The Olympic games of the diabetic foot - 9th International Symposium on the Diabetic Foot I Haag 10 – 13 May 2023

Ulla Hellstrand Tang, PhD; Roy Tranberg, docent; Roland Zügner, PhD; Lisbeth Hagström; Elin Hellgren BSc, alla från Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Leif Sundberg, ordförande Göteborgs Diabetesförening

Sverige visar framfötterna med med forskning kring diabetes och fothälsa vid 9th International Symposion on the Diabetic Foot i Haag den 10 – 13 maj 2023. Konferensen anordnas var 4:e år av International Working Group on the Diabetic Foot (IWGDF).

Bakgrund

Idag lever över 500 miljoner personer med diabetes i världen, utav dessa lever 6 miljoner med diabetesrelaterade fotsår, dessutom finns ett stort mörkertal. Rapporter från både WHO och internationella diabetessamfundet, IDF, visar en markant ökning av förekomsten av fotsår.
- Forskning visar samtidigt att trenden kan vändas genom förebyggande åtgärder mot riskfaktorerna och ökad tillgänglighet till behandling.

Cirka 1 200 deltagare från 89 länder hade samlats på konferensen för att prata, lyssna och lära om diabetesfoten och alla aspekter gällande prevention, avlastning vid sår, neuropati, biomekanik och vård för patienter med diabetes. Västra Götalandsregionen var starkt representerat med 11 deltagare och 7 posterpresentationer. Vid konferensen möttes forskare från Sahlgrenska akademin och Plymouth University för att tillsammans skapa forskningssamarbete kring studier med syfte att förbättra prevention och vård av fotkomplikation vid diabetes, bild 1. (bilder saknas i denna www rapport av tekniska skäl, kommer i fysiska tidningen DiabetologNytt)

Bild 1. Övre rad från vänster: Sean Ellin, Justine Tansley, Jennifer Williams, Sarah Demirel, Isabella Gigante, Elin Holmgren, Richard Collins, Roy Tranberg, Oskar Lundberg, Joanne Paton, Faisal Jalal. Främre rad från vänster: Elin Hellgren, Lisbeth Hagström, Boel Dittmer, Ulla Hellstrand Tang, Roland Zügner.

Diabetesläkaren Boris Mankovsky deltog via länk från Kiev och vi fick en inblick i svårigheten att driva diabetesvård i krigstid i Ukraina med sönderbombade sjukhus, brist på insulin och mediciner samt brist medicinsk personal eftersom många inkallats.

På konferensens sista dag släpptes de nya internationella riktlinjerna för diabetesfoten [1].
Riktlinjerna används som ett stöd i uppbyggnad av organisation och struktur kring bättre fothälsa runt om i världen. De är även vägledande när svensk diabetesfotvård formas.

Forskningsnyheter från Sverige

Fyra områden gällande diabetesfoten presenteras i kommande text: 1) kliniska riktlinjer, 2) digitala beslutstöd, 3) ortopedteknisk behandling för prevention och behandling av fotkomplikation vid diabetes, 4) studier kring hur personer med diabetes skattar sin livskvalitet.

1. Kliniska riktlinjer

Ulla Hellstrand Tang och medförfattare, bild 2, presenterade hur det svenska, personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för personer med diabetes [2]med hög risk för fotsår utvecklats inför pågående implementering i Sveriges 21 regioner. Postern var baserad på projektet The Swedish initiative to create clinical person-centred guidelines for person with diabetes and a high risk of developing foot ulcer[3]. 

Bild 2. Posterpresentation. Från vänster: Magnus Löndahl, David Hellsten, Ulla Hellstrand Tang och Carlos Martín de los Santos Díaz.

Hur väl överensstämmer nationella kliniska riktlinjer för diabetesvården med regionala riktlinjer när det gäller avlastning med ortopedtekniska hjälpmedel? Den frågan har undersökts av Gustav Jarl och Ulla Hellstrand Tang och medförfattare i studien Clinical guidelines recommending prosthetics and orthotics in Sweden: Agreement between national and regional guidelines[4].

Syftet med studien var att bedöma kvaliteten och kvantifiera överensstämmelserna på nationella och regionala kliniska riktlinjer som rekommenderar ortopedteknisk behandling. Kvaliteten bedömdes enligt AGREE II [5]. Överensstämmelse kvantifierades på en 4-gradig betygsskala ("liknande", "delvis liknande", "inte lik/inte närvarande" och "olika"). Resultatet identifierade tre riktlinjer och nio rekommendationer för ortopedteknisk behandling, av totalt 18 nationella riktlinjer. Sju regionala riktlinjer identifierades. Muskuloskeletala sjukdomar och Stroke CPGs hade kvalitetspoäng på 60% (spann 0-100%) i alla domäner. Diabetes CPG hade 60% i fem av sex domäner.

Tre nationella rekommendationer (diabetes) visade "liknande" innehåll för alla regioner, och två visade "inte liknande". Slutsatsen var att det finns ett fåtal nationella och regionala rekommendationer för ortopedteknisk behandling med varierande överrensstämmelse, vilket kan leda till ojämlik vård.

Isabella Gigante och medförfattare har i artikeln Offloading diabetes-related neuropathic foot ulcers at Swedish prosthetic and orthotic clinics, undersökt i vilken utsträckning ortopedteknisk personal i Sverige följer de kliniska riktlinjerna att använda ankelhög knäortos för att avlasta plantar fotsår vid diabetes [6]. Slutsatsen av enkätstudien var att det behövs insatser för att öka kompetensen och kännedomen en denna effektiva behandling till ortopedteknisk personal [6].

2.     Digitala beslutsstöd

Trots befintliga riktlinjer finns det skillnader i utförandet av Fotundersökningen. I Västragötalandsregionen (VGR) skapades en strukturerad fotundersökningsblankett baserad på gällande riktlinje.

Susanne Andersson och medförfattare tog första steget mot ett digitalt beslutsstöd för vårdpersonal i studien Experiences of a Novel Structured Foot Examination Form for Patients With Diabetes From the Perspective of Health Care Professionals: Qualitative Study[7].

Syfte var att validera en blankett bland diabetesvårdspersonal. Åtta informanter från olika diabetesprofessioner intervjuades semistrukturerat angående deras erfarenheter av att kliniskt arbeta med strukturerad fotundersökning. Analys skedde induktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att blankettens tydliga struktur förenklade fotundersökningen. Det tydliggjordes att personal hitintills arbetat enligt olika rutiner vid fotundersökningar. En rutinmässig implementering av formuläret uppfattades kunna bidra till ett mer enhetligt utförande. Fotundersökningsblanketten fungerar bra som ett stödverktyg för förebyggande kliniska åtgärder baserat på fotundersökning och kan bidra till en enhetlig, säkrare och jämlik vård.

Två studier inom ortopedteknisk verksamhet har utvärderat hur personal och patienter uppfattar att använda digitala beslutsstöd. Roland Zügner och medförfattare [8]har samarbetat med Göteborgs Diabetesförening i studien Experiences of using a digital tool, the D-foot, in the screening of risk factors for diabetic foot ulcers.

Syftet var att utvärdera patienters och klinikers erfarenheter av att använda det digitala verktyget D-Foot vid screening av riskfaktorer för att utveckla DFU. Det sekundära syftet var att undersöka om patienter senaste året fått sina fötter undersökta av sjuksköterska eller läkare, remitterats till fotvård och fått information om egenvård. Resultat visar att användare, patienter (n=90) och personal (n=2), uppfattar det digitala beslutsstödet D-Foot som användbart. En av tre studiedeltagare hade varken remitterats till fotvård eller fått information om egenvård från sin behandlande läkare/sjuksköterska. 

I den randomiserade kontrollerade studien Patients and helthcare professionals experiences of digital foot examination – a randomised controlled study bekräftas fynden från Roland Zügner och medförfattare att det digitala beslutsstödet D-Foot är användbart och att kvaliteten blir hög när patienter fotundersöks enligt en strukturerad rutin [9]. Fotrapporten som genereras är värdefull vid vårdplaneringen [9].D-Foot implementeras nu inom ortopedteknisk verksamhet i VGR.

3.    Ortopedteknik, skor och inlägg

Boel Dittmer och medförfattare fann i studien Do persons with diabetes fit in standard footwear? att många personer med diabetes behöver hjälp från ortopedteknisk personal för att prova ut skor med god passform [10]. Många personer med diabetes har breda fötter eller hammartår vilket kräver specialanpassningar av skor.

I en nyligen publicerad studie av Elin Hellgren och medförfattare undersökt plantartryck vid den så kallade pelotten på fotinlägget [11]. En pelott är en förhöjning på inlägget som placeras bakom tålederna med syfte att fördela och avlasta tryck vid framfoten. Tryckmätningar under fotsulan hos en grupppersoner med diabetes som provat ut inlägg hos Ortopedteknik, Sahlgrenska analyserades. Patienerna delades in i grupper baserat på tådeformitet.

Slutsatsen av studien är att metoder behöver valideras och appliceras på större grupper för att förstå trycket vid pelottens position. Ett viktigt ämne att undersöka, för att förstå hur framfotens status påverkas av en pelott.

4.    Självskattad livskvalitet hos personer med diabetes

Med data från en longitudinell, 10-års studie har Faisal Jalal och medförfattare undersökt om det mellan kvinnor och män med diabetes finns skillnader i självskattad hälsa mätt med SF-36. I studien, Gender differences in quality of life in a group of patients diagnosed with diabetes framkom att kvinnorna rapporterade mer smärta jämfört med männen. Inom detta nya forskningsfält behövs ytterligare studier för att utröna orsaker till eventuella skillnader [12]. Från samma studiepopulation har Oskar Lundberg och medförfattare undersökt om personer med typ 1 diabetes jämfört med typ 2 diabetes skattar sin livskvalitet högre [13]. I studien, Does quality of life differ between patients with diabetes type 1 and patients wth diabetes 2 over time? framkom inget entydigt svar och ytterligare forskning efterfrågas.

Referenser

1. International Working Group on the Diabetic Foot. IWGDF Guidelines. 2023 2023-05-26]; Available from: https://iwgdfguidelines.org/guidelines-2023/.
2. Sveriges Kommuner och Regioner, Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Diabetes med hög risk för fotsår. 2022.
3. Hellstrand Tang, U., et al. The Swedish initiative to create clinical person-centered guidelines for persons with diabetes and a high risk of developing foot ulcers in 9th International Symposium on the Diabetic Foot 2023. The Hague.
4. Hellstrand Tang, U., et al., Clinical guidelines recommending prosthetics and orthotics in Sweden : agreement between national and regional guidelines.Prosthetics and Orthotics International, 2023.
5. AGREE II. AGREE II Training Tools. 2018; Available from: https://www.agreetrust.org/resource-centre/agree-ii/agree-ii-training-tools/.
6. Gigante, I., et al.,Offloading of diabetes‐related neuropathic foot ulcers at Swedish prosthetic and orthotic clinics.Diabetes/Metabolism Research and Reviews, 2022: p. e3611.
7. Andersson, S., et al., Experiences of a novel structured foot examination form for patients with diabetes from a healthcare professional’s perspective: a qualitative study.Submitted, 2023.
8. Zügner, R., et al., Experiences of using a digital tool, the D-foot, in the screening of risk factors for diabetic foot ulcers.Journal of Foot and Ankle Research, 2022. 15(1): p. 90.
9. Hellstrand Tang, U., et al. Patients and healthcare professionals experiences of digital foot examination versus traditional foot examination– a randomised controlled study. in 9th International Symposium on the Diabetic Foot 2023. The Hauge.
10. Dittmer, B., et al. Do persons with diabetes fit in standard footwear?in 9th International Symposium on the Diabetic Foot 2023. The Hague.
11. Hellgren, E., et al.,Exploring in-shoe plantar pressure differences at the metatarsal pad position for patients with diabetes and toe deformities: A pilot study.Journal of the International Foot & Ankle Foundation, 2022. 1(12).
12. Jalal, F., et al. Gender differences in quality of life in a group of patients diagnosed with diabetes in 9th International Symposium on the Diabetic Foot. 2023. Haag.
13. Lundberg, O., et al. Does quality of life differ between patients with diabetes type 1 and patients with diabetes type 2 over time?in 9th International Symposium on the Diabetic Foot 2023. Haag.

Bilder saknas i denna www rapport av tekniska skäl, kommer i fysiska tidningen DiabetologNytt

På uppdrag av DiabetologNytt
Ulla Hellstrand Tang

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt