Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med stigande stressbelastning i form av självupplevd stress, ekonomiska problem och negativa livshändelser. Det visar en stor internationell studie med forskare vid Göteborgs universitet som huvudförfattare.
Risken för både hjärtinfarkt och stroke kunde kopplas till hög stressnivå.
Studien publiceras i tidskriften JAMA Network Open och omfattar 118 706 individer i 21 länder, män och kvinnor som var 35 till 70 år och i genomsnitt 50 år när studien inleddes.
Av länderna var fem låginkomstländer, tolv medelinkomstländer och fyra höginkomstländer.
Individerna fick inledningsvis svara på frågor om upplevd stress det senaste året, definierat som att man känt sig nervös, retlig eller ångestfylld på grund av förhållanden på arbetet eller i hemmet, om man haft ekonomiska svårigheter, eller om man upplevt svåra händelser i sitt liv.
Svåra händelser var exempelvis skilsmässa, att ha blivit arbetslös, blivit änka eller änkling, eller svår sjukdom hos familjemedlem. Dessa mått på stress lades samman till en skala från 0 (ingen stress) till 3 (svår stress).
Mer hjärtinfarkt och stroke
Av deltagarna hade 7,3 procent svår stress, 18,4 procent måttlig stress, 29,4 procent låg stress och 44 procent ingen stress.
De som hade svår stress var något yngre, hade oftare riskfaktorer som rökning eller bukfetma, och återfanns oftare i höginkomstländer.
Individerna följdes fram till och med mars 2021, vilket gav en uppföljningstid om tio år i medianvärde. Under denna tid registrerades 5 934 kardiovaskulära händelser i form av hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt.
Efter justering för skillnader i riskfaktorer mellan dem med hög och låg stress
• hade de med hög stress 22 procent högre risk för någon form av kardiovaskulär händelse,
• 24 procent högre risk för hjärtinfarkt och
• 30 procent högre risk för stroke.
Resultaten bekräftar tidigare forskning i fältet, med skillnaden att klassningen av stressnivåer i denna studie gjordes innan fallen inträffade. I tidigare studier har man efterfrågat stressnivåer hos personer som redan genomgått hjärtinfarkt eller stroke, vilket kan ha påverkat svaren.
Bild
Annika Rosengren, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg
Stress viktig riskfaktor globalt
Studien bygger på populationsstudien PURE, Prospective Urban Rural Epidemiological study. Ansvarig är Annika Rosengren, professor i medicin, i samarbete med forskarkollegan Ailiana Santosa, båda vid institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Den nu aktuella studien kan inte besvara om stress har mer akut eller kronisk effekt, eller om effekten skiljer sig mellan olika typer av länder. En styrka, menar forskarna, är dock kartläggningen av stressaspekter som kan vara relevanta även i länder där begreppet stress kanske inte används lika mycket som i västliga höginkomstländer.
– Man vet inte exakt vad som orsakar den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med hög stress, men många olika processer i kroppen kan påverkas vid stress som exempelvis åderförkalkning och benägenheten för att bilda blodkroppar, säger Annika Rosengren.
– Om vi vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, behöver stress också betraktas som en modifierbar riskfaktor, avslutar hon.
Press release Göteborgs Universitet Sahlgrenska Akademin
Läs abstract och hela studien free pdf
https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2787178
Psychosocial Risk Factors and Cardiovascular Disease and Death in a Population-Based Cohort From 21 Low-, Middle-, and High-Income Countries
Ailiana Santosa, MD, MMedSc, PhD1; Annika Rosengren, MD, PhD2; Chinthanie Ramasundarahettige, MSc3,4; et alSumathy Rangarajan, MSc3,4; Jephat Chifamba, DPhil5; Scott A. Lear, PhD6; Paul Poirier, MD7; Karen E. Yeates, MD, MPH8; Rita Yusuf, PhD9; Andreas Orlandini, MD10; Liu Weida, MD11; Li Sidong, MSc11; Zhu Yibing, PhD12; Viswanathan Mohan, MD, PhD, DSc13; Manmeet Kaur, PhD14; Katarzyna Zatonska, PhD15; Noorhassim Ismail, MD16; Patricio Lopez-Jaramillo, MD, PhD17; Romaina Iqbal, PhD18; Lia M. Palileo-Villanueva, MD19; Afzalhusein H. Yusufali, MD20; Khalid F. AlHabib, MBBS21; Salim Yusuf, DPhil3,4
Author Affiliations Article Information
JAMA Netw Open. 2021;4(12):e2138920. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.38920
Key Points
Question Is there an association between psychological stress level and development of cardiovascular disease (CVD) and death?
Findings In this cohort study of 118 706 participants without prior CVD, the risk of death and congestive heart disease increased significantly as the level of stress increased, while high, but not low or moderate, stress was associated with CVD and stroke after adjustment for sociodemographic factors and health risk behaviors.
Meaning These findings emphasize the need for the development and evaluation of prevention strategies to address stress.
Abstract
Importance
Stress may increase the risk of cardiovascular disease (CVD). Most studies on stress and CVD have been conducted in high-income Western countries, but whether stress is associated with CVD in other settings has been less well studied.
Objective
To investigate the association of a composite measure of psychosocial stress and the development of CVD events and mortality in a large prospective study involving populations from 21 high-, middle-, and low-income countries across 5 continents.
Design, Setting, and Participants
This population-based cohort study used data from the Prospective Urban Rural Epidemiology study, collected between January 2003 and March 2021. Participants included individuals aged 35 to 70 years living in 21 low-, middle-, and high-income countries. Data were analyzed from April 8 to June 15, 2021.
Exposures
All participants were assessed on a composite measure of psychosocial stress assessed at study entry using brief questionnaires concerning stress at work and home, major life events, and financial stress.
Main Outcomes and Measures
The outcomes of interest were stroke, major coronary heart disease (CHD), CVD, and all-cause mortality.
Results
A total of 118 706 participants (mean [SD] age 50.4 [9.6] years; 69 842 [58.8%] women and 48 864 [41.2%] men) without prior CVD and with complete baseline and follow-up data were included. Of these, 8699 participants (7.3%) reported high stress, 21 797 participants (18.4%) reported moderate stress, 34 958 participants (29.4%) reported low stress, and 53 252 participants (44.8%) reported no stress. High stress, compared with no stress, was more likely with younger age (mean [SD] age, 48.9 [8.9] years vs 51.1 [9.8] years), abdominal obesity (2981 participants [34.3%] vs 10 599 participants [19.9%]), current smoking (2319 participants [26.7%] vs 10 477 participants [19.7%]) and former smoking (1571 participants [18.1%] vs 3978 participants [7.5%]), alcohol use (4222 participants [48.5%] vs 13 222 participants [24.8%]), and family history of CVD (5435 participants [62.5%] vs 20 255 participants [38.0%]).
During a median (IQR) follow-up of 10.2 (8.6-11.9) years, a total of 7248 deaths occurred. During the course of follow-up, there were 5934 CVD events, 4107 CHD events, and 2880 stroke events.
Compared with no stress and after adjustment for age, sex, education, marital status, location, abdominal obesity, hypertension, smoking, diabetes, and family history of CVD, as the level of stress increased, there were increases in risk of death (low stress: hazard ratio [HR], 1.09 [95% CI, 1.03-1.16]; high stress: 1.17 [95% CI, 1.06-1.29]) and CHD (low stress: HR, 1.09 [95% CI, 1.01-1.18]; high stress: HR, 1.24 [95% CI, 1.08-1.42]). High stress, but not low or moderate stress, was associated with CVD (HR, 1.22 [95% CI, 1.08-1.37]) and stroke (HR, 1.30 [95% CI, 1.09-1.56]) after adjustment.
Conclusions and Relevance
This cohort study found that higher psychosocial stress, measured as a composite score of self-perceived stress, life events, and financial stress, was significantly associated with mortality as well as with CVD, CHD, and stroke events.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
