Recension.
Stora Diabeteskokboken. Recept och råd för stabilt blodsocker
Författare: Birgitta Höglund och Lars-Erik Litsfeldt.
Antal sidor: 139. Bokförlaget Bookmark
Under ett kalenderår publiceras i Sverige nästan en kokbok dagligen.
Några av dessa har fokus på specifika sjukdomar. ”Stora Diabeteskokboken. Recept och råd för stabilt blodsocker” är en sådan. Omkring fem procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes varav cirka 85 procent har typ 2-diabetes (1). Det innebär att en kokbok riktad till personer med diabetes torde vara intressant för en stor grupp av människor.
Bokens författare kocken Birgitta Höglund samt juristen och författaren Lars-Erik Litsfeldt, som själv har typ 2-diabetes menar i förordet att man lutar sig mot ”…de senaste rönen inom forskning på kostens effekter på hälsan…”.
Under 2023 har två europeiska rekommendationer om kost vid diabetes publicerats.
• Från Socialstyrelsen ”Kost vid diabetes. Nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvården” (kunskapsstödet) (1), baserat på SBU-rapporten Mat vid diabetes (2).
• Från EASD-DNSG (European Association for the Study of Diabetes-Diet and Nutrition Study Group) evidensbaserade rekommendationer vid kostbehandling av diabetes (3).
När det nu finns två uppdaterade rekommendationer som i stora drag överensstämmer i sina slutsatser (4) är det intressant att spegla Stora Diabeteskokboken. Recept och råd för stabilt blodsocker mot dessa rekommendationer. Kommer man fram till liknande slutsatser om vad som är hälsosam mat vid diabetes?
Litsfeldt ger i bokens första del bland annat vilka han ser som grundläggande råd för diabeteskosten:
- Kraftig reduktion av kolhydrater genom att undvika bröd, potatis, pasta, ris och socker
- Byta ut energin från kolhydrater mot fett, protein och resistent stärkelse
• Kokbokens rekommendationer och recept bygger på strikt lågkolhydrat-högfettkost där intaget av protein ska hållas begränsat. Fettet ska komma från naturlig källa, mättat fett från animalier eller omättat fett från fisk. De kolhydrater man äter ska komma från källor för resistent stärkelse. Sådana livsmedel är baljväxter, grön omogen banan och rå potatis samt potatismjöl. Det sistnämnda rekommenderas i kokboken att man rör i vatten och dricka för att få i sig resistent stärkelse som omvandlas till probiotika i tjocktarmen (sic!).
1. Vad säger rekommendationerna baserat på aktuell evidens?
Det saknas vetenskapligt underlag att undvika bröd, pasta och ris, tvärtom. Dessa livsmedel bidrar i sina fiberrika/ fullkornsrika varianter med viktiga näringsämnen och ingår i den växtbaserade delen i en hälsosam kost. Det finns samband mellan regelbundet intag av fiber och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak vid typ 1- och typ 2-diabetes. Rekommendationerna påvisar att ersätta en del kött mot fisk, gärna feta sorter såsom sill, makrill och lax som innehåller omättade fetter. Regelbundet intag av baljväxter är relaterat till lägre risk att dö i förtid oavsett orsak vid typ 1- och typ 2-diabetes.
• Mättat fett
Enligt kokboken orsakar inte mättade fetter hjärtkärlsjukdom. Enligt kokboken bör fett vara den huvudsakliga källan för energiintaget och huvuddelen ska komma från kött, smör, ost och grädde. Omättade fetter får vi så det räcker från fet fisk enligt kokboken. I texten saknas referenser för dessa påståenden. Det saknas även en diskussion om den ökade risken, oberoende viktstatus, för hjärt-kärlsjukdom vid diabetes.
2. Vad säger rekommendationerna baserat på aktuell evidens?
Det finns sedan lång tid tillbaka ett brett och djupt vetenskapligt stöd för samband mellan att begränsat intag av mättat fett och ökat intag av omättade fetter och minskad risk för hjärtkärlsjukdom så även i rekommendationerna. Det finns ett samband mellan ett begränsat intag av mättat fett och lägre risk att dö i förtid i hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes och det finns ett samband mellan ökat intag av enkelomättat fett och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak vid typ 1- och 2-diabetes. Det vetenskapliga kunskapsunderlaget bygger framför allt på prospektiva observationsstudier. Dessa slutsatser återfinns även i rekommendationerna för hälsosam kost för den generella befolkningar i Norden (6) och USA (7).
• Lågkolhydratkost
Kokbokens argument för lågkolhydratkost vid diabetes är att minska belastningen på kroppens förmåga att bearbeta socker och att blodsockret blir lättare att kontrollera. Man rekommenderas prova äppelcidervinäger när man måste äta något med kolhydrater då vinägern minskar hastigheten av magsäckstömningen och blodsockerhöjningen blir långsammare. Kolhydraterna ska ersättas med framför allt naturligt mättade fetter. Det sker enligt kokboken enklast med smör och grädde.
3. Vad säger rekommendationerna baserat på aktuell evidens?
Det finns ett vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost vid typ 2-diabetes, det vill säga en viss ökad andel fett på bekostnad på intag av kolhydrater i kosten. Medelhavskosten är ett exempel på en kost med måttlig andel kolhydrater och en större andel fett. Rekommendationerna understryker att det inte är mängderna av fett och kolhydrater som är viktigast utan kvaliteten på respektive näringsämne. Det vetenskapliga underlaget understryker vikten av att reducera intaget av mättade fetter när man äter lågkolhydratkost samt ett ökat intag av omättade fetter för gynnsamma kardiovaskulära effekter och att säkerställa intaget av essentiella fettsyror.
Rekommendationerna påtalar vikten av att ersätta fiberfattiga livsmedel med fiber- och fullkornsrika dito så att vitt bröd, gryn, pasta och ris byts ut mot fiberrika och fullkornsrika varianter. Ett ökat intag av fullkorn lyftas fram som en av de viktiga förändringarna för hälsosamma matvanor och minskad sjukdomsrisk (framför allt hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer) i rekommendationer om hälsosam mat för den generella befolkningen (6, 7).
• Resistent stärkelse tillsammans med probiotika
Kokboken ger råd om att äta opastöriserad surkål och dricka potatismjöl utrört i vatten. Bönor fyller här en funktion då baljväxter innehåller resistent stärkelse.
4. Vad säger rekommendationerna baserat på aktuell evidens?
Det saknas vetenskapligt underlag för att resistent stärkelse bör ingå i en hälsosam kost vid diabetes. Det finns ett samband mellan regelbundet intag av baljväxter och minskad risk att dö i förtid vid typ 1- och typ 2-diabetes samt att baljväxter är en del av ett hälsosamt kostmönster.
I boken andra del presenteras cirka 100 recept. I denna del ansvarar Birgitta Höglund för text och recept.
• Smör och grädde
Smör och grädde är återkommande källor för fett i kokbokens recept. Om man får magbesvär av smör och grädde rekommenderas man att använda kokosolja och majonnäs istället. Som ett motiv att använda kokosolja i matlagningen anger Höglund att den innehåller ämnen som bidrar till att minnet bevaras högre upp i åren.
5. Vad säger rekommendationerna baserat på aktuell evidens?
Det mättade fettet i relation till kardiovaskulär risk är avhandlat tidigare i texten. Det saknas vetenskapligt underlag att kokosolja, som innehåller enbart mättade fettsyror, är hälsosamt oavsett om det gäller kärl eller minne. Kokosfett/ olja höjer LDL-kolesterol på liknande sätt som mättade fetter från animaliska ursprung.
Kokosfett/olja ingår inte i några rekommendationer om kost vid diabetes.
• Äppelcidervinäger
Äppelcidervinäger återkommer i flera av recepten och tillskrivs egenskaper som att sänka blodsockret, förbättra förbränningen och att snabba på viktnedgången.
6. Vad säger rekommendationerna baserat på aktuell evidens?
Det finns några vetenskapliga studier som kunnat påvisa blodglukossänkande effekt av regelbundet intag av äppelcidervinäger, dock har man inte kunnat fastställa långtidseffekter av äppelcidervinäger på blodglukos. Det saknas vetenskapligt underlag att äppelcidervinäger ökar energiförbränning eller påskyndar viktnedgången utan ökad fysisk aktivitet eller reduktion av energiintaget. Äppelcidervinäger ingår inte i några rekommendationer om kost vid diabetes.
• Recepten
Recepten har en proteinrik bas såsom kött, kyckling, ägg, fisk eller baljväxter. Innehållet av fett kommer från smör, feta mejerivaror, ost eller kokosolja. Nötter ingår i flera recept. Grönsakerna finns där, mer som ett tillbehör snarare än huvudkomponent. Det saknas recept eller råd om att äta en större andel grönsaker, frukt och bär, undantag för hallon, fullkornscerealier, rotfrukter, undantag för morötter.
7. Vad säger rekommendationerna baserat på aktuell evidens?
Medelhavskost eller liknande näringstäta kostmönster återkommer i rekommendationer för diabetes såväl som för den generella befolkningen. I Medelhavskosten och dess nordiska variant, utgörs basen av växtbaserade livsmedel såsom grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, baljväxter, fullkornscerealier, nötter och mandel och vegetabiliska fetter. Därefter fisk och skaldjur, magra mejeriprodukter, mindre mättat fett ägg och en mindre andel kött. Det finns ett brett såväl som djupt vetenskapligt stöd för att medelhavskosten är gynnsam för diabetesrelaterade parametrar bland annat, HbA1c, midjeomfång, blodfetter, blodtryck, samt lägre risk att insjukna i hjärtkärlsjukdom.
Stora diabeteskokboken. Recept och råd för stabilt blodsocker
Innehåller författarnas åsikter uppblandat med icke-evidensbaserade råd. Författarna snurrar in sig i resonemang och kommer fram till slutsatser som blir svåra att härleda och som saknar fästpunkter i aktuell vetenskaplig kunskap. Avsaknaden av referenser är naturlig, då det nästan genomgående saknas vetenskapligt underlag till det som skrivs om diabetes, kost, vikt, insulin, kolesterol samt hormonella faktorer.
En uppenbar fråga att ställa är hur bokförlaget Bookmark som släppt kokboken har resonerat.
• Har man diskuterat extern faktagranskning av texten?
• Har man haft en intern faktagranskning av texten?
• Har man diskuterat möjliga konsekvenser att förmedla en bok med fokus på en specifik patientgrupp, exempelvis när Litsfeldt skriver att kolesterolsänkande läkemedel inte är nödvändiga, när en stor andel av patientgruppen har blivit ordinerade och tar blodfettssänkande läkemedel?
Till syvende och sist är det författaren som ansvarar för texten men har man på Bookmark problematiserat kring att två författare utan formella kvalifikationer skriver i områden de uppenbart inte har kunskap i.
• Vilken syn på och kunskap om diabetes och dess behandling har man på bokförlaget Bookmark?
Sedan kan man fundera över kokbokens bokomslag som visar tre såser. Är feta såser grunden för en diabeteskost som man enligt de senaste rönen håller sig frisk länge på?
Informativa skrifter med evidensbaserade och praktiska råd om hälsosam mat vid diabetes.
En av dessa är Bra mat vid typ 2 diabetes av Hannah Helgegren och Carina Trädgårdh Tornhill (Gothia Kompetens) (8). På 44 sidor, kan jämföras med kokbokens 139 sidor, presenteras vad hälsosam mat på vetenskaplig grund vid typ 2 diabetes och vilken effekt den har på relevanta diabetesparametrar. I skriften presenteras dagsmenyer, recept och praktiska råd för olika situationer i vardagen.
Referenser
- Nationella diabetesregistret (Online): Hämtad 23.02.20 från: https://www.ndr.nu/#/knappen
- Kost vid diabetes hos vuxna. Nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen, 2023.
- Mat vid diabetes, Publikation nr. 345 2022. sbu.se/345
- Larsson I, Risérus U. Socialstyrelsen och EASD ger liknande evidensbaserade rekommendationer för kost vid diabetes. DiabetologNytt 2023;36(6-7):14-17.
- Reynolds, A., The Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Evidence-based European recommendations for the dietary management of diabetes.Diabetologia2023:66:965-985.
- Blomhoff R, Andersen R, Arnesen EK, Christensen JJ, Eneroth H, Gudanaviciene I et al. Nordic Nutrition Recommendations 2023. Copenhagen: Nordic Council of Ministers 2023.
- S. Department of Agriculture and U.S. Department of Health and Human Services. Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025. 9th Edition. December 2020.
- Helgegren H, Trädgård Tornhill C. Bra mat vid typ 2 diabetes. Gothia Kompetens AB 2019.
På uppdrag av DiabetologNytt
Ingrid Larsson, näringsfysiolog, docent.
Enheten för klinisk nutrition och Regionalt obesitascentrum,
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt