Allt fler svenskar drabbas av skrumplever och andra leversjukdomar, visar nya siffror. Men i dag är det inte alkohol som är den främsta boven, utan vår livsstil. Blodprov kan visa om du är i riskzonen.
Leversjukdomar blir vanligare i Sverige och västvärlden. Enligt tidigare uppskattningar har omkring en miljon svenskar fettlever, som därmed är den vanligaste leversjukdomen. Fettlever, som precis som det låter innebär att levern samlar på sig fett, ger inga symtom. Därför vet de flesta inte om att de har fettinlagringar, som hos en del på sikt kan utvecklas till skrumplever och levercancer.
Fettlever kopplades tidigare främst till alkoholmissbruk. Men så är det inte längre.
– Fettlever orsakas oftast av övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Men fördomarna och stigmat kring leversjukdom och alkoholmissbruk finns kvar, säger Hannes Hagström, som är docent och läkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Hur många svenskar som har en leversjukdom har hittills varit okänt
Studien, som publicerats i tidskriften European Journal of Epidemiology, visar att flera allvarliga leversjukdomar ökar kraftigt i Sverige. Fettlever och skrumplever, som inte beror på alkoholkonsumtion, har ökat med 217 procent respektive 87 procent under den undersökta perioden. År 2019 fick 1 559 vuxna personer diagnosen fettlever och 1926 personer fick skrumplever.
– Det var en större ökning än vi hade förväntat oss. Men de flesta med fettlever känner inte till detta.
Skrumplever som orsakats av alkohol har samtidigt ökat med 47 procent, och antalet fall av levercancer har ökat med 34 procent.
– Riskfaktorer för leversjukdom har ökat, så det är inte förvånande, säger Hannes Hagström.
Fler dör av sin leversjukdom.
Sverige följer en internationell trend, där allt fler dör av leverskador.
– I till exempel Storbritannien har det rapporterats att leversjukdom snart kommer att passera hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken hos individer i arbetsför ålder, säger Hannes Hagström.
Barnläkaren och fetmaforskaren Claude Marcus möter unga med fettlever varje vecka.
– Enligt det nya nationella vårdprogrammet ska vi ta prover för fettlever från 9 års ålder. Den yngsta hittills har nog varit 6–7 år.
10–20 procent av hans unga patienter har fettlever.
Hannes Högström befarar att allt yngre personer kommer att drabbas av skrumplever eller levercancer i framtiden.
– Det tar ofta 20–30 år innan man utvecklar skrumplever eller levercancer, så det kommer sannolikt att synas i statistiken om några år.
När processen får fortsätta under lång tid uppstår det tillstånd som kallas skrumplever (levercirros). Om levern från början var mjuk som en brieost liknar den nu en hård parmesanost. Det är först nu levern slutar fungera som den ska, och symtomen börjar visa sig.
– Man samlar på sig vätska, kan få blödningar från åderbråck i matstrupen och huden blir gul, berättar Hannes Hagström.
Levern är ett stryktåligt organ som kan återhämta sig ganska snabbt. Ett uppehåll i drickandet, eller en viktnedgång, ger levern tid att regenerera.
– Levern är som en sjöstjärna. Skär du av en bit av en frisk lever så växer den ut igen, säger Hannes Högström.
Men ibland går det fel. En skadad lever skapar hela tiden nya leverceller, och det finns risk att något går snett i celldelningen. Då kan det bildas cancertumörer.
Om fettlever inte ger några symtom – hur vet man då om man är drabbad?
Den som har typ 2-diabetes kan i dag enligt Hannes Hagström be sin läkare att få göra en analys som kallas FIB-4, som bygger på tre enkla blodprov, i samband med sin årliga diabeteskontroll.
I dag finns inget godkänt läkemedel mot fettlever. Det går dock att vända utvecklingen utan medicin, men man måste hitta fettinlagringarna tidigt.
– Den viktigaste behandlingen är livsstilsförändringar; gå ner i vikt, röra på sig och avstå från alkohol. Tar man bort det som skadar levern kan det gå ganska snabbt att bli med fettlevern, säger Hannes Hagström.
– Funktionen i levern kan bli mycket bättre och sjukdomsutvecklingen kan stoppas. Slutar man dricka helt kan man se tydliga förbättringar inom ett halvår, och slippa genomgå en avancerad behandling som en levertransplantation.
FAKTA.
Pt-Leverfibros (FIB-4) - Ny analys
Klinisk kemi och farmakologi/Laboratoriemedicin Bas i Skåne introducerar 13 december 2022 analysen Pt Leverfibros (FIB-4) vilket är en algoritm som används för att identifiera avancerad leverfibros.
Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD) definieras som att > 5 % av hepatocyterna har fettinlagring vid en leverbiopsi. Leverbiopsi utförs dock inte regelmässigt utan NAFLD identifieras oftast genom t.ex. ultraljud eller datortomografi, inte sällan som ett bifynd.
NAFLD är starkt associerat till fetma och typ 2 diabetes och ca 5 % av patienter med NAFLD utvecklar levercirros.
Analysen Pt‑Leverfibros (FIB-4) är indicerad hos patienter med riskfaktorer för NAFLD, för att identifiera fall med signifikant leverfibros.
FIB-4-score kategoriserar risken för att individen har avancerad leverfibros (stadium 3-4).
Utfallet ”Låg risk" innebär att det är osannolikt att individen har avancerad fibros.
”Intermediär risk” eller ”hög risk” betyder dock inte att avancerad fibros föreligger utan att utredningen bör kompletteras med annan metod.
FIB-4-score har en låg tillförlitlighet hos individer ≤ 35 år.
Remiss och provtagning
Notera att två olika provrör krävs för de ingående analyserna.
- Kemi - Rutin/akut 1 eller Kemi - Rutin/akut 2
Skriv i meddelande till laboratoriet: Önskar analys av FIB-4.
Analysen finns på kommande versioner. - Kemi laboratorieremiss, allmän (skrivbar) kan även användas
- Information från
- https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/nyheter/nyheter/laboratoriemedicin/pt-leverfibros-fib-4---ny-analys/
Incidence, prevalence and mortality of chronic liver diseases in Sweden between 2005 and 2019
Abstract
Background
Updated data on the incidence, prevalence, and regional differences of chronic liver disease are missing from many countries. In this study, we aimed to describe time trends, incidence, prevalence, and mortality of a wide range of chronic liver diseases in Sweden.
Methods
In this register-based, nationwide observational study, patients with a register-based diagnosis of chronic liver disease, during 2005–2019, were retrieved from the Swedish National Board of Health and Welfare. Annual age-standardized incidence and mortality rates, and prevalence per 100,000 inhabitants was calculated and stratified on age, sex, and geographical region.
Results
The incidence of alcohol-related cirrhosis increased by 47% (2.6% annually), reaching an incidence rate of 13.1/100,000 inhabitants.
The incidence rate of non-alcoholic fatty liver disease and unspecified liver cirrhosis increased by 217% and 87% (8.0 and 4.3% annually), respectively, reaching an incidence rate of 15.2 and 18.7/100,000 inhabitants, and a prevalence of 24.7 and 44.8/100,000 inhabitants.
Furthermore, incidence rates of chronic hepatitis C declined steeply, but liver malignancies have become more common. The most common causes of liver-related mortality were alcohol-related liver disease and unspecified liver disease.
Conclusion
The incidence rates of diagnosed non-alcoholic fatty liver disease, alcohol-related cirrhosis, unspecified liver cirrhosis, and liver malignancies have increased during the last 15 years.
Worryingly, mortality in several liver diseases increased, likely reflecting increasing incidences of cirrhosis in spite of a decreasing rate of hepatitis C. Significant disparities exist across sex and geographical regions, which need to be considered when allocating healthcare resources.