– Rekommendationen kan komma att läsas av sjukvårdens företrädare som då ser att CGM kan erbjudas som tillägg till standardbehandling vid typ 2-diabetes som behandlas med basinsulin eller basal-bolusbehandling. Men då det är ett dyrare alternativ med CGM än att mäta glukos med stick i fingret (SMBG) kan CGM prioriteras bort. Vården har som bekant inte jättemycket pengar, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet.
”Vi ska också komma ihåg att CGM skapar möjligheter med distansmonitorering och virtuella besök på ett annat sätt. Delar av vårt land är ju väldigt glesbefolkat”, säger professor Johan Jendle.
Under diabeteskongressen som tog plats i slutet av september presenterade EASD (European association for the study of diabetes)
nya rekommentationer för användning av kontinuerlig blodglukosmätare (CGM) vid typ 2-diabetes.
Tidigare har de amerikanska organisationerna ADA (American Diabetes Association) och AACE (The American Association of Clinical Endocrinology) kommit ut med respektive rekommendationer som i stort liknar varandra.
• ADA rekommenderar att CGM skall erbjudas till vuxna med typ 2-diabetes som står på insulinbehandling eller annan behandling som kan orsaka lågt blodsocker, hypoglykemi, eller ”i fall där CGM kan underlätta behandlingen oavsett vilken terapi som ges”.
• AAEC rekommenderar att CGM skall erbjudas till vuxna med typ 2-diabetes som står på insulinbehandling, eller som upplever svåra, frekventa eller nattliga hypoglykemier, eller har nedsatt förmåga att känna av hypoglykemier.
– På andra sidan Atlanten och även i vissa länder i Europa, har man en bredare rekommendation vid typ 2-diabetes jämfört med den i Sverige. Det är visat i
hälsoekonomiska analyser att det är kostnadseffektivt med CGM oavsett glukossänkande behandling vid typ 2-diabetes.
Med CGM ses färre inläggningar på sjukhus, kortare vårdtider och minskade akuta komplikationer enligt en nyligen publicerad Svensk studie. Ingenting av det här togs med i EASD:s analys, säger Johan Jendle.
_________________________________
kommentar se nederst under Referens
_________________________________
EASD föreslår i stället att CGM erbjuds till vuxna med typ 2-diabetes som ett komplement till standardbehandling.
Evidensen för EASD:s riktlinjer bygger på 56, uteslutande randomiserade, kontrollerade, studier med omkring 6 700 deltagare.
I studierna jämfördes långtidsblodsocker vid användning av CGM med HbA1C efter traditionell glukosmätning med stick i fingret (SMBG).
För att anses utgöra en klinisk skillnad definierade prioriteringsgruppen från EASD en förändring i HbA1C på minst 0,4 procentenheter – ett mål som studierna i snitt inte uppnådde.
EASD bedömer samtidigt säkerheten för evidensen som låg eller mycket låg med stor heterogenisitet mellan studierna.
Enligt organisationen saknas fortfarande evidens för långtids- och kostnadseffekter.
Johan Jendle är kritisk till urvalet av studier,
som han säger innehåller friskare grupper av patienter och har en generellt kort uppföljningstid.
Han ifrågasätter också varför diabetesorganisationen inte har tittat på akuta komplikationer som allvarlig hypoglykemi och diabetisk ketoacidos (DKA) i sin analys.
– Vi vet från många studier, tillsammans med vår kliniska bedömning, att när man använder CGM-system så minskar man risken för både allvarliga hypoglykemier och diabetesketoacidos. Det är också de akuta komplikationerna som är starkt kostnadsdrivande.
Johan Jendle sitter med i en internationell arbetsgrupp som jobbar med standarder för CGM (IFCC Working Group for CGM).
Går utvecklingen mot att kontinuerliga glukosmätare blir billigare, eller utvecklas tekniken så att de istället blir dyrare. Vad är din uppfattning?
– Man har jobbat intensivt med att för CGM system dels förbättra kvaliteten, mätnoggrannheten och användarvänligheten. Men eftersom det blir fler och fler spelare på marknaden så kommer det ju en prispress. Men vi behöver också tänka på om systemen är likvärdiga vad gäller mätnoggranhet och säkerhet ffa vad gäller hudbiverkningar och hur det är med patientdataintegriteten och cybersäkerheten.
Från Dagens Medicin 261014, signerad Malin Pääjärvi
Texten är inskickad till www red av Johan Jendle
___________________________________________
Medicinsk kommentar 1
Referens
Svensk NDR registerstudie publicerad i Diabetologia 2025.
Den visar att användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) var associerad med bland annat färre sjukhusinläggningar hos personer med insulinbehandlad typ 2-diabetes.
Titel:
Intermittently scanned continuous glucose monitoring compared with blood glucose monitoring is associated with lower HbA1c and a reduced risk of hospitalisation for diabetes-related complications in adults with type 2 diabetes on insulin therapies.
Författare:
David Nathanson, Katarina Eeg-Olofsson, Tim Spelman, Erik Bülow, Mattias Kyhlstedt, Fleur Levrat-Guillen och Jan Bolinder.
Publicerad:
Diabetologia, 2025; 68:41–51.
Resultat
Studien omfattade svenska registerdata och jämförde CGM-användare med personer som mätte blodsockret med traditionella stick i fingret.
Antal CGM-användare
2 876 jämförelsekohort
2 292 CGM
Minskad relativ risk för sjukhusinläggning oavsett orsak, signifikant skillnad
16 %
24 %
CGM-användarna hade en större HbA1c-sänkning på cirka 3,5–3,7 mmol/mol, motsvarande ungefär 0,3 procentenheter.
Hur stark är evidensen?
Det är en stor och kliniskt intressant svensk observationsstudie, med data från Nationella diabetesregistret och Patientregistret.
Studien är särskilt relevant för diskussionen om CGM:s kliniska nytta och hälsoekonomiska värde vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.
__________________________________
Från Läkartidningen digitalt 261026
Fick fem extra timmar med blodsocker inom målvärdet med CGM
Personer med icke insulinbehandlad typ 2-diabetes fick tydligt positiva effekter på blodsockret när de bar CGM-mätare.
»Är övertygad om att den här artikeln i NEJM kommer att påverka bedömningen av EASD:s utkast till nya riktlinjer«, kommenterar professor Johan Jendle.
Vilka med typ 2-diabetes som bör rekommenderas kontinuerlig glukosmätare, CGM, regleras i dag strikt.
MTP-rådet rekommenderar endast mätare till personer som är insulinbehandlade – och antingen har en uttalad risk för allvarliga hypoglykemier eller en »dokumenterat svårkontrollerad« diabetes.
Men vad händer med blodsockret om man ger en grupp personer med typ 2-diabetes, som inte är insulinbehandlade, varsin CGM-mätare?
Det tog amerikanska forskare tagit reda på i en randomiserad, klinisk studie. Enligt studien, som nu är publicerad i NEJM, kan det här minska HbA1c-nivåerna betydligt och samtidigt öka tiden inom målvärdet.
283 vuxna med typ 2-diabetes, som haft diabetes olika länge, lottades till att antingen bära CGM-mätare eller till sedvanlig vård – blodsockermätning med stickor. Bägge grupper fick information om kost och fysisk aktivitet. Sedan följdes de i 26 veckor.
Resultatet visade att de som bar CGM-mätare fick fem extra timmar per dag med ett blodsocker inom målvärdet, alltså 3,9–10,0 mmol/l, jämfört med dem som fick sedvanlig vård.
– Jag blir glad över den här artikeln, publicerad i en av de finaste tidskrifterna. Grundbulten är att nu har vi en viktig studie som visar att CGM vid typ 2 utan insulinbehandling leder till god gluksossänkande effekt, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet och föreståndare för forskningsgruppen diabetes, endokrinologi och metabolism, zäger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet och föreståndare för forskningsgruppen diabetes, endokrinologi och metabolism.
Vid start hade deltagarna i CGM-gruppen ett HbA1c på i genomsnitt 73 mmol/mol, medan kontrollgruppens låg på 72. Efter 26 veckor hade CGM-gruppens HbA1c sjunkit till 55 mmol/mol, medan kontrollgruppens hade sjunkit till 64. Nästan dubbelt så många i CGM-gruppen jämfört med kontrollgruppen uppnådde ett HbA1c under 53 mmol/mol. Målvärdet vid typ 2-diabetes är 42–52 mmol/mol hos nydiagnostiserade och 53-69 för patienter som haft diabetes över tio år.
Skillnaden i HbA1c mellan behandlingsgrupperna var 0,9 procentenheter, alltså 9,8 mmol/mol. Varför är den siffran viktig?
– Därför att EASD säger att för att skillnaden ska vara kliniskt meningsfull ska den vara minst 0,4 procentenheter, här var den 0,9, säger Johan Jendle.
Johan Jendle har tidigare uttalat sig kritiskt mot EASD:s utkast till riktlinjer.
– Jag är övertygad om att den här artikeln i NEJM kommer att påverka bedömningen av EASD:s rapport. För artikeln är inte publicerad än, den är fortfarande under review, säger han.
Studien genomfördes på 22 olika primärvårdskliniker runt om i USA. Hur kan det ha påverkat resultatet?
– Man kan resonera åt två håll här: Det är olika kockar inblandade – gör de verkligen likadant? Eller så kan man tänka att man får en population som bättre representerar den allmänna populationen och att det ger resultaten av studien en ökad generaliserbarhet, säger Johan Jendle.
Deltagarna hade haft diabetes olika länge, i 1–37 år och variationen i ålder var stor, 21–84 år.
Ser du något problematiskt med detta spann?
– Nej, studien är så pass stor att man kan ha en större variation av individer, detta är värdefullt då det ökar generaliserbarheten.
Under studiens gång fick sex patienter i CGM-gruppen tillägg av insulin medan bara två fick det i kontrollgruppen. Dessutom fick 38 deltagare i CGM-gruppen och 21 i kontrollgruppen tillägg av glukossänkande behandling, ofta handlade det om GLP-1-baserade läkemedel. Hur kan det ha påverkat resultatet?
– Det bör inte ha påverkat resultatet, så samma regler för tilläggsbehandling gällde för båda grupperna. En sak som jag tycker är viktig, som inte tas upp i artikeln, är att detta ju indikerar en annan nytta med tekniken. Den kan peka på vilka individer som vi behöver ändra behandlingen på, säger Johan Jendle.
Enligt en studie, publicerad i NEJM, fick personer med icke insulinbehandlad typ 2-diabetes betydligt lägre HbA1c-nivåer och fem extra timmar per dag inom målvärdet med CGM-mätare, jämfört med en kontrollgrupp.
Studien sponsrades av Dexcom, kan det vara problematiskt?
– Alla bättre tidskrifter har en tydlig regel om att man måste redovisa sådana här saker och sponsring. I denna studie innebar det att man fått sensorerna från tillverkaren. Sensorn vet inte om den blivit köpt eller donerad, så nej.
Vilka patienter med typ 2-diabetes som framöver bör rekommenderas CGM hänger just nu lite i luften. Förutom att EASD:s riktlinjer ännu är opublicerade håller TLV på i detta nu med en hälsoekonomisk analys av vilka med typ 2 som skulle kunna få CGM. Efter det ska MTP-rådet komma med uppdaterade rekommendationer.
Tidigare forskning på den här patientgruppen är begränsad. Två små randomiserade studier har visat på en sänkning av HbA1c med 0,3 procentenheter, ungefär 3,3 mmol/mol, jämfört med kontrollgruppen.
Vilka tycker du ska få CGM-mätare?
– Alla med diabetes – och jag tycker att man ska ha det villkorat, så att de som använder systemen tillräckligt mycket och får förbättrad glukoskontroll ska få möjlighet att fortsätta. Det kommer i framtiden leda till att vi får betydligt färre diabeteskomplikationer, men det är en initial investering och man får inte ett positivt kassaflöde direkt, säger Johan Jendle.
Maja Lundbäck LT digitalt
LÄS NJM ARTIKELN
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2608571
Continuous Glucose Monitoring in Non–Insulin-Treated Type 2 Diabetes
Authors: Tamara K. Oser, M.D., Thomas Martens, M.D., Katrina J. Ruedy, M.S.P.H., Simon Bergford, M.S., Peter Calhoun, Ph.D., Ku-Lang Chang, M.D., Erik S. Kramer, D.O., +21 , for the CONNECT Study Group
Published October 14,
Abstract
Background
Continuous glucose monitoring (CGM) has been shown to be beneficial in persons with type 1 diabetes and others with insulin-treated type 2 diabetes, but its role in the treatment of persons with type 2 diabetes not being treated with insulin has needed further study.
Methods
In a 26-week trial conducted at 22 primary care practices in the United States, we randomly assigned adults with type 2 diabetes who were not using insulin to either CGM or routine care (control). The primary outcome was the glycated hemoglobin level at 26 weeks. Key CGM-measured secondary outcomes were tested hierarchically to control the type I error rate.
Results
A total of 145 participants were assigned to the CGM group, and 138 to the routine-care group.
Participants ranged in age from 21 to 84 years.
The mean (±SD) glycated hemoglobin level decreased from 8.8±1.3% at baseline to 7.2±1.1% at 26 weeks in the CGM group and from 8.7±1.2% to 8.0±1.4% in the routine-care group (adjusted mean difference, −0.9 percentage points; 95% confidence interval [CI], −1.1 to −0.6; P<0.001).
The mean percentage of time that the CGM-measured glucose level was in the glucose-level range of 70 to 180 mg per deciliter was 21 percentage points higher (95% CI, 16 to 26) with CGM than with routine care (P<0.001).
The between-group difference in the percentage of time that the glucose level was below 54 mg per deciliter was −0.17 percentage points (95% CI, −0.27 to −0.11; P<0.001 for noninferiority); the difference in the percentage of time that the glucose level was below 70 mg per deciliter was −0.20 percentage points (95% CI, −0.43 to −0.09; P<0.001 for noninferiority; P=0.004 for superiority).
No severe hypoglycemia events were reported.
Conclusions
Among adults with type 2 diabetes that was not being treated with insulin and was being managed in a primary care setting, the use of CGM led to a greater reduction in the glycated hemoglobin level and to a lower risk of hyperglycemia than routine care.
Funded by Dexcom; CONNECT Clinical Trials.gov number, NCT06601166
————————————————
MEDICINSK KOMMENTAR 2
I nedan konsensus dokument
finns en annan mer öppen syn på CGM
https://diabetesjournals.org/care/article/doi/10.2337/dci26-0141/172591/Management-of-Type-2-Diabetes-2026-A-Consensus
Free Open source Pdf
Consensus Report| October 02 2026
Management of Type 2 Diabetes, 2026. A Consensus Report by the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD)
“Continuous glucose
monitoring (CGM) provides more infor-
mation than blood glucose monitoring
and can be useful for some people with
type 2 diabetes (28).
Increasingly, CGM is
viewed as an alternative method to assess
and target glucose levels, with a general
target of time in range (TIR) 3.9–10.0
mmol/L (70–180 mg/dL) >70% (24).
Aiming for a lower target HbA1c or more strin-
gent CGM metrics, such as time in tight
range (TITR) 3.9–7.8 mmol/L (70–140 mg/
dL), may have value if these aims can be
achieved safely.
Less stringent targets can
be appropriate in individuals with limited
life expectancy or advanced complications
or if other factors such as frailty are pre-
sent (24).”
Consensus Report| October 02 2026
Management of Type 2 Diabetes, 2026. A Consensus Report by the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD)
;
Vanita R. Aroda et al
ABSTRACT
The American Diabetes Association and the European Association for the Study of Diabetes convened a panel to update the consensus statement on the management of type 2 diabetes in nonpregnant adults, published since 2006 and last updated in 2022.
The target audience is the multidisciplinary health care team providing diabetes care in the U.S. and Europe.
A systematic examination of publications since 2022 informed new recommendations.
This update has broadened the focus from the management of hyperglycemia to the holistic management of type 2 diabetes and its risk of associated multiple long-term conditions.
Fundamental aspects of diabetes care include promoting healthy lifestyle behaviors (healthy eating, 24-h physical behaviors including sleep, and avoiding tobacco and substance use), alongside the provision of psychological support and weight management interventions.
For the management of people living with type 2 diabetes, earlier use, potentially from diagnosis, of sodium–glucose cotransporter 2 (SGLT2) inhibitors and/or glucagon-like peptide 1 (GLP-1)-based therapies to offer organ protection and improve long-term outcomes in type 2 diabetes is advocated. Furthermore, earlier combination use of SGLT2 inhibitors and GLP-1–based therapies should be considered in people with concomitant cardiovascular disease, chronic kidney disease, and heart failure.
Finally, the ability to transform outcomes for people living with type 2 diabetes is within our grasp through the consistent, equitable, and systematic implementation of strategies and therapies that are already available.
_______________________
Medicinsk kommentar 3
Mer från EASD
Presentation Peter Adolfsson Bonnier Health webb, utdrag ur presentation
Text erhållen till www red från Peter Adolfsson
A Study
CGM in Type 2 Diabetes – More Than Just HbA1c
Landmark study presented in Milan (N ≈ 28,000 adults on basal insulin)
• Significant mortality reduction in CGM use versus traditional self-management (SMBG).
• Result 12 months: 44–45% lower risk of all-cause mortality.
• Outcome 24 months: Sustained clinical efficacy with 36% lower overall risk.
• Significantly fewer cardiovascular events and acute diabetes-related admissions.
• Consequence: CGM is moving from a convenience product to a harsh, life-saving medical intervention.
CGM and type 2 diabetes ADA Standards of Care in Diabetes 2026
Expanded use of CGM for all types of diabetes
Recommendation 9.25 was updated to recommend the use of CGM at diabetic onset and at any time thereafter for adults with diabetes who are using insulin therapy,
(A) for non-insulin therapies that may cause hypoglycaemia,
(B) and for any diabetes treatment where CGM can assist in management. (B)
For the first time, the recommendations go beyond simply ”considering” CGM and now recommend its use for adults with type 2 diabetes – even for those using non-insulin blood sugar-lowering treatments or in cases where CGM can improve management, regardless of treatment method.
CGM in older adults
Recommendation 13.5 now recommends CGMs for older adults with type 1 diabetes (A)
and type 2 diabetes who are on insulin therapy (B) to improve blood sugar control, reduce hypoglycemia, and reduce the burden of treatment.
Change for 2026: Older adults with type 2 diabetes on insulin therapy were added to the recommendation to extend CGM to that group.
CGM and type 2 diabetes EASD (kommentar; det är detta dokument Johan Jendle har synpunkter på)
EASD guideline on the use of continuous glucose monitoring for the management of type 2 diabetes
Although the summary of the results does not list the detailed recommendations, the purpose of the guideline signals that CGM is now considered a structured part of diabetes care rather than a niche tool.
The experience was a conservative conclusion based on a selection of studies that did not show clear results that spoke in favor of CGM used in a broader population
2026 ADA/EASD Consensus Report T2DM
Places CGM within a broader shift towards holistic, individualized management of type 2 diabetes.
• CGM is considered ”particularly relevant for those taking insulin” in people with type 2 diabetes. This is consistent with previous evidence showing that CGMs improve the safety and blood sugar control of people using basal or basal bolus insulin.
• Earlier and more intensive treatment (e.g., SGLT2 inhibitors or GLP-1-based therapy from diagnosis) is emphasized, and CGMs can support setting and follow-up of treatment.
• Equal access is highlighted as a priority, meaning CGM should not be limited only to those with the greatest resources or most advanced disease.
__________________________
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt