I juni publicerades det nya personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för hypertoni.

Därmed har Sverige en gemensam nationell målbild för hela förloppet

– från det första förhöjda blodtrycksvärdet till långsiktigt välkontrollerat blodtryck

och minskad kardiovaskulär risk.

Diagnosgränsen för hypertoni är oförändrad: mottagningsblodtryck ≥ 140/90 mmHg, eller motsvarande värde vid hem- eller 24-timmarsmätning, vid minst två separata tillfällen.

 

Vårdförloppet ger inga rekommendationer avseende allmän screening. Däremot behöver vi bli bättre på att mäta blodtrycket när sannolikheten för hypertoni är hög och på att följa upp förhöjda värden som redan registreras i vården. Två förhöjda mätningar bör leda till ett aktivt ställningstagande till diagnos och behandling. Efter insatt eller ändrad behandling ska blodtrycket utvärderas inom två till fyra veckor och behandlingen intensifieras tills det individuella målet har nåtts. Därefter krävs regelbunden uppföljning för att kontrollen ska bestå.

Vårdförloppet rekommenderar ett generellt behandlingsmål under 130/80 mm Hg

Målet ska emellertid inte tillämpas mekaniskt. Högre målvärden kan behöva accepteras vid hypotensiva biverkningar.

Hos äldre är det inte kronologisk ålder i sig, utan skörhet, samsjuklighet, biverkningar, livskvalitet och förväntad återstående livslängd som ska styra individualiseringen.

 

Behandlingen utgår från patientens samlade risk.

Vid blodtryck ≥ 140/90 mmHg föreligger behandlingsindikation oavsett risknivå.

Läkemedelsbehandling kan också vara aktuell vid blodtryck ≥ 130/80 mmHg hos personer med mycket hög kardiovaskulär risk.

För de flesta patienter behövs flera läkemedel för att nå behandlingsmålet och många kan med fördel börja med kombinationsbehandling med två läkemedel direkt, där fasta kombinationer bör prioriteras för att öka följsamheten till ordinerad behandling. Hälsosamma levnadsvanor och läkemedelsbehandling ska inte betraktas som olika behandlingsalternativ utan initieras parallellt. På motsvarande sätt behöver blodtrycksbehandlingen integreras med bland annat lipidsänkning, diabetesbehandling, njurprotektion och nikotinstopp.

 

Hemblodtrycksmätning får en central roll i det nya vårdförloppet. Korrekt utförd ger den mer representativa värden, ökar patientens delaktighet och kan minska behovet av mottagningsbesök. Men egenmonitorering får inte bli ett sätt att ensidigt flytta ansvar från vården till patienten. Det behövs validerad utrustning, utbildning, en överenskommen mätplan och en tydlig mottagare av resultaten. Digital direktöverföring av blodtrycksvärden skulle kunna göra stor skillnad, men dagens journalsystem är sällan byggda för ett sådant arbetssätt.
Invändningen att en högre ambitionsnivå kräver resurser är berättigad. Vårdförloppet kan inte införas genom att primärvården uppmanas att arbeta hårdare.

 

Full implementering kräver stegvis införande,

uppgiftsväxling mellan professioner, sjuksköterskeledda arbetssätt, bättre digitala stöd och ett långsiktigt resurstillskott. När resurserna är begränsade bör patienter med höga blodtryck och hög risk prioriteras, följt av aktiv behandling av de patienter med okontrollerad hypertoni som redan finns framför oss.

 

Den hälsoekonomiska analysen

visar samtidigt varför frågan inte kan reduceras till kostnader och belastning på primärvården.

Vid full implementering uppskattas vårdförloppet kunna förebygga omkring 26 000 fall av stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt årligen, vilket i slutändan resulterar i en kostnadsbesparing för regionerna.

Det illustrerar storleksordningen på den möjliga hälsovinsten samt hur de stora kostnaderna för hypertoni inte uppstår när blodtrycket mäts eller ett generiskt läkemedel sätts in, utan när en patient drabbas av stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt eller njursvikt.

 

Att vårdförloppet nu är publicerat betyder inte att vi har gått i mål.

Det ska ses som startskottet på ett förändringsarbete som vi behöver göra nationellt, regionalt och på varje enskild vårdenhet. V

i som jobbar med hypertoni och kärlmedicin behöver tillsammans bidra till lokala införandeplaner anpassade efter lokala förutsättningar och hitta lösningar som fungerar praktiskt för såväl patienter som kollegor på olika vårdnivåer.

 

 

Ett vårdförlopp sänker i sig inte ett enda blodtryck.

Det gör patienter och vårdpersonal tillsammans, med rätt stöd och en organisation som håller ihop hela vägen.

 

 

Mattias Brunström

Ordförande Svensk Förening för Vaskulär Medicin

Från tidningen Vaskulär Medicin okt 2026

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt