-
- ”Jag berättar min historia för att sätta ljuset på att det finns ovanliga diabetesformer som ska skötas på sitt speciella sätt”, säger Annika Jönsson som hade fel diagnos i 15 år. Här med sin spruta – nu ett minne blott …
När Annika Jönsson var 19 år insjuknade hon i diabetes. Diagnosen blev inte oväntat diabetes typ 1 och med det var behandlingen självklar, flera insulininjektioner om dagen. Men hennes diabetes var ovanligt lättskött, så lättskött att det väckte misstankar. Ett genetiskt test bekräftade misstankarna. Det var inte typ 1 diabetes utan MODY. Då hade det gått 15 år, hon hade tagit fler än 20 000 injektioner och stuckit sig i fingret otaliga gånger. Helt i onödan.
När Annika Jönsson var 19 år insjuknade hon i diabetes. Diagnosen blev inte oväntat diabetes typ 1 och med det var behandlingen självklar, flera insulininjektioner om dagen. Men hennes diabetes var ovanligt lättskött, så lättskött att det väckte misstankar. Ett genetiskt test bekräftade misstankarna. Det var inte typ 1 diabetes utan MODY. Då hade det gått 15 år, hon hade tagit fler än 20 000 injektioner och stuckit sig i fingret otaliga gånger. Helt i onödan.
-
- Annika Jönsson med barnen William, 8 år och Ida, 5 år.
– Jättelyxigt att slippa sprutorna. Jag känner mig inte riktigt som en diabetiker längre, säger Annika Jönsson och tillägger.
– Jag har haft tur som haft kunniga läkare.
Två procent har MODY
MODY-formerna av diabetes är ovanliga, ungefär två procent av alla diabetiker har MODY, men mörkertalet är stort. Många har felaktiga diagnoser, typ 1 eller typ 2 diabetes.
Annika Jönsson är ett bra exempel på att en mer precis diabetesdiagnos kan vara till stor nytta för en enskild individ. Utan det gentest hennes läkare föreslog att hon skulle ta hade hennes diagnos fortfarande varit osäker.
Små insulindoser
Hela hösten 1994 var Annika Jönsson förkyld. Den ville aldrig släppa taget. Vid ett besök på vårdcentralen togs ett rutinmässigt blodsocker och det visade för högt värde. På sjukhuset i Lund konstaterades diabetessjukdomen. Hon blev inlagd för att lära sig att hantera sprutorna och testa sitt blodsocker. Behandlingen var fyra insulininjektioner om dagen och regelbundna stick i fingret för att testa blodsockret.
– Men det var inte så besvärligt att vara diabetiker. Jag tog mina sprutor, insulindoserna var pyttesmå, jag testade och sockret låg alltid bra, berättar Annika Jönsson.
En fullträff
Så fortsatte det. Efter att dottern Ida föddes för fem år sedan behövde Annika Jönsson inte ta mer än en injektion långtidsverkande insulin per dag. Blodsockret låg ändå lagom lågt och jämnt. Det var då hennes läkare, Martin Ridderstråle i Malmö, erbjöd henne ett gentest för MODY och det blev en fullträff.
– Sedan två år tar jag en tablett på morgonen, testar blodsockret nån gång ibland. Går till läkaren en gång per år och det är aldrig några konstigheter.
Annika Jönsson tar ett diabetesmedel som stimulerar insulinfrisättningen från bukspottkörteln.
En annan termostat
Nael Shaat, specialist på MODY, beskriver sjukdomen som att patienten har en annan sorts termostat för blodsockerkontroll, nivån är lite högre än normalt men för vissa MODY-former gör det ingenting. Forskning har visat att patienten inte tar skada av det.
– I början kändes det konstigt att inte ta insulin men det gick över. Det är verkligen en befrielse att slippa hålla på med sprutorna, säger Annika Jönsson och förklarar varför hon har berättat sin historia.
- Jag vill hjälpa till att sätta ljuset på det finns andra diabetesformer, att det inte bara handlar om typ 1 och typ 2.
Text: Tord Ajanki www.diabetesportalen.se
publiceras m tillstånd från förf och www
Läs mer om MODY på
http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/det-kan-vara-mody-diabetes-eller-naagot-annat/
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
