En rad olika biologiska processer regleras av dygnsrytmen.
Störs den, som till exempel vid skiftarbete, ökar risken för typ 2-diabetes. Åtminstone gäller detta för sjuksköterskor, visar en analys gjord vid Harvard i USA.
Under evolutionen har levande organsimer anpassats till jordens rotation genom att en inre klocka styr våra behov av mat, aktivitet och vila. Det gäller såväl årstids- som dygnsvariationer.
Ytterst styr hypotalamus i hjärnan över alla klockgener i cellerna. Där bestäms centralt hur hormoner och enzymer ska utsöndras för att påverka aptit och sömnighet, kroppstemperatur, blodtryck och energiomsättning.
Hos individer som lever i samklang med sin biologiska rytm uppstår inga konflikter mellan nedärvda behov och hur dessa tillfredsställs. Man går upp när det blir ljust, äter regelbundet under de ljusa timmarna och sover när det är mörkt.
Ett roterande nattskiftsarbete däremot innebär en störning i dygnsrytmen och påtvingade aktiviteter i strid med kroppens naturliga behov. Störningen skapar problem med ämnesomsättningen, till exempel så ökar glukos- och insulinproduktionen, liksom kroppsmasseindex BMI.
En grupp forskare vid Harvard School of Public Health ville ta reda på om roterande skiftarbete även ökar risken för typ 2-diabetes. Tjänstgöringen innebar minst tre nätter per månad kombinerat med dag- och kvällsskift.
Deltagarna hämtades ur den stora amerikanska sjuksköterskestudien.
Starkare samband efter hand
Det visade sig att risken för typ 2-diabetes ökade med fem procent efter ett, eller ett par års, skiftarbete jämfört med risken för icke-skiftarbetande kvinnor. Sambandet blev starkare ju längre tid man haft sådan tjänst. Efter mer än 20 år var risken att få diabetes 60 procent större.
För att utesluta att riskökningen hade samband med andra faktorer tog man hänsyn till dessa i den statistiska beräkningen. Då framkom det att även BMI var högre hos skiftarbetarna. Av någon anledning påverkar sannolikt skiftarbete kroppsvikten, vilket i sin tur ökar risken för typ 2-diabetes.
Sambandet skulle kunna förklaras av att till exempel aptitreglerande och sköldkörtelhormoner påverkas vid för litet sömn och att man därför äter mer.
Vid sömnbrist har man också mer tid att äta, vilket kan ge övervikt. Konstant trötthet ger dessutom mindre ork för fysisk aktivitet samt lägre energiförbränning.
Omsättningen ur fas
Att, som under normala förhållanden, fasta under natten ger möjlighet för kroppen att bygga upp vävnad och att stärka immunsystemet. Detta sker via de sömn- och dygnsrytmberoende processer som driver ut blodglukosreserverna från levern. Måltavlan för energin är främst hjärnan, som är oberoende av insulin. Under natten ökar insulinresistensen och blodsockret höjs successivt framåt morgonen, eventuellt för att det då är dags att ge sig ut och söka föda.
Vänder man på dygnet kommer ämnesomsättningen ur fas. Kroppen har lättare att tillgodogöra sig en måltid klockan tio på morgonen än 22 på kvällen. Mättnadskänslorna är starkast efter frukost, vilket hindrar överätande under resten av dagen, och insulin- och glukossvaret är lägre då än på kvällen. Kort och dålig sömn har alltså samband med ökat BMI och i förlängningen typ 2-diabetes, vilket kan vara en av förklaringarna bakom skiftarbetets effekter på hälsan.
Forskarna bakom studien understryker att den inte kan uttala sig om orsakssamband, endast om samband mellan företeelser.
De efterlyser fler studier för att se om dessa samband även gäller män. Förebyggande åtgärder behövs, konstaterar de, och föreslår att skiftarbetare uppmuntras till en hälsosammare livsstil, om möjligt, för att åtminstone minska de riskfaktorer som går att påverka.
Källor: Läkartidningen nr 36/2010 vol 107, Att äta är en fråga om tajmning (prof M Lennernäs).
Tips
I tidningen Arbetsliv (13/1 2012) ges råd till skiftarbetare om hur de minskar riskerna för ohälsosamma effekter:
– Försök ät på så regelbundna tider som möjligt, oavsett arbetstider.
– Börja inte nattpasset hungrig, utan ät innan.
– Ät helst inte mellan midnatt och sex på morgonen. Blir du ändå hungrig kan du äta något lätt, som litet osötad soppa, grovt bröd med magert pålägg, gröt, fil eller youghurt.
Text: Ann-Sofi Lindberg Tidskriften Diabetes Nr 1/2012
Publiceras med tillstånd av förf och tidskriften Diabetes
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
