I flera år har jag hållit en föreläsning med titeln ”Svenska riktlinjer i takt med tiden” och de senaste åren tvingats lägga till ett frågetecken, eftersom svenska riktlinjer uppenbart inte varit just det.
Redan 2020 flyttades positionerna fram för SGLT2-hämmare och GLP1-analoger i ADA´s Standards of Care och 2022 har man gått ännu ett steg längre mot bakgrund av aktuella studier.
https://diabetesjournals.org/care/issue/45/Supplement_1
Ett enkelt sätt att uppdatera oss i Sverige vore förstås att precis som Stefan James och Boris Klanger föreslår översätta dessa evidensbaserade riktlinjer och följa dem.
Jag förstår diskussionen om metformin, men dåligt studerat är det faktiskt inte. Det har givits tillsammans med SGLT2-hämmare och GLP1-analoger i alla studier de senaste åren med fantastiska resultat.
Om något är odokumenterat så är det hur dessa läkemedel fungerar, om man inte ger det tillsammans med metformin, Jan Eriksson i Uppsala är på gång med en jämförelse metformin mot dapagliflozin, ska bli intressant att följa.
https://www.researchweb.org/is/fourol/project/273390
1000 mg metformin ger samma GLP1-nivå som 100 mg sitagliptin, hämmar glukoneogenes och glykogenolys, minskar perifer insulinresistens, jo det är faktiskt visat, och kostar en krona.
Förstår inte varför vi inte skulle fortsätta använda den i kombination med andra medel. Den stora, 34 737 nydebuterade DM2-patienter, The Diabetes and Aging Study 2019 gav oss två epidemiologiskt baserade siffror:
https://diabetesjournals.org/care/article/42/3/416/36136/The-Legacy-Effect-in-Type-2-Diabetes-Impact-of
- De som inte når HbA1c <48 mmol/mol första året har en irreversibelt ökad risk för mikrovaskulära komplikationer och
- De som inte når HbA1c <53 mmol/mol första året har en irreversibelt ökad totalmortalitet.
Det har vi vetat i några år. Nu är det dags att börja använda alla verktyg mer intensivt för att rädda liv. Det är också dags att använda SGLT2-hämmare och GLP1-analoger oberoende av HbA1c vid riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som ADA föreslår.
Konsensusuttalandet 2020 från SFD och Kardiologföreningen var ett steg i rätt riktning, men talar enbart om dessa medel vid etablerad sjukdom, inte riskfaktorer som det står i inlägget.
https://www.dagensdiabetes.se/index.php/alla-senaste-nyheter/3298-konsensus-diabetes-hjartriktlinjer-t2dm-sfd-kardiologforeningen
Tiden är mogen, jag ser fram emot att kunna föreläsa om Svenska Riktlinjer i Takt med Tiden utan frågetecken!
Anders Frid,
medicine doktor, tidigare överläkare diabetesmottagningen Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö, numera pensionär
