Arkiv alla nyheter

Nationella Riktlinjer för Obesitas Socialstyrelsen. Remiss-version

 
 

Förord

I dessa nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid obesitas (även kallat fetma).

Riktlinjerna ska vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar i hälso- och sjukvården, och stödja användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder.

Riktlinjerna vänder sig framför allt till dig som är beslutsfattare i hälso- och sjukvården, till exempel i rollen som politiker, tjänsteperson eller verksamhetschef. Vissa rekommendationer kan också vara aktuella för dig som beslutar om tandvård.

Rekommendationerna bör påverka resursfördelningen i hälso- och sjukvården, så att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade åtgärder än till lågt prioriterade.

En viktig del av riktlinjerna är Socialstyrelsens indikatorer och nationella målnivåer för uppföljning och utvärdering. Indikatorerna utgår från rekommendationerna i riktlinjerna. Socialstyrelsen planerar att utvärdera vården vid obesitas de närmaste åren, med utgångspunkt i riktlinjernas indikatorer.

Alla intressenter kan diskutera och komma med synpunkter                     på Socialstyrelsens bedömningar, rekommendationer och indikatorer i denna version av riktlinjerna, i en bred och öppen process.

Efter publiceringen kommer vi att medverka i ett antal regionala seminarier för beslutsfattare och andra berörda. Där kan din sjukvårdsregion eller enskilda region diskutera vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser riktlinjerna kommer att få för er. Diskussionen kan sedan bidra till att fördjupa Socialstyrelsens bedömning av konsekvenserna.

Du som arbetar för exempelvis en region, intresseorganisation, yrkesförening eller privat vård- eller omsorgsgivare kan vidare skicka skriftliga synpunkter på riktlinjerna, senast 31 juli 2022.

Se instruktionerna på Socialstyrelsens webbplats (socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer).

Under våren 2023                                                                                                       publicerar vi sedan en uppdaterad version av riktlinjerna, där vi tagit hänsyn till de synpunkter vi fått. Vi kommer också att uppdatera riktlinjerna när fler obesitasläkemedel inkluderas i den statliga läkemedels- förmånen, eftersom det är angeläget att fler patienter kan erbjudas fler läkemedelsalternativ.

Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har deltagit i arbetet med riktlinjerna.

Olivia Wigzell Generaldirektör

____

Kommentar

Läs dokumentet, pdf, endast 54 sidor

Historiskt dokument, då det är första gången vi nu får dessa nationella riktlinjer för obesiias. 

Angående subvention av läkemedel finns följande information gällande deras rekommendationer:

Inget av de aptitreglerande läkemedlen ingår ännu i den statliga läkemedelsförmånen, utan de bekostas fullt ut av patienterna själva. Därför ger Socialstyrelsen här enbart en rekommendation om orlistat, som ingår i förmånen.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska i första hand hjälpa beslutsfattare att prioritera resurser mellan olika åtgärder (se kapitlet Om de nationella riktlinjerna, avsnittet Fokus på områden med stor förbättrings-potential). 

Samtidigt ser vi det som önskvärt att fler typer av läkemedels-behandling kan rekommenderas i riktlinjerna framöver. För att främja en god och jämlik vård över landet kommer vi därför att uppdatera riktlinjerna när något ytterligare läkemedel inkluderas i den statliga läkemedelsförmånen.

Rapport från Region Stockholm Obesitas

och patientföreningens rapport om bemötande i vården kom också nyligen.

Stockholmsrapporten tar med ett par intressanta punkter:

Oavsett orsaker bedömer vi att följande insatser skulle kunna leda till mer jämlik diagnostik och behandling av obesitas: 

  1. Fler obesitasdiagnoser bör ställas när patienten besöker vården av andra skäl. 
  2. Fler med obesitasdiagnos bör erbjudas behandling. 
  3. Läkemedelsbehandlingen bör bli mer jämlik och effektiva läkemedel bör subventioneras. 
  4. Det behövs fortbildning av vårdpersonal i bemötande och behandling av patienter med obesitas och om den stigmatisering som följer med sjukdomen. 
  5. Större fokus på förebyggande insatser i samhället skulle minska trycket på hälso- och sjukvården och därmed kunna leda till en mer jämlik diagnostik och behandling av obesitas.
Läs Rappoorten fråm Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 30 sidor pdf free
 
 
Ur Förord

• Vi har valt att undvika ordet fetma, då det kan upplevas kränkande. För det första visar rapporten att obesitas är en underdiagnostiserad sjukdom och att de som får en diagnos i låg grad erhåller behandling.

• Betydligt fler i länet borde således erbjudas behandling och vårdpersonal är i behov av fortbildning i bemötande och behandling av patienter med obesitas.

• För det andra finns det tecken på att behandling inte ges på lika villkor. Män diagnostiseras och behandlas i mindre utsträckning än kvinnor trots att obesitas är vanligare bland män. Vilka läkemedel som förskrivs varierar också beroende på patientens inkomstnivå.

• Utifrån rapporten föreslår vi att det även bör undersökas vilken roll den privata obesitasvården, som patienten själv bekostar, spelar för jämlikheten. Detta eftersom det finns en stor skillnad i tid från diagnos till operation inom den offentliga hälso- och sjukvården i relation till patientens inkomst.

• Med ett större fokus på förebyggande insatser i samhället skulle trycket på vården sannolikt minska, vilket i sin tur skulle ge bättre förutsättningar för mer jämlik diagnostik och behandling av obesitas.

_____

”HAR DU VUNNIT PÅ BINGOLOTTO FÖR ATT HA RÅD ATT ÄTA DIG SÅ TJOCK?” Bemötande av personer med övervikt eller obesitas inom vården RIKSFÖRBUNDET HOBS                                                             34 sidor, pdf, högst läsvärd

https://www.hobs.se

Ur Inledning

”… Den här rapportenhandlar om resultatet av en enkätundersökning som HOBS har genomfört.Förekommer negativa attityder, fördomar och kränkande bemötande? Utöveratt undersöka hur bemötandet ser ut har vi ställt frågan om hur patientenskulle vilja bli bemött. Tanken bakom denna fråga är att den ska ge upphov tillsvar som är värdefulla för vårdpersonal i deras kompetensutveckling”

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 
 
 
Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp