Hjärt-kärlsjuka har fått ytterligare 14 år tack vare forskningen

Idag publicerar Hjärt-Lungfonden nya siffror för hur forskningen har bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-kärlsjukdom.

Enligt beräkningar som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, kan en person i 65-69 årsåldern och som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt, förvänta sig omkring 14 extra levnadsår.

– Siffrorna bekräftar vad forskningen under de senaste fyra decennierna har gjort för alla som drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Många som i dag lever och mår bra skulle inte ha funnits med oss utan forskning och teknisk utveckling, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Studien noterar stora hälsovinster även för människor i yngre åldrar. En person som är till exempel mellan 45 och 49 år och drabbas av hjärtinfarkt, kan tack vare forskningen förvänta sig att leva i snitt 27 år längre idag än om insjuknandet hade inträffat 1980. 

Över två miljoner människor lever idag med hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlforskningen anses därför ha stor betydelse för antalet räddade liv och vunna levnadsår för de som drabbas av sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt och stroke.

Mer än en tredjedel av de totalt över 700 000 förhindrade eller uppskjutna dödsfallen inom hjärt-kärlsjukdom under de senaste fyra decennierna beräknas vara direkt kopplade till forskningens framsteg. 

– Tack vare forskningen har hundratusentals människor överlevt hjärtsjukdom och fått fler friska år. Men det finns orosmoln. Dagens levnadsvanor och det faktum att oväntat många i övre medelåldern har plack i kranskärlen riskerar att vända trenden.

- Nu behövs mer forskning för att hjälpa människor att slippa drabbas, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. 

Den läkemedelsbehandling som enligt studien gav flest vunna levnadsår var antikoagulantia och motsvarande behandlingsåtgärd var behandling vid strokeenhet. 

Hjärt-Lungfonden är den största oberoende finansiären av svensk hjärt- och lungforskning vid landets universitet och universitetssjukhus. 

Under åren 1980 - 2019 har verksamheten delat ut totalt omkring 4,4 miljarder kronor i anslag till forskningen.

Länk till rapporten

Korta fakta om hjärt-kärlsjukdom 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

  • Omkring 30 000 svenskar dör varje år av hjärt-kärlsjukdom, som är den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
  • Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke och en av tre som får hjärtinfarkt är i arbetsför ålder, det vill säga 20-69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp visar att 4 av 10 drabbade är i arbetsför ålder.
  • Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Fem forskningsframsteg (Källa: Hjärt-Lungfonden)

  1. Ballongvidgning. Används för att vidga hjärtats kranskärl med hjälp av en ballongförsedd slang (kateter). I Sverige utfördes den första ballongvidgningen 1979. Metoden kallas även PCI (Perkutan Coronar Intervention).
  2. Stent.Efter PCI-ingreppet träs ett litet metallnät (stent) utanpå ballongen för att undvika att en förträngning uppstår på samma plats igen. När nätet sedan spänns då ballongen fylls med vätska, armeras kärlväggen inifrån och kan inte falla tillbaka. 
  3. Hjärt-lungmaskinen.Maskinen kan temporärt ta över hjärtats och lungornas funktion. 1953 utfördes världens första lyckade öppna hjärtoperation med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Bara ett år senare utfördes motsvarande operation för första gången i Sverige.
  4. Elektrokardiografi (EKG). Elektroder som sätts fast på bröstkorgen fångar upp elektrisk aktivitet från hjärtat som åskådliggörs i ett diagram som kallas EKG. Den första EKG-registreringen i Sverige gjordes 1906.
  5. Ultraljudsundersökning. En bildteknik som visar hjärtats struktur, funktion och pumpkapacitet. Tekniken hjälper kardiologer att ställa korrekta diagnoser vid exempelvis hjärtsvikt eller olika former av hjärtrytmrubbningar. 1953 utfördes den första ekokardiografin på en hjärtpatient. Svenska läkare var först med att undersöka hjärtat med hjälp av ultraljud.

Om Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom.

Press release

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt