Arbetsminnet, som sitter i frontalloben, påverkas av förhöjt blodsockervärde hos personer med typ 2-diabetes. Illustration: Mostphotos

Arbetsminnet, som sitter i frontalloben, påverkas av förhöjt blodsockervärde hos personer med typ 2-diabetes. Illustration: Mostphotos

PRESSMEDDELANDE - 23 APRIL 2021 08:00

En person med typ 2-diabetes kan ha svårare med problemlösning och att ta till sig mycket information samtidigt. Det visar en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Forskarna har kunnat se förändringar i hjärnan hos denna grupp vid förhöjt blodsocker.

Arbetet med studien inleddes för cirka tio år sedan. Man har tidigare kunnat konstatera att förhöjda blodsockernivåer påverkar hippocampus, den del av hjärnan som ansvarar för lagring av minnen och ofta den som först drabbas vid Alzheimers sjukdom. Men nu har man även upptäckt att arbetsminnet, som sitter i frontalloben, påverkas.

Arbetsminnet aktiveras för att kunna ta emot information, behålla den i minnet en kortare period och sedan använda informationen när vi tar ett beslut. Det hjälper oss till exempel vid problemlösning. Personer med försämrat arbetsminne kan ha svårt att ta till sig mycket information på en gång.

–Minnet är viktigt för personer med diabetes, särskilt för livsnödvändiga handlingar som att komma ihåg att ta sin medicin och att äta regelbundet, säger Olov Rolandsson, distriktsläkare och professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, som är initiativtagare till studien.

Olika minnesfunktioner testades

I studien, som gjordes i två steg, ingick både personer med diabetes och personer som inte hade diabetes, totalt 70 personer med en medelålder på 66 år. Deltagarna fick dropp med antingen koksalt- eller sockerlösning, men visste inte själva vilket slags dropp de fick vid varje tillfälle. Därefter testades olika minnesfunktioner. I den första delen av studien fann man att personer med typ 2-diabetes hade sämre arbetsminne är personer utan diabetes. 

För att studera vad som hände i hjärnan fick en mindre grupp deltagare genomgå samma procedur, med antingen koksalt- eller sockerlösning, men nu utfördes minnestestet i en magnetkamera som registrerade hjärnaktiviteten. Man upptäckte då att personer med typ 2-diabetes inte kunde aktivera centrum för arbetsminnet lika bra som personer utan diabetes.

Studiedeltagarna fick bland annat utföra en problemlösning som gick ut på att minnas ett antal siffror och därefter svara på frågor som ”Vad var föregående siffra?”, ”Vad var tredje siffran från slutet?”. Deltagarna som inte hade diabetes kunde öka aktivitetsnivån i hjärnan i takt med att frågorna blev svårare, medan personer med diabetes inte kunde öka hjärnaktiviteten i samma utsträckning.

– Vi hoppas att studien ska göra vårdpersonal mer uppmärksam på om personer med typ 2-diabetes visar tecken på nedsatt minne. I så fall bör man hjälpa dem med bra hjälpmedel som stöd för minnet, säger Olov Rolandsson.

Pressinfo

_________

 

Nyhetsinfo

Läs mer om studien:

Acute hyperglycaemia leads to altered frontal lobe brain activity and reduced working memory in type 2 diabetes

Forskargruppen består av Anna Backeström, Olov Rolandsson, Sture Eriksson, Lars Nyberg, Tommy Olsson från Umeå universitet och Henrik Zetterberg och Kaj Blennow från Göteborgs universitet.

Läs abstract och hela artikeln pdf  17 sidor free

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0247753

Acute hyperglycaemia leads to altered frontal lobe brain activity and reduced working memory in type 2 diabetes

  • Anna Backeström ,
  • Konstantin Papadopoulos,
  • Sture Eriksson,
  • Tommy Olsson,
  • Micael Andersson,
  • Kaj Blennow,
  • Henrik Zetterberg,
  • Lars Nyberg,
  • Olov Rolandsson

Abstract

How acute hyperglycaemia affects memory functions and functional brain responses in individuals with and without type 2 diabetes is unclear. Our aim was to study the association between acute hyperglycaemia and working, semantic, and episodic memory in participants with type 2 diabetes compared to a sex- and age-matched control group. We also assessed the effect of hyperglycaemia on working memory–related brain activity. A total of 36 participants with type 2 diabetes and 34 controls (mean age, 66 years) underwent hyperglycaemic clamp or placebo clamp in a blinded and randomised order. Working, episodic, and semantic memory were tested. Overall, the control group had higher working memory (mean z-score 33.15 ± 0.45) than the group with type 2 diabetes (mean z-score 31.8 ± 0.44, p = 0.042) considering both the placebo and hyperglycaemic clamps. Acute hyperglycaemia did not influence episodic, semantic, or working memory performance in either group. Twenty-two of the participants (10 cases, 12 controls, mean age 69 years) were randomly invited to undergo the same clamp procedures to challenge working memory, using 1-, 2-, and 3-back, while monitoring brain activity by blood oxygen level–dependent functional magnetic resonance imaging (fMRI). The participants with type 2 diabetes had reduced working memory during the 1- and 2-back tests. fMRI during placebo clamp revealed increased BOLD signal in the left lateral frontal cortex and the anterior cingulate cortex as a function of working memory load in both groups (3>2>1). During hyperglycaemia, controls showed a similar load-dependent fMRI response, whereas the type 2 diabetes group showed decreased BOLD response from 2- to 3-back. These results suggest that impaired glucose metabolism in the brain affects working memory, possibly by reducing activity in important frontal brain areas in persons with type 2 diabetes.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt