I FÖRRA ÅRETS RAPPORT från Barndiabetesfonden
sattes för första gången någonsin en samlad pris-
lapp på typ 1-diabetes i Sverige. Den landade på
12,9 miljarder kronor för 2023. Den största enskilda
posten var komplikationerna. 4,3 miljarder kronor
försvann bort på vård för hjärt- och kärlsjukdom,
demens, depression och njursvikt orsakade av
typ 1-diabetes.

 

Vi vet att komplikationer hänger direkt ihop
med vilka blodsockervärden en person med typ 1-
diabetes lyckas hålla. Forskning visar också att tiden
i målvärdet, alltså hur stor del av tiden den lyckas
att ha ett stabilt bra blodsocker, har stor betydelse
för risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.
Sambandet är omöjligt att blunda för. Modern
medicinteknik som AID-pumpar och kontinuerliga
glukosmätare, hjälper generellt personer med
typ 1-diabetes att få lägre och jämnare värden.
De sänker risken för exakt de komplikationer som
driver de största kostnaderna.

 

ÄNDÅ LEVER TIOTUSENTALS svenskar fortfarande
ett liv med insulinpennor och ett tiotal injektioner
per dygn. En del väljer det själva, somliga vill inte ha
teknik fastklistrad på kroppen och andra känner sig
tryggare med det som är bekant,

 

men ofta är det för
att deras vårdgivare inte föreslår en uppgradering,
eller för att de råkar bo i fel region eller har fel ålder.
Åldersdiskrimineringen är plågsamt tydlig.

 

Det går
inte att förklara med medicinska skäl – bukspott-
körteln börjar inte plötsligt fungera bättre vid
18-årsdagen. Det går bara att förklara med en
föreställning om att vuxna fortsatt får acceptera
bördan av egenvården..

 

Det är inte vård efter behov.
AID-TEKNIKEN SKÖTER inte allt arbete. Den kräver
fortfarande kunskap, vaksamhet och engagemang.
Men det är stor skillnad mellan att beräkna doser
och ta en spruta tio gånger om dagen, och att
överlåta basbehandlingen till tekniken.

 

Den amerikanska expertorganisationen ADA, vars
Standards of Care är den internationellt tongivande
riktlinjen, slog i 2026 års uppdatering fast att AID-
system är den föredragna insulinleveransmetoden
för alla med typ 1-diabetes.

 

Krav på att uppfylla
särskilda kriterier för att få tillgång till tekniken har
tagits bort.

 

Sverige sitter på samma kunskap, samma teknik
och samma kostnadskalkyl. Skillnaden är att vi fort-
farande låter 21 regioner bestämma var för sig om
vem som ska få leva det enklare livet, trots att varje
krona som inte läggs på hjälpmedel idag kommer
tillbaka mångdubblad som följdsjukdomar om tio,
tjugo, trettio år.

 

Den verkliga kostnaden är inte tekniken. Den verk-
liga kostnaden är att låta bli. Alla med typ 1-diabetes
ska kunna få tillgång till den bästa tekniken.
Karolina Janson, generalsekretere Barndiabetesfonden

 

 

 

Endast 15 procent av personer över 65 år med typ 1-diabetes har tillgång till insulinpump, trots att tekniken kan ge både bättre hälsa och högre livskvalitet.
Pressmeddelande
Åldersdiskriminering i Västra Götalands vård för typ 1-diabetes
Endast 15 procent av personer över 65 år med typ 1-diabetes har tillgång till insulinpump,

trots att tekniken kan ge både bättre hälsa och högre livskvalitet.

Det visar den nya rapporten Typ 1-diabetes – Rätten till hjälpmedel: en studie i ojämlik vård, från Barndiabetesfonden som släpps idag.

 

 

– Ju äldre du är, desto mer ignoreras du, trots att behoven är desamma, säger Åsa Sturestig, sakkunnig på Barndiabetesfonden. Många har levt ett långt liv med en extremt krävande sjukdom som behöver uppmärksamhet dygnet runt. Idag finns tekniska hjälpmedel som gör livet enklare och ger betydligt bättre medicinska resultat, men dem får du inte självklart tillgång till, säger Åsa Sturestig, sakkunnig på Barndiabetesfonden.

Vården för typ 1-diabetes är en av de mest avancerade vårdformer som ges utanför sjukhus. Moderna insulinpumpar kan idag till stor del kommunicera med en kontinuerlig blodsockermätare och dosera insulinet automatiskt. Tekniken minskar de akuta riskerna med lågt och högt blodsocker, ger bättre livskvalitet och minskar långsiktigt risken för dyra följdsjukdomar.

 

 

Men pumptekniken når ut ojämnt. Inom Västra Götaland finns stora skillnader mellan olika mottagningar i hur många som får tillgång till insulinpump. Nationellt får sex av tio vuxna med typ 1-diabetes fortfarande behandla sjukdomen med ett tiotal manuella injektioner per dygn, samma metod som på 1990-talet.

Ju äldre du är, desto mer bortprioriteras du. Bland personer över 65 år är det knappt 15 procent som får tillgång till insulinpump.

– I praktiken kan du bo på samma gata, ha samma diagnos och samma behov, men ändå inte få samma möjligheter att leva ett friskt liv, säger Åsa Sturestig.

– Det är för stora skillnader i hur det är att leva med typ 1-diabetes. Två personer med typ 1-diabetes och samma medicinska behov ska inte få olika behandling beroende på vilken mottagning de råkar tillhöra. Den tekniska utvecklingen har kommit så långt att det inte är försvarbart att neka någon, säger Karolina Janson, generalsekreterare för Barndiabetesfonden.

Internationella expertorganisationer har utnämnt moderna insulinpumpar till primär standardbehandling. Barndiabetesfonden vill att Region Skåne gör detsamma.

– Vården för personer med typ 1-diabetes ska utjämna skillnader, inte skapa dem, säger Karolina Janson.

 

 

 

2026 års rapport om

Typ 1-diabetes

Rätten till hjälpmedel – en studie i ojämlik vå

 

Den moderna insulinpumpen med AID-teknik har blivit livsförändrande

för många med typ 1-diabetes. Men alla får inte tillgång till tekniken.

Den här rapporten handlar om vilka som får, och vilka som väljs bort.

Barndiabetesfonden har analyserat statistik från Nationella diabetes-

registret och gjort två egna undersökningar: en patientenkät med ett

tusental svarande och en enkät till landets samtliga diabetesmottagningar.

 

Det här har vi sett:

• Sex av tio vuxna med typ 1-diabetes tar fortfarande insulin

med spruta. Andelen som får tillgång till modern insulinpump skiljer

mycket mellan olika regioner och mottagningar.

 

• Åldern avgör. Bland barn har 88 procent pump. Bland vuxna över

65 år är det 16 procent. Över 80 år är det försumbart få.

 

• Vården säger att patienten väljer själv. Patienterna känner inte igen

sig. 97 procent av mottagningarna säger sig aktivt uppmuntra

till bättre teknik. Bara 36 procent av patienterna har upplevt att

alternativ ens diskuteras.

 

• ”För bra värden” används som skäl att neka. Den vanligaste

anledningen att nekas modern teknik är att patienten redan når

sina behandlingsmål, trots att forskningen visar att

skador uppstår även vid dagens målvärden.

Tekniken bidrar dessutom till bättre livskvalitet.

Med den här rapporten vill vi belysa orättvisor och

öka kunskapen om den komplexa vården för typ 1-

diabetes. Alla ska ha rätt till moderna hjälpmedel.

 

 

Pressmeddelande Barndiabetesfonden

 

 

____

Läs hela rapporten 40 sidor, illustrationer, tabeller, färgbilder, referenser

pdf fre att ladda ner

 

https://barndiabetesfonden.se/om-oss/rapporten-om-typ-1-diabetes/2026-ars-rapport-om-typ-1-diabetes/

 

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt