Fortsatt minskad alkoholkonsumtion
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Pressmeddelande CAN

 

Under 2025 minskade konsumtionen med 2,7 % jämfört med 2024.

Under de tre senaste åren har konsumtionen minskat med 8 procent.

Det framgår av definitiva uppgifter som CAN − Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,

presenterar i rapporten Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001-2025.

 

− Vi ser en successiv minskning med i genomsnitt 1 procent per år under de senaste 20 åren, men denna minskning har förstärkts under senare år, säger Björn Trolldal, utredare och forskare på CAN.

Gårdsförsäljningen blev tillåten den 1 juni 2025 men stod för endast för 0,03 procent av den totala konsumtionen under andra halvåret 2025.

− Denna andel kommer säkert att öka i takt med att antal tillstånd för denna försäljning stiger, säger Björn Trolldal vidare.

 

 

Den totala konsumtionen uppgick till 8,16 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre under 2025.

I tabellen redovisas den totala alkoholkonsumtionen uppdelad på de olika källorna under 2025.

 

Källa                  
Andel 2025
Systembolaget
72 %
Restauranger
12 %
Resandeinförsel
7 %
Folkölsförsäljning
4 %
Hemtillverkning
2 %
Internethandel*
2 %
Köp av smugglad alkohol
1 %
Gårdsförsäljning
0 %
Summa
100%

*Systembolagets försäljning online ingår inte i delmängden internethandel. Den ingår i Systembolagets registrerade försäljning.

 

Bakgrund
Monitormätningarna startade år 2000 och har pågått kontinuerligt sedan dess. CAN − Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har haft ansvaret för dessa mätningar sedan 2013.
Huvudsyftet med mätningarna är att beräkna den totala alkoholkonsumtionen i Sverige genom att den registrerade konsumtionen summeras med den oregistrerade delen.

Den registrerade delen omfattar alkohol som säljs inom landet via Systembolaget, restauranger och livsmedelsbutiker (folköl). Från och med 2025 ingår även den så kallade gårdsförsäljning i den registrerade delen. Att konsumtionen är registrerad innebär att försäljningsvolymerna finns dokumenterade.

 

Den oregistrerade delen av konsumtionen består av alkohol som förs in i landet vid resor, hemtillverkning, köp av smugglad alkohol samt köp via internet från andra leverantörer än Systembolaget. Denna del kartläggs inom ramen för Monitormätningarnas kontinuerliga frågeundersökning.

Den baseras från år 2020 både på självadministrerade enkätsvar och på telefonintervjuer som genomförs kontinuerligt bland 17–84 åringar i Sverige. Totalt medverkar ungefär 18 000 personer varje år. Sedan starten har mer än 460 000 personer medverkat. De redovisade uppgifterna är baserade på mängderna ren alkohol per invånare 15 år och äldre i landet.

_____________________

261030

Riskfylld alkoholkonsumtion minskar på arbetsplatser där ledarskap, arbetsmiljö och hälsa står i fokus.

Det visar en ny studie från Stockholms universitet.

En riskfylld alkoholkonsumtion kan bero på många olika faktorer.

Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur människors arbetsplats kan påverka deras relation till alkohol.

 

 

Studien bygger på intervjuer chefer, HR-personal och medarbetare från åtta svenska organisationer där andelen riskkonsumenter bland de anställda hade sjunkit över tid.

Trots att organisationerna inte hade bedrivit riktade eller specifika förebyggande insatser såg forskarna flera gemensamma kännetecken: Arbetsplatserna präglades av ett inkluderande ledarskap, regelbunden dialog om arbetsmiljöfrågor, en stark känsla av gemenskap samt ett tydligt fokus på hälsa och välbefinnande.

 

Ledarskap spelar central roll
Enligt forskarna spelar ledarskapet en central roll för att minska riskfylld alkoholkonsumtion. Detta genom att omsätta policys och riktlinjer i praktiken och skapa en kultur där medarbetare känner sig trygga och delaktiga. Samtidigt tycks arbetsplatser som uppmuntrar hälsosamma levnadsvanor och erbjuder goda möjligheter till återhämtning bidra till att minska behovet av alkohol som stresshantering.

Forskarna såg också att organisationerna hade gjort förändringar kring alkohol, utan att tänka på det som alkoholförebyggande arbete.

Exempelvis handlade det om att erbjuda alkoholfria alternativ vid sociala aktiviteter, att minska på alkohol i sociala sammanhang och att ha tydliga riktlinjer kring detta.

 

Frågan om alkohol som del av arbetsmiljöarbete
Enligt forskarna bakom studien bör alkoholfrågor ses som en del av det bredare arbetsmiljö- och hälsoarbetet.

Arbetsplatser som satsar på gott ledarskap, en stödjande kultur och medarbetares välbefinnande kan skapa förutsättningar för lägre riskfylld alkoholkonsumtion bland anställda.

– Det var intressant att se hur denna förändring kring alkohol hade skett utan att den var avsedd. Det behöver undersökas vidare, men jag tänker att det är möjligt att en hälsosam arbetsmiljö kan ha positiva konsekvenser även för medarbetarnas alkoholkonsumtion. Sedan är alkoholspecifika insatser också viktiga. Men en kultur präglad av omsorg om medarbetaren tror jag är en förutsättning för att lyckas med det alkoholpreventiva arbetet oavsett insats, säger Kristina Sundqvist, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Vetenskaplig artikel:
Organizational characteristics and universal workplace alcohol prevention: what can we learn from good examples?, Nordic Psychology.

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt