Höstliga recensioner
BOK 1
När vi nu börjar inse behovet av förändring, vad kan då vara lämpligare än att läsa
Visdom för människor i en föränderlig tid
av Simon Kyaga och Katrin Goldstein Kyaga
Förlag: Polaris, utgiven 2023
Pris: 219 kr inbunden svenska, ”en klokbok, vad det innebär det att vara vis, kreativt vis”
Katrin Goldstein Kyaga är professor emeritus i interkulturell pedagogik. Simon Kyaga är överläkare i psykiatri. 2022 utgavs ”Ekvilibirum – om sambandet mellan kreativitet och galenskap”,som han skrivit tillsammans med Jonas Mattson, chefredaktör för Forskning och framsteg. Den boken bygger på hans doktorsavhandling där en undersökning av nära 1,2 milj personer visade på ett samband mellan bipolaritet och kreativitet – även v.g. friska släktingar.
Det är mor och son som skrivit Visdom för människor i en föränderlig tidt illsammans. Jag kommer för enkelhetens skull endast använda mig av deras förnamn i fortsättningen. Katrin och Simon har olika infallsvinklar. Katrin är präglad av 68-rörelsen; människan är en social och politisk varelse och frågor om etik och goda handlingar är viktiga för henne. Simon har ett mera individuellt perspektiv och menar att det mesta kan förklaras av evolution, genetik och hjärnan. De är båda inspirerade av tibetansk buddhism. Maken/fadern var född i Tibet. I hemmet fördes livliga diskussioner, bl.a. om religion, främst buddhism och judendom, då Katrins pappa var judisk flykting.
Den empiriska visdomen bygger å ena sidan på västerländsk forskning, rationellt tänkande och empirisk mätbarhet och å andra sidan på österländsk helhetssyn där man inte separerar tankar och känslor. Författarna vill förena dessa riktningar i denna bok.
Simons intresse för ämnet väcktes av geriatrikpsykiatern Dipil Jeste,som genom sin hjärn-forskning har visat att visdom har en grundläggande neurobiologi och att visdom har starka samband med välbefinnande i hög ålder. D Jeste definierade visdom utifrån sju olika aspekter.
Författarna har i sin tur valt att smälta samman dessa sju till tre väsentliga aspekter, som de menar definierar visdom och som går att mäta och också utveckla – vem som helst kan bli vis:
- Intelligens, att optimera tänkandet inom givna ramar
- Kreativitet, bryta ramar, tänka utanför boxen
- Mänsklighet, uppmuntra prosocialt beteende och att göra gott för alla.
Boken består av fyra delar; den första handlar om hur de ser på vad visdom är och sedan följer en beskrivning av varje aspekt, ofta kopplade till olika forskningsresultat. Varje del inleds med en liten dialog mellan författarna – ibland finns dessa även inne i kapitlen.
Personligen tycker jag inte de höjer kvalitén på innehållet men är en påminnelse om att det är två individer med delvis olika åsikter som jämkat samman texten. Enstaka illustrationer och ett antal ”faktarutor” finns i boken, liksom en fyllig källförteckning.
I det följande kommer jag ge små smakprov från varje del.
Del I Visdom
De nämner bl.a. Mahatma Gandhi, Nelson Mandela och Dalai Lama som visa personer i vår tid. Dessa tre strävade efter att göra sina länder självständiga och att förbättra många människors sociala situation – och alla tre hade eller har humor!
Dalai Lama menar att kunna se sig själv som en del av mänskligheten och undvika att se skillnaden mellan människor, är viktigt för visdomen. Beslutsfattande måste bygga på det allmännas bästa. Med tanke på dagens våldsdåd i Sverige var det intressant att läsa om hur den buddhistiska traditionen med meditation hjälpt honom att hantera sin ilska.
Författarna för ett resonemang kring AI – och talar om behovet av att artificiell visdom utvecklas tillsammans med människor snarare än oberoende av människor.
Hur skiljer sig kunskap och visdom åt? Det förra begreppet innebär att känna till och förstå fakta, att användas på gott och ont, medan visdom handlar om hur man på ett etiskt sätt tilläm-par kunskap så att den gagnar även andra människor. Visdom kan aldrig användas för onda syften! Visdom är att uppträda etiskt, empatiskt och tolerant.
Del II Att tänka.
Denna del inleds med en livfull beskrivning av flygkapten Chesley Sullenbergers dramatiska nödlandning på Hudsonfloden 2009.
https://www.youtube.com/user/sullysullenberger
Utifrån denna händelse diskuterar författarna skillnader mellan
• kristalliserad, förmågan att ta fram lagrad information ur långtidsminnet och
• flytande, örmågan att lösa nya problem, intelligens
Att man blir bra på det man tränar är ju en gammal erkänd sanning. Men vad kan man mera göra för att bli ”hjärnstark”? ”Fysisk träning och goda sömnvanor!” utropar författarna.
Författarna konstaterar sammantaget att intelligens är en nödvändig men inte tillräcklig komponent för att uppnå visdom.
Del III Att skapa
För kreativ visdom krävs en förmåga till divergent tänkande; att tänka brett med snabba associationer. Detta räcker dock inte – för kreativt skapande krävs ett växelspel mellan konvergent (fokuserat) tänkande och divergent.
I denna del tittar författarna på ett par historiskt särskilt kreativa perioder. Vilka? Varför just då? Läs! De tar upp universalgeniet Leonardo da Vincis liv och verksamhet. I beskrivningen om kreativitet från näraliggande tid beskrivs Albert Einsteins betydelse och man tar med hans berömda yttrande:
”Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskap är begränsat. Fantasi omfattar världen.”
Kreativitet tänker vi ofta på enbart i samband med problemlösning men kreativiteten gäller också för livssituationer som väl kräver problemlösning, tänker jag. För att tänka nytt krävs mod och trots – att våga trotsa ”massan”, sitt eget inre motstånd och tidsandan.
Galileo Galilei nämns inte, men borde gjorts. Även om Sigmund Freuds teorier nu är starkt ifrågasatta var de revolutionerande på sin tid - kropp och själ i skön förening.
Del IV Att vara människa
Elie Wiesel, författare och Nobels fredspristagare, har skrivit att motsatsen till kärlek inte är hat utan likgiltighet. En ung kvinna som visat ett oerhört civilkurage är en annan fredsprista-gare, Malala Yousafzai, vars insatser beskrivs.
Empati är väsensskilt från likgiltighet. Man skiljer på
• kognitiv empati, som är förmågan att sätta sig in i någon annans perspektiv och
• känslomässig empati som uppstår först när vi har en förståelse för den andres perspektiv så att vi känner med någon annan.
På 1990-talet började man beskriva spegelneuroner som betydelsebärande i utvecklandet av anknytning mellan mor och barn. Dessa medverkar till vår förmåga att sätta oss in i andra människors tänkande – och är kanske grunden till vår civilisation?
I en faktaruta beskrivs en meditation för ökad medkänsla. Medkänsla brukar beskrivas som att känna för någon utan att dela dennes känsla. Ett flertal studier ger stöd för att meditationen bidrar till ökad medkänsla och samtidigt subjektivt välbefinnande.
Gärna hade jag sett att även nämnts Paul Gilbert, grundaren av Compassion focused therapy.
https://www.compassionfokuseradterapi.se/paul-gilbert/
Han betonar vikten av att båda hysa medkänsla med andra och med sig själv. Många inom vården har nått större sinneslugn genom hans deklaration:”Varje människa har sin egen Livsresa att färdas. Jag är inte orsaken till min patients lidande – inte heller ligger det helt i min makt att ta bort den andres lidande, oavsett hur mycket jag än skulle önska att det vore så. Fastän detta ögonblick är svårt att stå ut med, så är det ändå ett privilegium att försöka vara till hjälp.”
Kan medmänsklighet utvecklas? Författarna beskriver exempel på hur redan små barn övas i omtanke. De beskriver vänlighetsmeditation och att skriva Tacksamhetsbok och andra exempel.
Författarna hade, i samband med sina funderingar kring AI vänt sig till denne för att få dess beskrivning av visdom:
”Visdom är en form av kunskap och förståelse som handlar om att se saker ur ett bredare perspektiv och att förstå sammanhangen mellan olika fenomen. Det innebär att man har en djup förståelse av livet och människans plats i världen och att man kan använda den kunskapen för att ta kloka och välgrundade beslut. Visdom handlar också om att kunna se förbi sin egen synvinkel och att förmå att förstå andra människors perspektiv och beteenden. En person som är vis kan ofta ge råd och stöd till andra, eftersom hon eller han har en förmåga att förstå situationer på ett djupare plan.”
Inte så illa!
Jag bad då ChatGpt om en sammanfattning av boken. Den jag fick visade att AI och jag uppfattat boken helt olika. Skapa dig en egen uppfattning, du också!
Är då boken läsvärd?
Absolut! Jag hoppas att mina små exempel har väckt din nyfikenhet, något som är mycket positivt för all inlärning, och driver dig till att läsa mera.
Det finns en likhet mellan Larssons bok (se nedan) och denna mor och sons Kyagas böcker: båda betonar vikten av ett etiskt och ansvarsfullt beteende.Det krävs en etisk sensibilitet för att förstå vad som är rätt och när i ett samhälle där moralkoderna skiftar.
__________
BOK 2
Recension
KLIMATKATASTROFENS PSYKOLOGI OCH MÄNSKLIGHETENS FRAMTID – Det etiska alternativet
av Billy Larsson, leg. psykolog och psykoterapeut, fil dr. i psykologi.
Framställd av Vulkan.se 2018
Pris: 269 kr, häftad
Redaktören var orolig att ämnet skulle vara alltför tungt för DN:s läsare. En lättsam introduktion till detsamma är att lyssna till P1:s sommarprogram den 10 augusti i år då docent och retoriker Maria Wolrath Söderberg talar om sitt forskningsämne: Svenskarnas inställning till klimatfrågan. Hon är också ansvarig för podden ”Klimatgap”.
https://sverigesradio.se/avsnitt/maria-wolrath-soderberg-sommarpratare-2023
https://poddtoppen.se/podcast/1517135668/klimatgap
93% av svenska folket är övertygade om att klimatet kommer att förändra våra liv - men varför är det då så svårt att sadla om efter den kunskap vi faktiskt har?
En enkätundersökning Wolrath Söderberg gjorde gav följande motiv till undvikande:
- Konto-tänkandet:
”Eftersom jag cyklar till jobbet, äter vegetariskt etc. så kan jag faktiskt unna mig en flygresa.”
- Man jämför sig med någon annan ”värre”– ofta grannar, arbetskamrater men även influencers o.l.
”Jag flyger inte alls lika ofta som…”
- ”Vad kan lilla jag göra?! Kineserna släpper ut mycket mera koldioxid.”
Ja, men de är också 135 ggr så många som vi svenskar och i genomsnitt släpper de ut mycket mindre.
Jag erinrar mig en annan asiats, Dalai Lamas, kommentar:”Du tror att du inte kan påverka något?! Tänk då på vad en mygga gör med dig när du försöker somna…”
- Det är ett systemfel – det är politikerna som måsta agera!
Det är i mellanrummet mellan individ och system som något händer. Vi har de politiker vi röstar fram.
- Målkonflikter.
”Jag har mina släktingar så långt borta, jag måste flyga för att hälsa på dem.” Den som inte har lika tungt skäl för en flygtur bör kanske avstå för att unna den som har ett starkt behov?
Hon undersökte också motiven till förändrat beteende till ett mera klimatsmart:
- Något hände, översvämning, brand, skred som gjorde att den latenta kunskapen plötsligt blev levande och personligt drivande.
- Kärleken till barn och barnbarn.
Att kunna se sina barn och barnbarn i ögonen och säga:”Jag gjorde i alla fall så gott jag kunde.”Man agerar för att skydda de man älskar.
- Rädsla och oro är en stark drivkraft.
Man har trott att rädsla skulle bidra till passivitet, att man måste lugna – men i denna enkät var det när man sett krisen i ögat som en del kavlade upp ärmarna och satte fart på sitt förändringsarbete.
- Moraliska argument
Att avstå är i grunden en moralisk fråga. Man har sett att ett samvete och en ansvarskänsla är god grund till ett mera klimatsmart beteende.
Kanske detta faktiskt väcker ditt intresse att fördjupa dig i frågan?
Då tycker jag att Billy Larssons bok om Klimatkatastrofens psykologi är något för dig!
Boken inleds med ett förord av Per Holmberg, välkänd meteorolog och MP-politiker. Billy Larsson är psykolog, psykoterapeut och fil dr i psykologi. I den här boken förenas ett intresse för psykologi, filosofi och globala miljöproblem. Längst bak finns över 200 kommentarer till kapitlen samt en gedigen referenslista. Boken är uppdelad i tre sektioner.
Del 1 har rubriken Planeten, klimatet och psykologin.
Hur ser de globala miljöhoten ut? Hur god är människans förmåga att lösa dessa problem? Han påpekar att vår nuvarande situation v.g. klimatet är ett resultat av mänsklig psykologi, framförallt vår benägenhet att prioritera kortsiktig bekvämlighet framför långsiktig hållbarhet.
Är det psykologiska aspekter som klimatångest, förnekelse och avtrubbning eller kunskaps-brister på den politiska nivån som medför att klimatfrågan inte är politiskt prioriterad?
Del 2 benämns Klimatfrågan och motivationen.
Larsson betonar att vi måste betrakta klimatkrisen som en moralisk utmaning och ställa oss själva frågor om rättvisa och ansvar gentemot framtida generationer.
Sista kapitlet i den delen kallar han
En fungerande motivationsstrategi – de sju inslagen, vilka bl.a. är: insikt om det egna psykets begränsningar; t.ex. att vi underskattar globala miljöhot,kunskapsspridning om risken med att ignorera de miljömässiga grundförutsättningarna, realistisk optimism, ansvarstydlighet m.m.
Del 3 har fått rubriken Mänsklighetens framtid
Politik i den antropocena epoken behöver byta fokus från att enbart titta på ekonomisk tillväxt och kortsiktiga vinster. Jag kommer att tänka på uttrycket: ”En politiker är en person som tänker på nästa val – en statsman/kvinna är en som tänker på nästa generation”.
Larsson betonar vikten av att vi tar ansvar för våra handlingar och förespråkar en etisk lösning som grundar sig på en rad principer, inklusive rättvisa, solidaritet och samarbete över nationsgränserna.
Boken är skriven på lättläst svenska och är pedagogisk och logiskt uppbyggd, ofta med en sammanfattning av kapitlen.
Larsson och Wolrath Söderberg har lite olika syn på individens betydelse. Hon ser individen som nödvändig för att påverkar politikens riktning (tänk: Greta Thunberg) han tror mindre på den möjligheten. Men båda betonar vikten av att söka sig till en grupp likasinnade för att kunna behålla sitt klimatengagemang. Larsson ger exempel på positiva förändringar och initiativ runt om i världen och ger en del konkreta rekommendationer för hur vi kan förändra vårt tänkande och vårt beteende för att möta det klimatkrisen innebär.
Båda förmedlar hopp!
Jag anser att boken är en viktig läsning för alla som söker en djupare förståelse av de globala utmaningar vi står inför. Den är på samma gång saklig, personlig och tankeväckande.
På uppdrag av DiabetologNytt
Marie Insulander
Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut, handledare
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt