Fiberrik kost kopplas till minskad risk för hjärtsjukdom hos nattarbetare

Personer som arbetar natt har en högre risk att drabbas av kranskärlssjukdom, som är en typ av hjärtsjukdom. Nu visar en studie på över 220 000 personer att ett högre fiberintag tycks kunna bidra till att minska denna risk.
Människokroppen är anpassad för att sova på natten. Att arbeta på natten går emot detta naturliga mönster och kan innebära en extra belastning på kroppen, inklusive hjärtat. Tidigare forskning har kopplat nattarbete till en ökad risk för kranskärlssjukdom, och eftersom arbetstider ofta inte går att förändra ville forskare vid Uppsala universitet undersöka om kostvanor kan ha en skyddande effekt.

Forskarna använde data från 220 000 personer i UK Biobank (2006–2010) och delade in deltagarna i tre grupper:

 

Dagarbetare
Skiftarbetare med sporadiska nattpass
Regelbundna nattarbetare

 

Deltagarna hade fyllt i ett detaljerat frågeformulär om sina kostvanor och vid en uppföljning efter cirka 12 år visade det sig att nattarbetare som åt lite fibrer hade högre risk för kranskärlssjukdom, än de som åt mer fibrer.

– Ett måttligt fiberintag på cirka 19 gram per dag kopplades till lägre risk för de som jobbade natt regelbundet.

För de som jobbade natt ibland räckte cirka 15 gram. N

uvarande rekommendationer för vuxna ligger på cirka 25 gram fiber per dag, säger Diana Nôga, forskare vid Uppsala universitet.

 

 

Fibrer kan stödja hjärthälsan hos nattarbetare

Forskarna poängterar att siffrorna från studien inte är officiella kostrekommendationer utan att de visar ett mönster i denna brittiska studie: högre fiberintag var kopplat till lägre risk för hjärtsjukdom bland nattarbetare.

– Kopplingen mellan fibrer och lägre risk för hjärtsjukdom beror inte bara på att de som äter mer fibrer generellt har en hälsosammare livsstil. Vi har justerat för olika livsstilsfaktorer i analysen. En möjlig förklaring, som stöds av tidigare forskning, är att fibrer kan förbättra tarmfloran och även minska blodfetterna, vilket kan vara extra bra för hjärtat hos personer som jobbar natt, säger Christian Benedict, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.

Ett ökat intag av fiberrika livsmedel, som fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, baljväxter och linser, kan enligt forskarna vara ett enkelt sätt att förbättra hjärthälsan för nattarbetare. Det förutsätter dock att man inte har medicinska hinder, som till exempel kroniska mag-tarmsjukdomar.

– Kostförändringar bör ses som ett komplement, inte en ersättning, till andra hälsosamma vanor som att inte röka, vara fysisk aktiv och få tillräckligt med sömn, säger Diana Nôga.

 

Vetenskaplig artikel:
Night shift work, dietary patterns, and coronary heart disease, European Journal of Epidemiology.

 

Press release Uppsala universitet och www.lakemedelsvarlden.se

______________

 

Havregryn har visat sig sänka kolesterolnivån

Oavsett om det är enkelt med lite mer än en skvätt mjölk eller utrört med all slags yoghurt, honung, bär och frön, har en skål gröt eller havregryn hyllats som en källa till värmande godhet och bränsle för kroppen långt innan potentiella hälsoexperter hakade på det i jakten på klick och gilla-markeringar.

 

I en återupplivning av en flingbaserad behandling för diabetes som användes för ett sekel sedan men sedan dess har förbisedds, har forskare vid Bonns universitet funnit ytterligare bevis på att gröt förmodligen är nära oöverträffad när det gäller hälsosam kost.

 

Teamet fann en kolesterolsänkning på 10 % bland 32 volontärer som tillbringade två dagar med att äta mestadels havregryn, som de fick smaksätta med frukt eller grönsaker. Samma minskning observerades inte i en ”kontrollgrupp” på 36, som sattes på en ”kalorireducerad kost” som inte innehöll havre.

Deltagarna ”led av ett metabolt syndrom i samband med en ökad risk för diabetes”, säger teamet och listar egenskaper som övervikt, högt blodsocker och blodtryck.

Vi kunde identifiera att konsumtionen av havregryn ökade antalet vissa bakterier i tarmen”, säger Linda Klümpen vid universitetet i Bonn.

 

 

Tarmbakterier producerar fenolföreningar genom att bryta ner havren”, säger Klümpen och påpekar att en sådan förening, ferulsyra, redan har visat sig hjälpa mot kolesterol hos djur.

Gröt verkar hjälpa till att utveckla andra tarmbakterier som gör sig av med en aminosyra som kroppen annars omvandlar till en molekyl som universitetet beskrev som ”misstänkt för att främja insulinresistens”.

Forskarna sa att det verkar som att en kort omgång grötätning, som tvådagarsförsöket, fungerar bättre än en ihållande men mindre intensiv ansträngning som en skål om dagen under en längre period, till exempel i sex veckor.

 

En kortvarig havrebaserad kost med jämna mellanrum skulle kunna vara ett väl tolererat sätt att hålla kolesterolnivån inom det normala intervallet och förebygga diabetes”, säger Marie-Christine Simon från Bonn och påpekar att effekterna av den två dagar långa havregrynsdieten började kännas av volontärerna sex veckor senare.

 

Källa: Medical Xpress, Sadie Harley

From Diabetes wellness

 

____________________________-

Omkring hälften av energin vi äter kommer från kolhydrater, och havre är en bra källa till kolhydrater eftersom den, jämfört med sockerrik mat, har ett högt innehåll av fibrer och andra näringsämnen.
Havregryn är rika på kolhydrater jämfört med fett och protein, men genom att tillsätta nötter eller mandel i frukostflingorna eller på gröten ökar innehållet av fett och protein i mål­tiden. Detta fördröjer matsmältningen och leder till att blodsockret stiger långsammare, vilket kan vara särskilt bra för personer med typ 2-diabetes.

Stora havregryn ger långsammare blodsockerstigning än lättkokta havregryn. Det tar längre tid att smälta de stora grynen och resulta­tet blir långsammare blodsockerstigning.

Rekommendationen är att kvinnor ska äta omkring 70 gram och män cirka 90 gram fullkorn per dag. Forskning visar att grova spannmålsprodukter kan skydda mot ett antal sjukdomar, som hjärt­- och kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer. Vi rekommenderas därför att inkludera grova spannmåls­produkter i vår diet.

Källa: Tidningen Hälsa

 

_______________________________

Havregryn har flera positiva effekter i kroppen – här är några av de viktigaste:

• Sänker kolesterolnivån: Havregryn innehåller betaglukan, en typ lösliga fibrer som hjälper till att sänka det dåliga LDL-kolesterolet och på så sätt minskar risken för hjärtsjukdomar.
• Stabiliserar blodsockret: Fibrerna i havregryn reglerar blodsockret genom att fördröja upptaget av socker i blodet, vilket är gynnsamt för personer med typ 2-diabetes och för personer som behöver stabilisera blodsockernivåerna.
• Förbättrar matsmältningen: Havregryn innehåller rikliga mängder kostfibrer, vilket främjar hälsosam matsmältning och hjälper till att förhindra förstoppning genom att hålla tarmarna i rörelse.
• Ökar mättnadskänslan: Det höga fiberinnehållet i havregryn ger en mer långvarig mättnadskänsla, vilket kan hjälpa viktkontroll och minska behovet att småäta mellan måltiderna.
• Bra källa till näringsämnen: Havregryn innehåller essentiella vitaminer och mineraler som järn, magnesium, zink och B-vitaminer, som är viktiga för kroppens funktioner och den allmänna hälsan.
• Anti-inflammatoriska egenskaper: Havre innehåller antioxidanter, kallade avenantramider, som har antiinflammatoriska egenskaper och kan skydda mot cellskador.

Källa: Illustrerad Vetenskap

 

_______________________

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt