Boken Näring och Hälsa är skriven av Ulla Johanson som är nutritionist. Boken är utgiven av Studentlitteratur och är förmodligen tänkt att använda som kurslitteratur till bland annat blivande dietister. Detta passar den utmärkt till men skulle även kunna fungera att läsas av lekmän och definitivt av övrig vårdpersonal som vill veta mera om mat.
Den är på sina ställen skriven på ett populärvetenskapligt sätt med vetenskaplig förankring som gör att den känns trevlig att läsa och inte bara lärorik samtidigt som den djupdyker ner på cellnivå och ger en bred kunskapsgrund att stå på. Det enda som gör mig lite frustrerad är det faktum att hänvisningar till figurer och tabeller kan dyka upp i löpande text och tabellen/figuren kan dyka upp på en helt annan sida än den man har uppslagen. På detta sätt blir det svårt att få flyt i läsningen och man riskerar att missa viktig och intressant information i textrutorna och figurerna. Boken är uppdelad i kapitel och kan om man vill användas som en form av uppslagsverk om man inte vill fördjupa sig i precis allt. Det finns även tydliga källhänsvisningar om man önskar att verkligen fördjupa sig.
I kapitel 1 får man en introduktion i samspelet mellan mat och människa som startar på cellnivå och fortsätter med evolutionen ut ett matperspektiv. Faktarutan på sidan 13 med rubriken: Finns det ett sätt att äta som är överlägset alla andra? är mycket bra skriven.
Rekommendationer och matvanor är rubriken på kapitel 2 och ger en bra förklaring till hur Statens Livsmedelsverk (SLV) och de Nordiska Näringsrekommendationerna jobbar för att kartlägga matvanor och näringsintag och baserat på dessa sätta de näringsrekommendationer som ska gälla för befolkningen. I detta avsnitt presenteras olika redskap från olika länder och för olika koster för att förenkla kostbudskapet och tanken bakom dessa visuella hjälpmedel som t ex matpyramiden, tallriksmodellen och kostcirkeln.
Kapitel 3 är ett faktaspäckat avsnitt om vegetarisk kost där man får veta om de olika varianterna av vegetarisk kost, vilka livsmedel de baseras på och vilka eventuella näringsbrister som riskerar att uppstå. Invävt i detta kapitel finns det också beskrivet om olika faser i livet som t ex graviditet, äldre och spädbarn och hur man på bästa sätt tillgodoser dessa fasers olika näringsbehov. Är delvis kopplat till effekter av vegetarisk kost, men innan man kommer dit är det mycket generell information och detta avsnitt skulle mycket väl kunnat vara en egen del. Om man inte är så intresserad av vegetarisk kost och inte orkar plöja hela det avsnittet så missar man en hel del viktig kunskap om just nutrition i livets olika faser.
Ett utförligt och stundtals lite svårläst avsnitt om näringslära följer i kapitel 4. Svårigheterna ligger som jag nämnt tidigare i löpande text med hänvisningar till tabeller och figurer som ofta befinner sig på andra sidor än den som är uppslagen.
Avsnittet bjuder på energibehov och energirekommendationer men även en djupdykning i fett, proteiner och kolhydrater där man kan läsa om användningsområden, lagringsmöjligheter, livsmedelskällor och så något som jag upplever allmänheten borde får ta del av som borde tryckas i en kvällstidning någon gång nämligen riskerna med både för lite och för mycket av dessa i media så omdiskuterade näringsämnena.
I avsnittet om kolhydrater finns det ett utförligt avsnitt om GIykemiskt Index(GI) som ger en bra förklaring till vad GI är och hur det kan användas. Här lyfts t ex fram betydelsen av hela måltidens sammansättning GL (Glyceamic Load), och inte bara GI på enstaka livsmedel. Tycker väl kanske att uträkningen på GL är lite väl komplicerad att använda i vardagslivet och använder mycket hellre magsäckens tömningsmekanismer för att förstå detta bättre. Kan dessutom opponera mig mot påståendet att äpple, apelsin och päron skulle ha ett lågt GI p g a sin höga halt fruktos i kombination med organiska syror. Kanske i förhållande till annan frukt men jag tror att de flesta av mina patienter håller med mig om att även dessa frukter kan påverka blodsockret en del.
Avsnitten om vitaminer och mineraler är mycket tydliga och kan fungera som ett uppslagsverk med tydliga beskrivningar om var de behövs till, i vilka livsmedel de finns och hur eventuella brister eller för stora intag påverkar. Finns även ett bra avsnitt om antioxidanter, vatten och matspjälkningen.
Kapitel 5 handlar om nutritionsstatus och vad man har för analysmetoder att hitta nutritionsproblem av olika slag och kapitel 6 förklarar utförligt vad kosttillskott är, vilka regler som omgärdar dessa och eventuella effekter av olika typer av kosttillskott som setts i studier. Båda är intressanta och kapitlet om kosttillskott erbjuder goda möjligheter att använda som uppslagsverk om ett specifikt kosttillskott man är nyfiken på.
I kapitel 7 hamnar vi på livsmedelsnivån. De olika livsmedelsgruppernas goda och mindre goda effekter och så en och annan matmyt som dödas är inte bara intressant läsning för en dietist utan skulle definitivt ge nyttig information till allmänheten. Avsnitten om socker, sockeralkoholer och sötningsmedel kanske är lite extra intressanta ur diabetessynpunkt. Speciellt intressant tycker jag är tabellen med ADI (Allowed Daily Intake) av de olika sötningsmedel som finns på marknaden och hur man beräknar detta. Denna information skulle kanske kunna lyckas lugna de myter som cirkulerar om de ”farliga” sötningsmedel.
I sista kapitlet får vi veta mer om nutritionsepidemiolog d v s matens betydelse för sjukdomsrisk. I detta kapitel berör man 5 sjukdomstillstånd och forskning kring hur mat påverkar uppkomst och behandling av dessa sjukdomar. Fetma och övervikt, Hjärt-Kärlsjukdomar, Diabetes, Cancer och Livsmedelsöverkänslighet. Av dessa valde jag av förklarliga skäl att fördjupa mig i Diabetes men även i Hjärt-Kärlsjukdomar.
Avsnittet om Hjärt-kärlsjukdomar innehåller allt man behöver veta om vilka olika sjukdomar som räknas in i begreppet, vilka livsmedel som kan förebygga, vilka livsmedel som kan förvärra. Allt baserat på studier och med tydliga hänvisningar till dessa studier. Hängde upp mig lite på påståendet att kolesterol i maten har en mycket liten betydelse men att gener påverkar hur man reagerar på matens kolesterol och tillhör man en riskgrupp för hjärt/kärlsjukdom som t ex diabetes rekommenderas man till viss försiktighet. Hittar ingen hänvisning till någon studie som befäster detta påstående och i Socialstyrelsens riktlinjer finns ingen information alls om detta.
Diabetesavsnittet
Detta börjar med att tydligt förklara skillnad mellan diabetes typ 1 och 2 vilket jag upplever som mycket viktigt. Missförstånden är ofta många runt just detta. Det jag saknar är ett förtydligande om att typ 1 faktiskt också kan drabba vuxna även om det inte är vanligt. Det finns nämligen ett motsvarande förtydligande gällande typ 2 och barn. En rolig faktaruta om diabeteskost historiskt kompletteras av löpande test. Intressant och roligt. Det finns ett gediget avsnitt om samband mellan typ2 diabetes och förebyggande kostråd samt koster och livsmedel lämpade vid nutritionsbehandling. Allt hänvisat till studier.
Det omnämns i texten att i princip ingen forskning om matens samband med typ 1 diabetes är gjort men att det ofta går att härleda studieresultat som är gjorda på typ 2 till typ 1. Det stämmer oftast men när det handlar om den förbättring av HbA1C som är kopplat till en viktminskning i många av studierna är det ofta svårt att översätta då förbättringen ofta skett på grund av viktreduktion och inte genom att äta en blodsockervänlig kost. Hade kanske önskat att detta framgick lite tydligare i avsnittet men vet ju samtidigt att det inte finns några studier som bekräftar detta.
Den dagliga kampen med blodsockret är ju trots allt det man kämpar med när man har diabetes och framförallt vid insulinbehandlad diabetes och man hade ju önskat att flera studier gjordes för att ge lite mer konkret hjälp i just den dagliga kamp.
Veronica Broström, leg dietist
Diabetscentrum, Sahlgrenska SU
Göteborg
Recension för DiabetologNytt på uppdrag av
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
