Ketoacidos, eller syraförgiftning, är ett allvarligt tillstånd som det finns all anledning att ha god kunskap om. 

Tillståndet beror på insulinbrist, och det gäller att vara uppmärksam på om de klassiska symptomen med buksmärtor, illamående, högt blodsocker, och tilltagande trötthet.

 

– Ketoacidos är en fruktad och allvarlig akut komplikation till diabetes. Får man inte tillräckligt med insulin under tre till fyra timmar så börjar ketonvärdena stiga, säger Johan Jendle, biträdande professor och överläkare vid Endokrin och Diabetescentrum på Centralsjukhuset i Karlstad och Örebro Universitetssjukhus.

 

Han har själv deltagit i arbetet med att ta fram broschyrer och informationssidor på internet i ämnet. En av sidorna med information om ketoacidos har 2000 visningar i månaden. Ämnet är viktigt, och behovet av information är stort, enligt Jendle.

 

– Genom en ganska liten insats där man ger patienten en ketonmätare, information om när man ska använda den och hur man ska tolka värdena så tror jag man kan förhindra att ketoacidos utvecklas hos flera individer och därmed minska risken för tragiska utfall, menar Jendle.

 

Även vården behöver större kunskaper om tillståndet. Enligt Johan Jendle är Västra Götaland ett föredöme där man utrustat sina ambulanser, vårdcentraler och akutmottagningar med ketonmätare så att tillståndet kan upptäckas i tid och hävas med hjälp av insulin och vätsketillförsel.

 

Riskgrupper

 

Det finns riskgrupper som är särskilt utsatta och som absolut ska ha tillgång till ketonmätare; insulinbehandlade gravida, insulinpumpsbehandlade, patienter med diabetes som tidigare drabbats av syraförgiftning samt barn och unga med typ 1 diabetes.

 

– De här grupperna ska ha möjlighet att mäta blodketoner. Här sker ett paradigmskifte då man säger, från både Socialstyrelsen samt i nationella och internationella riktlinjer, att det är blodketoner som ska mätas, och inte urinketoner. Urinketoner har ingen plats i bedömningen av ketoacidos, säger Jendle.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer ges blodketonmätning för riskpatienter prioritet 3 på en 10-gradig skala,det vill säga något sjukvården bör göra. 

Trenden är, enligt Jendle, att allt fler har blodketonmätare. Han har bland annat noterat det på de idrottsläger han leder på Selma Spa i Sunne. På de första lägren, för två år sedan, så var det ganska få som hade en mätare, och det gällde även de med pumpbehandling. Men i dag är det fler som har egna mätare.

En vanlig missuppfattning är att syraförgiftning endast drabbar patienter med typ 1 diabetes.

 

– Det är ganska okänt, men man kan få ketoacidos vid typ 2-diabetes om man har en samtidig allvarlig infektion, till exempel blodförgiftning.

Johan Jendle har några enkla råd för att förhindra att en ketoacidos utvecklas:

 

Sluta aldrig ta insulin.

Även om man inte äter något, och har typ 1diabetes, så behöver man basinsulin.

Är man osäker och inte mår bra så är det inget nederlag att ta kontakt med sitt diabetesteam eller sjukvårdsupplysningen för att få råd och hjälp hur man skall göra. 

Drabbas man av magsjuka eller kräksjuka och inte får i sig vätska och näring så behöver man ofta söka vård om man har typ 1 diabetes. En natts inläggning med dropp så mår du bra.

 

Bör fler patienter än i dag få blodketonmätare?

– Det ska vara rätt behandling till rätt patient, med maximal nytta för både individ och samhälle. Därmed inte sagt att alla ska ha blodketonmätare, men det ska ges till de som har ökad risk för ketoacidos, och man skall veta hur man tolkar resultaten, till patienter med diabetes och graviditet, till barn- och ungdomar med diabetes, till patienter med insulinpump och till individer med stor risk att få diabetes ketoacidos, säger Johan Jendle.

 

 

Allvarlig akut komplikation

 

Att inte i tid häva en syraförgiftning kan i värsta fall leda till döden, även om det är väldigt ovanligt.

 I en artikel i Diabetes nummer 4/2014 berättade Annika Ekengren om sin dotter som två år tidigare dog till följd av ketoacidos. Dottern var då 25 år gammal.

Annika Ekengren ansåg inte att de fått någon bra information om tillståndet och efterlyste bättre information från vårdens sida när det gäller ketoacidos.

Enligt Annika Ekengren hade inte vården varnat tillräckligt för att även höga blodsockervärden kan vara väldigt farliga.

– Det har alltid varit väldigt inriktat på lågt blodsocker och hur bråttom det är då, sa Annika Ekengren.

 

 

Fakta Ketoacidos:

 

– Brist på insulin gör att kroppen får energibrist då socker finns i blodet istället för i cellerna. Kroppen börjar då bryta ner muskler och fett för att frigöra annan energi. Ketoner (syror) bildas och pH-värdet i blodet sjunker vilket ger en syraförgiftning.

– Har du blodsocker över 14 och inte mår bra så ska blodketoner mätas.

– Är man illamående, har kräkningar eller buksmärta så ska blodketonerna mätas även vid lägre blodsocker än 14.

– Vidtas inga åtgärder kan tillståndet leda till medvetslöshet, så kallad diabeteskoma, vilket kan vara livsfarligt.

– Ont i magen, illamående och acetondoftande andedräkt kan vara tecken på ketoacidos, och då ska man åka till sjukhus för bedömning och eventuell vård.

– Sjukhusvård kan krävas vid ketonvärden mellan 0,6 och 1,5 mmol/L.

– Vid blodketonvärde över 1,5 mmol/L rekommenderas transport till akutmottagning.

– Insulinpump innebär en ökad risk för ketoacidos eftersom det inte finns någon insulindepå i kroppen. Vid tekniskt fel på pumpen blir det därför snabbt brist på insulin.

– Vanligaste orsaken till ketoacidos är infektioner i kroppen.

 

Staffan Ohlson
Tidskriften Diabetes, Svenska Diabetsförbundet

Publiceras med tillstånd av förf och tidskriften

 

För den som vill veta mer finns information på nätet.
– Googla ketoacidos eller syraförgiftning.

För vården

Googla på ”internetmedicin och ketoacidos”, så kommer du till ett nyligen utlagt PM kring diagnostik och behandling av DKA

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt