Nordiska och baltiska organisationer i gemensamt upprop om upphovsrätten
14 medieorganisationer och journalistförbund i Norden och Baltikum kräver idag i ett gemensamt upprop
rimliga villkor när AI använder journalistik.
Samtidigt efterlyser de en effektiv tvistlösningsmekanism för att säkerställa
att utgivare får skälig ersättning när förhandlingar om den närstående utgivarrätten inte leder till resultat.
Många AI-företag tränar och utvecklar sina system med journalistiskt innehåll, ofta utan att ha fått tillstånd och utan att betala för det.
Idag publicerar Sveriges Tidskrifter tillsammans med 13 andra organisationer från Danmark, Sverige, Norge, Finland, Island, Estland, Lettland och Litauen tre gemensamma rekommendationer för hur upphovsrätten ska respekteras när AI-företag använder upphovsrättsligt skyddat material.
Organisationerna företräder journalister och medieföretag. Tillsammans står de bakom en gemensam hållning för en rättvisare marknad för journalistiskt innehåll i AI-utvecklingen.
Utöver den olovliga användningen av upphovsrättsskyddat material lyfter de fram att AI-företag och teknikplattformar i många fall inte förhandlar fram ersättningslösningar som ger utgivarna rimlig kompensation för användningen av deras innehåll.
– Data i form av journalistiskt innehåll är viktigt vid utveckling av AI. Att AI-företagen stjäl våra medlemmars innehåll är oacceptabelt. Ett tydligt regelverk som värnar upphovsrätten är avgörande för att företag ska vilja investera i såväl journalistik som AI-utveckling, säger Kerstin Neld, vd på Sveriges Tidskrifter.
De 14 organisationerna har enats om tre konkreta reformer
om skulle stärka skyddet för journalistiken och skapa bättre förutsättningar för rättvis ersättning.
1. Samtycke: AI-företag måste respektera upphovsrätten och ingå avtal om de vill använda skyddat innehåll.
2. Transparens: AI-företag ska ge rättighetshavarna tillräcklig insyn i vilket upphovsrättsskyddat innehåll de använder för att träna och driva deras system. Om de nödvändiga uppgifterna inte lämnas ut bör en presumtionsregel med omvänd bevisbörda gälla.
3. Efterlevnad: Förhandlingar mellan utgivare och AI-företag som olovligen använder upphovsrättsskyddat material har ännu inte lett till avtal. Därför bör möjligheten att inrätta ett skiljeförfarande eller en annan effektiv tvistlösning utredas. En sådan ordning ska hjälpa till att lösa tvister om ersättning och tillhörande villkor, utan att rättighetshavare tvingas ingå avtal.
Flera pågående rättsliga tvister visar att det behövs tydliga regler för hur AI-företag får använda journalistiskt och annat upphovsrättsligt skyddat innehåll. Tidigare i år stämde den danska rättighetsorganisationen DPCMO (Danske Pressepublikationers Kollektive Forvaltningsorganisation) OpenAI. Enligt DPCMO har företaget använt danska nyhetsartiklar för att träna ChatGPT och som sedan också återgett delar av artiklarna i strid med upphovsrätten. Stämningen kom efter upprepade försök till förhandling och medling. Fallet visar vilka svårigheter rättighetshavare möter när de försöker hävda sina rättigheter mot globala AI-företag.
Bakom de tre kraven står följande 14 organisationer:
• Baltic Press Publishers’ Collective Management Organisation (Baltikum)
• Danske Medier (Danmark)
• Danske Pressepublikationers Kollektive Forvaltningsorganisation, DPCMO (Danmark)
• Dansk Journalistforbund (Danmark)
• Estonian Media Enterprises Association (Estland)
• Blaðamannafélag Íslands, Islands journalistförbund (Island)
• Mediebedriftenes Landsforening (Norge)
• Norsk Journalistlag (Norge)
• Journalistförbundet (Sverige)
• Swedish Press Publishers’ Collective Management Organisation, SPCMO (Sverige)
• Sveriges Tidskrifter (Sverige); DiabetologNytt och SFD är medlem i Sveriges Tidskrifter
• Tidningsutgivarna, TU (Sverige)
• Medieförbundet, Medialiitto (Finland)
• Finlands Journalistförbund, Suomen Journalistiliitto (Finland)
Läs dokumentet 6 sidor
https://sverigestidskrifter.se/wp-content/uploads/2026/10/nordicbalticpositiononcopyrightai2026.pdf?x16180
____________
LITE MER
EU:s AI-förordning innehåller krav på transparens kring manipulerat innehåll,
krav på märkning av AI-manipulerat innehåll som bilder – deepfake
____________
Från Sveriges Tidskrifter 261028
Uppdatering: Metas användarvillkor för kommersiella användare, företag eller redaktioner
Den 20 oktober informerade vi om Metas uppdaterade användarvillkor för kommersiella användare. Vi informerade även om att Sveriges Tidskrifter vänt sig till Konkurrensverket för att myndigheten ska titta på frågan om huruvida de nya villkoren innebär att Meta missbrukar sin dominerande ställning. Vi vill med det här brevet lämna information om vad som hänt sedan dess.
Meta har meddelat att de skjuter fram datumet för när de nya villkoren börjar gälla från den 30 oktober till den 20 november. Tyvärr har företaget dock inte backat när det gäller innehållet i villkoren. Vi gör tillsammans med experter fortsatt bedömningen att villkoren är mycket problematiska.
Att de nya villkoren börjar gälla den 20 november
innebär att den som använder Metas tjänster efter den 19 november anses godta villkoren. Sveriges Tidskrifter har kontakt med Konkurrensverket med anledning av vårt brev till myndigheten. Vi har även kontakt med
EMMA (branschorganisationen på EU-nivå för tidskrifter) och andra organisationer som är engagerade i frågan. Vi kommer att fortsätta uppdatera er om vad som händer i frågan.
Frågan uppmärksammades i helgen, i Lördagsintervjun där Janne Elvelid,
chef för samhällsfrågor på Meta i Sverige, intervjuades.
Meta delays rollout of terms that would allow broad scraping of news sites.
Legal experts are still skeptical.
Meta’s new commercial terms will go into effect three weeks later than initially planned.
RELATED ARTICLE
Legal experts warn Meta’s new terms still grant broad scraping permissions, despite language changes
October 17, 2026
Meta has delayed the effective date of its new terms of service for business accounts to November 20 in the face of mounting pressure from the global news industry.
Nieman Lab first reported on the terms on October 15. They would allow for the mass scraping of websites “associated with” business accounts on Facebook, Instagram, WhatsApp, and Threads. Virtually every news organization has at least one business account. On October 16, Meta removed the word “train” from its terms and limited the use of future scraped content to “advertising and business products.”
The terms were previously set to take effect on October 30, with no way to opt out, setting off an outcry from news publishers, politicians, and press associations on both sides of the Atlantic.
“We are extending the effective date of our updated Commercial Terms and Self-Serve Ad Terms to November 20 to allow more time for us to explain to our partners and stakeholders what’s changing and what’s not — including how Meta uses web crawlers and the fact that content owners will still be able to use robots.txt to signal preferences,” a Meta spokesperson told Nieman Lab in a statement Friday.
A Meta spokesperson said on October 17 that the company revised the language because it “wasn’t clear in the initial consolidation of terms that robots.txt preferences are respected. News sites, like all other content owners, still have the ability to disable the crawler via robots.txt flags. That has been the case, and it has not changed.”
As of October 23, Meta has made no other changes to the terms aside from the implementation date. No versions of the terms include language about respecting robots.txt preferences.
Legal experts and news industry leaders remain skeptical of Meta’s statements.
“Publishers should always be concerned about tech companies attempting to take content for free, and should assume that Meta is taking this additional time to either find a new way to try to mislead publishers into granting Meta free access to valuable copyrighted content or finally give up in the face of pressure,” said Matt Topic, a media and intellectual property attorney at Loevy & Loevy. “Publishers don’t need more PR statements or explanations. They need Meta to keep its hands off their copyrighted material and respect publishers’ terms of service.”
“I don’t think that repeating the same non-explanations for another three weeks will make much difference,” James Grimmelmann, a professor of digital and information law at Cornell Law School, added. “But maybe they’ll use the time to come up with better explanations.”
Thomas Höppner, a professor and attorney specializing in competition law in Germany, told Nieman Lab that “Meta’s conduct constitutes a prima facie infringement of European Union competition law, and a textbook case for imposing interim measures.”
U.K. politicians and German publishers call on regulators to pause Meta’s new terms before October 30 deadline
October 21, 2026
The postponement could be a legal strategy that the company is exploring, he said.
“My fear is that this is merely a measure by Meta to reduce the risk of court actions for interim measures,” Höppner said. “If affected parties wait too long from the day of knowledge of the changes [until] the filing of an action, a court will assume that the matter cannot be urgent — and deny interim relief on this ground…Under some jurisdictions, a platform needs to give business users appropriate warning before implementing measures. It may well be that Meta just tries to reduce the risk of losing on the ground not having sufficiently informed business users about its new terms.”
News publishers and press associations have called on regulators to intervene before the terms take effect, and on Meta to include specific language about respecting publishers’ crawling preferences.
On Thursday, the News/Media Alliance in the United States sent a letter to Meta CEO Mark Zuckerberg, demanding that the company suspend the terms before October 30. The World Association of News Publishers (WAN-IFRA) sent a similar letter to Meta’s chief global affairs officer Joel Kaplan on the same day.
Multiple European press associations signed a joint letter to the European Commission, citing potential violations of the Digital Markets Act and calling for intervention. Earlier this week, two German publisher associations called on the European Commission to prohibit the new terms from going into effect until a complete review has been conducted.
A Commission spokesperson said in a statement to Nieman Lab on Friday the the Commission has sent “its first formal requests for information under the AI Act, including to providers that have not published summaries about the data used to train their models.”
“The Commission welcomes Meta’s announcement that it has postponed the entry into force of its new commercial terms,” the statement reads. “The Commission is committed to ensuring that Meta’s practices comply in full with all applicable obligations under EU law, including Article 102 TFEU and the Digital Markets Act.”
In the United Kingdom, the Competition and Market Authority sent a formal letter to Meta to discuss the terms. In a parliamentary committee session on Tuesday, executive director Will Hayter said he had a meeting scheduled with the company on Wednesday to learn more about the terms.
“The CMA has been in urgent discussions with Meta this week on this important issue,” a CMA spokesperson said on Friday. “Meta has now paused implementation until 20 November. We will continue to scrutinize these terms and engage with Meta and others as we consider our next steps.”
Theo Bamber, chief executive of the U.K’s News Media Association, wrote on LinkedIn on Friday that “this delay is welcome, but it is a pause not a solution.”
RELATED ARTICLE
Meta’s new commercial terms will allow the scraping of news sites, legal experts say
October 15, 2026
“What needs to happen next is for the Competition and Markets Authority, and other regulators around the world, to secure clear,
public commitments from Meta to abandon the offending elements of the new Terms before they take effect,” Bamber said.
____________________________
261028 kl 19.25
Sveriges Tidskrifter
Norge stoppar Metas villkor – Sveriges Tidskrifter kräver att Sverige gör detsamma
Oslo Tingsrätt fattade idag ett interimistiskt beslut om att stoppa Metas nya användarvillkor. Villkoren skulle ge Meta långtgående rätt att använda journalistik som medieföretag och journalister äger. Runt om i världen har en samlad mediebransch rest sig för att försvara sitt innehåll – journalistiken.
– Den norska domstolen har tillfälligt stoppat Metas nya villkor i Norge. Det välkomnar vi. Genom de förändrade villkoren tar Meta andras journalistik för egen vinning, och det kan bolaget göra bara för att det är så dominerande på marknaden, säger James Savage, ordförande Sveriges Tidskrifter.
Sveriges Tidskrifter vände sig den 19 oktober till Konkurrensverket för att uppmärksamma myndigheten på de nya villkoren.
I brevet till myndigheten framförde Sveriges Tidskrifter att det är nödvändigt att skyndsamt besluta om interimistiska åtgärder innan Metas uppdaterade villkor träder i kraft, för att förhindra att irreversibel skada omedelbart uppstår från och med den dagen.
-Nu måste Konkurrensverket och övriga svenska myndigheter agera skyndsamt så att villkoren stoppas även i Sverige.
Och EU-kommissionen måste se till att Meta respekterar upphovsrätten
och värnar en rättvis konkurrens – i hela Europa, säger Kerstin Neld vd Sveriges Tidskrifter.
______________________________________-
261111 Uppdatering
Sveriges Tidskrifter i EU-samråd:
Dagens upphovsrättsregler otillräckliga
EU-kommissionen har nyligen genomfört ett så kallat samråd om upphovsrätt.
I sitt svar på samrådet slår Sveriges Tidskrifter fast att nuvarande regelverk
inte ger ett tillräckligt skydd för publicistiskt innehåll och kräver bindande EU-reglering och hårdare krav på AI-företagen.
Samrådet genomförs inom ramen för EU-kommissionens utvärdering av EU:s upphovsrättsdirektiv (det så kallade DSM-direktivet), som infördes i svensk rätt 2023. Sedan införandet har AI-utvecklingen accelererat i en takt ingen kunde förutse. Journalistiskt innehåll som publiceras för allmänheten skrapas i dag av AI-aktörer för att träna storskaliga språkmodeller (LLM:er) – i princip helt utan tillstånd eller ersättning.
I sitt svar på EU-kommissionens samråd lyfter Sveriges Tidskrifter fram behovet av att återupprätta balansen mellan de redaktionella medierna och AI-företagen.
Sveriges Tidskrifter lyfter bland annat fram följande problem:
• Otillräckliga opt-out-verktyg: De undantags- och förbehållsmekanismer som finns i DSM-direktivet (opt-out) ger inte publicister det skydd som avsågs.
• Svårigheter att kontrollera efterlevnad: Det saknas insyn och tekniska verktyg för medieföretag att verifiera om deras förbehåll faktiskt respekteras.
• Brist på transparens: Det är nästintill omöjligt för publicister att få insyn i exakt vilken data som använts för att träna specifika språkmodeller.
• Obefintlig licensmarknad: Eftersom AI-företag upplever att de kan använda materialet ändå, utan risk för sanktioner, undviker de förhandlingsbordet. Bristen på effektiva rättsliga åtgärder gör att licensiering i dag inte fungerar som en reell intäktskälla.
• Kollision mellan rättsordningar: Flera ledande AI-företag agerar utifrån amerikansk rätt och standarder, vilket används som en strategi för att undvika förhandlingar och ansvar inom EU.
• Forskningsundantaget och KB: I Sverige används bestämmelserna om text- och datautvinning för forskningsändamål av Kungliga biblioteket för att ta fram språkmodeller som är tränas på så kallade pliktexemplar. Språkmodellerna finns att ladda ner fritt på nätet och får användas inte bara för forskning utan även kommersiella ändamål.
Sveriges Tidskrifter lyfter bland annat fram följande lösningar och krav:
• Bindande reglering inom EU: Det räcker inte med frivilliga branschöverenskommelser. EU måste införa nya, bindande åtgärder i upphovsrättslagstiftningen.
• Omvänd bevisbörda: Bevisbördan måste läggas på AI-utvecklarna. Den som utvecklar en modell och har full insyn i träningsdatan ska vara skyldig att bevisa att upphovsrättsskyddat material inte har använts olovligen, utan föregående licens eller tillstånd.
• Tydliga och enkla opt-out-system: Rättighetsinnehavare måste ges enkla, standardiserade och juridiskt bindande metoder för att reservera sina rättigheter.
• Effektiva rättsmedel: Det måste införas kännbara sanktioner och rättsliga mekanismer, som medling, för att sätta stopp för olicensierad användning och tvingar globala teknikbolag till förhandlingsbordet.
• Tydliggöra forskningsundantaget: Beroende på hur situationen utvecklas i Sverige när det gäller KB kan guidelines eventuellt vara ett sätt att komma till rätta med problemen. Om problemen fortsätter bör en probleminventering göras i syfte att stärka upphovsrätten på området.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt