För första gången på tio år uppdateras kostråden

Grönare och mindre kött. Så vill Livsmedelsverket att vi ska äta, enligt förslaget till nya svenska kostråd. En sorts grönsak hålls fram lite extra.

När Livsmedelsverket nu presenterar ett förslag till nya råd handlar det inte bara om vad som är bra för hälsan och miljön. För första gången finns även en koppling till den svenska beredskapen.
– Folkhälsan är i fokus för råden. Blir folkhälsan bättre så stärker det också vår beredskap, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

De svenska kostråden har sett likadana ut i nästan tio år. De nya råden speglar de nordiska
näringsrekommendationerna som presenterades förra året, och som bygger på en stor genomgång av forskningsläget.

Ett av de tyngsta budskapen i de nya kostråden är att vi bör äta mindre rött kött från nöt, gris, får och vilt av hälsoskäl. Rekommendationen sänks till 350 gram i veckan, från tidigare 500 gram. Bara en liten del bör vara charkprodukter som skinka, salami och korv.
– Det finns starkt vetenskapligt stöd för en koppling mellan köttkonsumtion och cancer i tjocktarm och ändtarm, särskilt för chark­produkter, säger Åsa Brugård Konde.

I dag äter vuxna i snitt 511 gram kött i veckan. Andelen kvinnor och män som äter 350 gram eller mindre rött kött och chark per vecka är 37 respektive 15 procent. För flickor och pojkar är andelen 17 respektive 4 procent.
Hur ska ni få fler att kanske halvera sin köttkonsumtion?
– Det är inget som vi kommer att kunna göra ensamma. Här behöver många olika aktörer hjälpas åt. Och en sådan förändring kommer inte att ske över en natt. Folk behöver tid för att vänja sig att äta på ett annat sätt. 

Vad ska vi då ersätta biffen med? Enligt myndighetens förslag bör vi lägga mer grönsaker på tallriken. Mängden grönsaker, frukt och bär bör vara minst 500 gram om dagen, som tidigare, men nu bör vi också lägga till baljväxter som bönor, ärtor och linser. De innehåller protein, fibrer, järn och andra mineraler och vitaminer.
Helst ska vi äta baljväxter varje dag. Det tror Åsa Brugård Konde kan bli en utmaning.
– Vi är inte så vana att äta baljväxter i Sverige. Men för den som aldrig äter linser eller bönor kan små mängder vara en jättebra förändring, säger hon.

Ett annat sätt att ersätta rött kött är att äta mer ägg och fisk (helst två–tre gånger i veckan).
Hur miljövänligt är det, med tanke på att fiskbestånden redan är ganska ansträngda?
– Fisk är jättebra mat, men det stämmer att fiskbestånden är ett bekymmer. Därför är vårt råd redan i dag att välja miljömärkt fisk.

I råden står också att vi bör begränsa mängden godis, glass, bakverk och sockersötade drycker. Enligt de nordiska näringsråden bör maximalt 10 procent av energin komma från tillsatt socker. Världshälsoorganisationen WHO har länge velat se en övre gräns på 5 procent.

Varför anges ingen gräns i råden?
– För de flesta är det svårt att förhålla sig till en rekommendation om hur stor andel av kalorierna som högst bör komma från socker. Det viktiga budskapet är att hålla igen på sötsaker och läsk.

Livsmedelsverket ger inget råd för konsumtion av ultraprocessade livsmedel, det vill säga industriellt framställda färdigrätter, chips, glass, godis, pommes frites och korv. Det är livsmedel som kopplas till fetma, cancer och diabetes typ 2.

På er hemsida skriver ni att det är mat som inte är bra för hälsan. Varför ger ni då inget råd?
– Det finns problem med själva begreppet ultraprocessat. Majoriteten som klassificeras som ultra­processad är ohälsosam mat, men samtidigt räknas också ibland nyttig mat dit, som industribakat fullkornsbröd. Därför avstår vi från specifika råd om just ultraprocessat. Däremot betonar vi vikten av att hålla igen på sötsaker, snacks och snabbmat.

På grund av EU-regler kan Livsmedelsverket inte uppmana oss att köpa svenskt, men myndigheten kan lyfta dess fördelar.
– Den svenska produktionen ligger bra till både när det gäller miljö, antibiotika och djurhälsa, och är ett viktigt ben i samhällets beredskap, säger Åsa Brugård Konde.

Myndigheten skriver i sitt förslag att om vår livsmedelskonsumtion i snitt blir 20 procent mer lik de nya kostråden skulle ungefär 4 700 dödsfall i kranskärlssjukdom, stroke, cancer eller typ 2-diabetes förhindras varje år.
– Det kan vara svårt att ändra på för mycket på en gång i sina mat­vanor. Man kan ta en sak i taget, som att alltid ta bönor och linser från salladsbuffén på lunchen.

Livsmedelsverkets förslag ska nu på remiss till bland annat forskare och myndigheter, och ska presenteras i början av 2025.

Cancerfondens generalsekretare Ulrika Årehed Kågström är nöjd med förslaget till nya kostråd.
– Det är ett gediget arbete baserat på vetenskaplig grund. Jag ser fram emot att råden blir klara i början av nästa år så att vi kan börja kommunicera dem till allmänheten på ett begripligt sätt, säger hon.

Från www.dn.se Anna Bratt

Fakta. Livsmedelsverkets kostråd i korthet
• Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna.
• Ät baljväxter som bönor, ärtor och linser ofta – gärna varje dag.
• Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter.
• Välj rapsolja eller andra nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
• Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.
• Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också ingå i kosten.
• Ät magra, osötade mejeriprodukter, gärna fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ.
• Ät fisk 2–3 gånger i veckan.
• Begränsa konsumtionen av sötsaker som godis, choklad, glass, bakverk och sockersötade drycker.
• Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj salt med jod.
• Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.
• Välj vatten framför andra drycker.
• Råd till särskilda grupper – gravida, ammande, barn och äldre – kommer att uppdateras senare.

Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt