Framtidens screening var temat för en konferens som hölls i Stockholm den 9e oktober.
Mötet riktade sig till personer inom myndigheter, barn- och vuxendiabetesvården, sjukvårdsadministratörer och organisationsföreträdare.
Mötets fokus var typ 1 diabetes och frågeställningen var om man skulle kunna skapa en vård och behandling
där diagnosen typ 1 diabetes inte längre ställs på akutmottagningen och följs av akut slutenvård.
Skulle det finnas möjlighet att ställa diabetesdiagnos tidigare och initiera behandling i planerad öppenvård?
Idag har nydiagnosticerade barn i Sverige ett medelHbA1c på 100 mmol/mol
vilket indikerar att de sannolikt varit sjuka betydligt längre än vad som varit uppenbart för dem själva och familjen.
Ca en fjärdedel av barnen i Sverige har idag ketoacidos vid diagnostillfället.
Tidig diagnostik av typ 1 diabetes kräver blodprovstagning för autoantikroppar och uppföljning av autoantikroppspositiva individer, inte sällan under många år innan personen utvecklar det vi idag kallar klinisk typ 1 diabetes, det som med modernare terminologi kallas typ 1 diabetes i stadium 3. Blodprovstagningen kan vara riktad och till exempel avse nära släktingar till personer med typ 1 diabetes eller vända sig till den allmänna befolkningen, generellt eller i utvalda åldersgrupper.
Frågan om tidig upptäckt av typ 1 diabetes har blivit alltmer aktuell sedan det första läkemedlet godkänts för bromsbehandling vid stadium 2 av typ 1 diabetes. Läkemedlet är godkänt för kliniskt bruk i tex USA och Storbritannien. Inom EU finns det endast på licens och har getts till enstaka patienter. På EASDs konferens i Wien nyligen diskuterades frågan om tidig diagnostik och screening i flera sessioner. Studier med goda resultat för försök med bromsbehandling rapporterades.
I Sverige är det Socialstyrelsen som beslutar om införande av screeningprogram. Inför beslutet görs en noggrann utredning av ett flertal viktiga punkter. Det behöver bland annat finnas en pre-symtomatisk fas då sjukdomen kan upptäckas och behandling kan ges som påverkar sjukdomens förlopp till det bättre. Den som vill kan se ett moment 22 i detta. För att introducera en screening behöver det finnas ett färdigt behandlingsalternativ, vilket är en vedertagen princip. Samtidigt krävs det en bred provtagning för att hitta individer som skulle kunna ha nytta av nya läkemedel, vilka inte kan utvecklas utan potentiella användare.
• Ola Bratt, Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg, redogjorde för hur man inom kunskapsfältet prostatacancer arbetat med att bygga upp nationella rutiner för tidig diagnostik trots att Socialstyrelsen sagt nej till ett formellt screeningprogram.
• Daniel Agardh, Skånes Universitetssjukhus i Malmö, berättade om Triadscreeningen, en studie som vänder sig till den allmänna barnbefolkningen i Skåne med ett erbjudande om trippeldiagnostik avseende typ 1 diabetes, thyroidit och celiaki. Genom detta projekt har man vunnit erfarenhet kring hantering av analyser av autoantikroppar från tusentals skånska barn.
• Frida Sundberg, Universitetssjukhuset i Örebro, berättade om TUPP-P, en pilotstudie som syftar till att pröva BVC-understödd screening för typ 1 diabetes, celiaki och thyroidit hos 3-4 åringar i Örebro län.
• Hans Winberg, från institutet Leading Health Care, ledde en paneldiskussion med politiker, företrädare för personer med diabetes, myndighetsföreträdare och dagens talare. I dialogen medverkade också auditoriet som bestod av aktörer och intressenter på området. Frågeställningarna var många och breda; allt från den rent mänskliga om man vill veta om ett förväntat insjuknande tidigt till mer vårdorganisatoriska frågor vad detta paradigmskifte i diabetesbehandlingen skulle innebära för individer, vård och samhälle.
Konferensen arrangerades i samarbete mellan det Vinnova-finansierade projektet ASSET, DiaUnion i Skåne/Danmark och läkemedelsföretaget Sanofi.
För DiabetologNytt
Frida Sundberg
Barnläkare, Universitetssjukhuset Örebro
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt