Så kan patienter med typ 2-diabetes slippa komplikationer
Långtidsblodsocker, HbA1c, blodtryck och blodfetter ska ställas in direkt vid diagnos av typ 2-diabetes, görs detta går det att leva utan komplikationer. Men idag är det många patienter som inte får tillräckligt bra behandling.
– Det går definitivt att leva med typ 2-diabetes utan att få komplikationer, säger Margareta Hellgren, specialist i allmänmedicin på Närhälsan i Skövde.
Hon är aktuell med en ny studie från NDR, nationella diabetesregistret, där blodsocker HbA1C hos 78 000 personer med typ 2-diabetes har studerats. Studien visar att en fördröjning med ett år för att få ner blodsockernivåerna till målvärdet, ger samhällskostnader på 113 miljoner kronor. Tittar man enbart på personer under 65 år, är kostnaderna mer än dubbelt så stora, 279 miljoner.
– Det är stora summor, det är väldigt mycket pengar man kan spara om man behandlar optimalt från början, säger Margareta Hellgren.
Så ska patienterna behandlas
Därför är nu riktlinjerna tydliga, personer med typ 2-diabetes ska tidigt behandlas mot ett HbA1c inom målvärdet, 52 mmol/mol eller det individuella målvärde man kommit överens om och sedan ligga kvar där.
– Jag tycker att patienter ska vara nere i normala värden efter ett år, har du en frisk person som arbetar ska de ner under 48. En person som haft diabetes länge kan ha svårt att komma ner dit. För att komma åt hjärtkärlkomplikationer så måste du även behandla blodfetter och blodtryck optimalt, säger Margareta Hellgren.
Claes Held, kardiolog och professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum bekräftar att det är viktigt att se hela sjukdomsbilden.
– Diabetes är inte bara en sockersjukdom diabetes utan lika mycket en kärlsjukdom i form av en uttalad tendens till åderförkalkning. De flesta patienter med diabetes dör faktiskt i hjärtkärlsjukdomar. Om man behandlar diabetessjukdomen väl så minskar risken för sena komplikationer i andra organ, säger han.
Komplikationer vid typ 2-diabetes
En enkel slagning i NDR visar att drygt 51 procent av patienterna med typ 2-diabetes i Sverige idag inte når målvärdet 52 för HbA1c. Konsekvenserna av att många patienter har högre HbA1c än rekommenderat leder till en rad svåra komplikationer. Mikrovaskulära komplikationer som påverkar ögon, njurar och nervsystem och makrovaskulära komplikationer som hjärtinfarkt och stroke.
– Om man inte är aktiv och behandlar omedelbart får man snabbt skador i blodkärlen som inte går att reparera. För att minska risken för hjärtkärlsjukdom så måste man behandla tidigt och man måste behandla alla komponenter, säger Margareta Hellgren.
Trots detta är det ändå 20 procent av patienterna i Region Stockholm med typ 2-diabetes som bara får råd om kost och motion som första insatser, enligt data från NDR. Margareta Hellgren är kritisk.
– Det är väldigt märkligt, de allra flesta ska ha läkemedel. Jag förstår det inte, säger hon.
Viktigt att unga når normalvärden
Margareta Hellgren förklarar att det ser ut att finnas flera olika typer av typ 2-diabetes. En grupp med äldre patienter som får lite för högt fasteblodsocker men inte så mycket komplikationer medan yngre patienter har betydligt högre risk.
– Den unga populationen, de som får diabetes ganska tidigt, de har oerhört stor risk. Där är det mycket viktigt att man behandlar alla deras värden ner till helt normala nivåer, patienter som behandlas optimalt kan leva lika bra som alla andra, säger hon.
Färre komplikationer med nya läkemedel
Komplikationer står för 70 procent av den totala sjukvårdskostnaden för diabetes. Med nya läkemedel skulle komplikationer på sikt kunna minska rejält och därmed höja både l livskvaliteten för patienterna och minska de samhällsekonomiska kostnaderna.
– Nya SGLT-2 hämmare och GLP-1-analoger minskar risken för kardiovaskulära komplikationer och i vissa fall även minskad risk för död, säger Claes Held.
Borde inte de ekonomiska vinningarna vara ett tydligt incitament att behandla patienter så att komplikationer inte utvecklas?
– Vi bör definitivt förbättra implementeringen av rekommenderad behandling vid diabetes. Det är tyvärr ett vanligt fenomen att vi är sena på bollen både att initiera nya behandlingar men också att göra det i tid, säger Claes Held.
Patientföreningen ser ökad livskvalitet
Thomas Magnusson, ordförande för Diabetesorganisationen i Sverige trycker på de stora vinsterna för varje patient.
– Ur patientperspektiv betyder det här ökad livskvalitet, jag får hjälp tidigare och jag slipper en hel del komplikationer som jag skulle kunnat få. Det viktigaste är att jag som patient känner att jag får den bästa behandlingen. Finns det ett läkemedel kanske det faktiskt är en bra investering för att motverka framtida komplikationer och därmed minska behandlingskostnaderna längre fram. Då får vi en win-win-situation.
Underfinansierad primärvård
Majoriteten av patienter med typ 2-diabetes tas om hand på vårdcentraler – men det är inte där de samhällsekonomiska vinsterna landar om komplikationerna minskar.
– Det är ingen tvekan om att primärvården är underfinansierad idag. Vem som bekostar läkemedel är olika i olika regioner. Är det vårdcentralen som bär kostnaden är det inte säkert att de har råd. Då säger chefen ”ska du behandla med det där diabetesläkemedlet kan vi inte anställa en till diabetessköterska”, det blir en väldigt komplicerad sits, säger Margareta Hellgren.
Krävs ökad kunskap
Förutom den ekonomiska aspekten handlar det om att nå ut med kunskap till både vårdpersonal och patienter.
– Det krävs kunskap om diabetes på varje vårdcentral, så är det inte idag, det ser väldigt olika ut. Det är viktigt att patientföreningar och vården har samma mål, att öka kunskapen, säger Thomas Magnusson.
Margareta Hellgren håller med:
– Det finns ett stort informationsbehov, vi har ont om doktorer i primärvården och det kommer stafettläkare som kanske inte är så informerade. Just nu driver jag ett kvalitetsarbete i Skaraborg där jag samlar diabetessköterskor och kollegor, skickar ut information, ger exempel på patientfall och hur man ska behandla. Om detta är framgångsrikt vid utvärderingen om ett år kommer vi implementera det i hela Västra Götaland.
Samarbete mellan kardiologer, primärvårdsläkare och diabetesläkare
En annan viktig del för att förbättra diabetesvården är samverkan mellan diabetsläkare och kardiologer. Det finns ett konsensusdokument som tagits fram mellan de båda professionerna.
– Det är viktigt med en samstämmig syn när det gäller att initiera nya behandlingar så att patienterna inte undantas effektiv behandling i onödan. Det finns idag ett utbyggt samarbete runtom i landet med gemensamma ronder mellan våra specialiteter där vi diskuterar den optimala behandlingen för diabetespatienter som vårdats på kardiologklinik. Kardiologer har också blivit bättre på att själva starta upp behandling mot diabetes och här sker en kontinuerlig utveckling och utbildning, vi kan alltid bli bättre, säger Claes Held.
Individuella behandlingar
Thomas Magnusson poängterar att typ 2-diabetes kräver individuell behandling och att det är viktigt att varje patient får den coaching som behövs.
– Om jag träffar min läkare ett par gånger om året behöver jag verktygen för att resten av året klara av att sköta min diabetes själv. Det ska inte hänga på att jag måste googla mig till kunskap. När jag kommer till vården vill jag att vi ska prata om min diabetes, inte om vad som gäller generellt. Och får jag generella råd så vill jag att det i alla fall ska kunna relateras till min diabetes, säger han.
Vad tror du behövs för att få en bättre diabetesvård?
– Tidig behandling med nya läkemedel i kombination med råd om kost och motion är det som krävs för lyckad behandling, säger Thomas Magnusson.
På uppdrag av DiabetologNytt
Text Matilda Lann
medicinjournalist
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt