Linda Engström Ruud får 13 miljoner i etableringsbidrag 

BIDRAG. Linda Engström Ruud får drygt 13 miljoner kronor under de kommande fem åren från NovoNordisk Fonden för ett projekt som kan förbättra behandlingen med GLP-1-receptor-agonister mot fetma och diabetes. Hon studerar också hur hjärnan reglerar ofrivillig underätning.

Det bidrag hon nu får kallas Excellence Emerging Investigator Grant within Endocrinology and Metabolism, som NovoNordisk Fonden bara ger till några få sökande i hela Norden varje år. Tack vare anslaget kommer Linda Engström Ruud att kunna börja bygga upp sin forskningsgrupp:

– Det går inte att understryka nog hur mycket det här anslaget betyder för mig. Det ger mig möjlighet att verkligen etablera mig som en självständig forskare, och jag kommer både kunna anställa några personer och köpa in utrustning jag behöver. Dessutom är det naturligtvis ett kvitto på att den forskning jag vill göra har hög kvalitet och att den är betydelsefull.

Det här är det andra prestigefyllda anslaget på kort tid för Linda. I höstas fick hon ett av Vetenskapsrådets eftertraktade etableringsbidrag som betalar för hennes egen lön de kommande fyra åren.

Göteborg, Linköping, Köln

Med siktet tidigt inställt på forskning fick Linda sin grundutbildning här i Göteborg, på det dåvarande biovetenskapliga läkemedelsprogrammet. Forskarutbildningen, med fokus på hur det autonoma nervsystemet reglerar sjukdomssvar såsom feber och anorexi, fick hon i Linköping.

Under sin tid som doktorand träffade hon sin blivande man Johan Ruud, som arbetar med närliggande forskningsfrågor och som också kommit att bli en viktig partner för henne inom forskningen. Gemensamt gjorde de postdoc i tyska Köln, i ett stort laboratorium vid Max Planck-institutet för metabolismforskning. I laboratoriet, som leds av professor Jens Brüning, arbetar omkring 15 postdoktorer och ett tiotal doktorander som bland annat studerar hur hjärnan styr perifer glukosmetabolism och födointag.

– Jag satsade hårt och ville verkligen ta vara på den här möjligheten och jag lyckades bland annat få med mig en publicering som försteförfattare i Nature Communications, berättar Linda, som beskriver de tre aktiva åren som postdoktor i Köln som både roliga och lärorika:

– Människorna var trevliga och tempot var högt, och jag lärde mig mycket om både nya metoder och forskningsstrategier. Framför allt fick jag med mig metoder som gör det möjligt att funktionellt studera neuronala kretsar i hjärnan.

Med dessa metoder går det att undersöka orsakssamband mellan aktivering eller hämning av en krets och exempelvis hur det påverkar födointag eller utveckling av avsmak för viss mat. Dessa metoder kommer utgöra grunden för hur jag närmar mig de forskningsfrågor jag är intresserad av här i Göteborg.

Ofrivillig underätning

Linda har sedan januari i år en forskartjänst vid enheten för endokrinologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet. Inom sitt VR-projekt studerar hon en struktur i hjärnan som kallas Bed Nucleus of the Stria Terminalis (BNST), som kan kopplas både till negativa känslor som stress, ångest och rädsla, men även till födointag.

Det projektet ska ge mer förståelse för hjärnstrukturens roll i reglering av aptitlöshet och avsmak för mat och hur strukturen kommunicerar med andra delar av hjärnan. Det projektet är relevant för hur hjärnan reglerar ofrivillig underätning och viktnedgång, vilket bland annat kan vara ett problem för exempelvis kroniskt sjuka patienter som genomgår behandling för olika cancersjukdomar.

Mekanismer bakom viktminskningsläkemedel

Även det projekt hon nu fått medel för av NovoNordisk Fonden handlar om hur hjärnan reglerar födointag, men med tydligare inriktning mot endokrinologi och metabolism.

– Det finns nu flera långverkande läkemedel som påverkar receptorn för GLP-1 och som visar starka resultat för både viktnedgång och glycemisk kontroll vid diabetes typ 2. Viktnedgången beror på en minskad aptit, men man förstår inte riktigt hur dessa läkemedel verkar i hjärnan för att åstadkomma detta. Dessutom är en vanlig biverkan av dessa läkemedel illamående, vilket leder till att behandlingen inte kan tolereras av alla, säger Linda och fortsätter:

– Projektet som NovoNordisk Fonden finansierar kommer att bygga dels på metoder jag lärde mig i Köln, men även på en ny metodologisk infrastruktur som jag och Johan har jobbat hårt på att etablera tillsammans här i Göteborg, berättar Linda.

I forskningen ska hon ta ett helt nytt grepp på att molekylärt identifiera och funktionellt koppla nervceller som aktiveras av långverkande GLP-1R-agonister till effekterna av dessa substanser.

– Om vi vet mer om vilka nervcellsgrupper som är involverade i det önskvärda läkemedelsvaret på aptiten och det oönskade illamåendet, skulle det gå att utveckla ännu bättre läkemedel i framtiden, med mindre uttalade biverkningar, säger Linda, vars projekt ocksåkommer bidra med värdefull grundläggande kunskap om de neuronala kretsar i hjärnan som styr vårt födointag.

Publicering i Nature Communications: NPY mediates the rapid feeding and glucose metabolism regulatory functions of AgRP neurons

Press release Göteborgs Universitet ELIN LINDSTRÖM
FOTO: JOHAN WINGBORG

________

Nyhetsinfo

Abstract och hela artikeln som pdf utan lösenord

https://www.nature.com/articles/s41467-020-14291-3.pdf

www red DiabetologNytt