppen skiljer sig också från den svenska befolkningen.

Nästan 79 procent av deltagarna var kvinnor och medelåldern när de gick in i studien var knappt 43 år.

 

 

Forskarna skriver därför att resultaten behöver bekräftas och att mer forskning behövs för att förstå möjliga mekanismer.

 

För den som vill kontrollera maten hemma är E-numren däremot lätta att leta efter.

Tillsatser anges i ingrediensförteckningen med funktionsnamn och därefter sitt namn eller E-nummer.

 

 

Från www.E55.se

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt