Prisutdelning Nationellt Diabetesmöte Västerås 17-19/4
Utdelat av Svensk Förening för Diabetologi SFD 18/4
• Årets eldsjäl 2023
Ingrid Larsson
Årets eldsjäl är disputerad näringsfysiolog, dietist vid enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt Obesitascentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Under många år har denna eldsjäl skrivit initierade och uppskattade artiklar i DiabetologNytt, och i senaste numret finns en vetenskaplig granskning av kost vid T1DM med CGM och en kritisk recension av en ny diabeteskokbok. SBU och Socialstyrelsen har vid flera tillfällen anlitat denna eldsjäl för att använda hennes gedigna kunskaper kring diabetes och kost liksom obesitas och kost. Vår eldsjäl har varit en mycket uppskattad och ytterst kompetent föreläsare vid SFDs nationella diabetesmöten under flera år.
Det skrivs varje vecka i olika tidningar texter om kostens betydelse, ibland med tveksamt innehåll. Här har årets eldsjäl på ett pedagogiskt och klargörande positivt vis gått in debatten och bidragit på ett mycket värdefullt sätt.
Ingrid Larsson är en värdig mottagare av SFDs utmärkelse Årets Eldsjäl 2023.
• Årets diabetolog 2023
Thomas Nyström
Årets diabetolog har under många år varit drivande i att studera komplikationer vid typ 2 diabetes och är en pionjär i att utforska GLP-1 effekter på hjärta och kärl. Forskningen har varit kliniknära och lett till bättre behandling av typ 2 diabetes, vilket minskar risk för komplikationer och för tidig död.
Årets diabetolog är en skicklig kliniker med mycket djup kompetens och känsla för vad som är bäst för patienten. Han ser hela patienten och inte bara problem som är direkt kopplade till diabetessjukdomen.
Årets diabetolog är även en engagerad pedagog och har under många år bedrivit högt skattad undervisning för blivande läkare på läkarprogrammet i Stockholm. Han har utvecklat pedagogiken och har använt sin pedagogiska förmåga till att stötta och handleda kollegor på Södersjukhuset.
Årets diabetolog är en uppskattad kollega och vän till hela diabetes-Sverige. Thomas Nyström har därmed gjort sig väl kvalificerad att utnämnas till årets diabetolog 2023.
• Kvalitetspris: utses av NDR tillsammans med SFD
utifrån enheters resultat, höga rapporteringsgrad ochförbättringsarbete. Ett pris till primärvård, ett specialistvård, alternerar barn och vuxen.
• Primärvård:
diabetesteamet i Grycksbo
• Specialistvård:
Diabetesmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad
Årets hedersmedlemmar
• Thomas Kjellström
Thomas Kjellströms engagemang för att driva vård och uppföljning av ”de vanliga folksjukdomarna” är vittomfattande. Med utgångspunkt från sina funktioner som klinikchef, ordförande i Svensk internmedicinsk förening och som Råd vid Socialstyrelsen bidrog Thomas på ett avgörande sätt till såväl SFDs som NDRs bildande. Detta är idag mindre känt och Thomas stora insats har tidigare inte formellt uppmärksammats. Thomas Kjellström är en värdig mottagare till diplom och titeln hedersledamot i SFD.
• Soffia Gudbjörnsdottir
Soffia Gudbjörnsdottir, professor i registerforskning vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborg.
Soffia Gudbjörnsdottir tog över som registerhållare för Nationella Diabetesregistret 2003 och ledde under närmare 20 år utvecklingen av NDR till ett världsunikt kvalitetsregister och en guldgruva för klinisk forskning. Detta arbete gjorde Soffia i nära samverkan med profession och patientföreträdare.
Soffia insåg tidigt värdet av kvalitetsansvariga diabetessjuksköterskor och läkare för att stötta det regionala kvalitetsarbetet. Visionen och arbetet för att underlätta data in i registret har givit resultat när nu 90% av data till NDR direktöverförs, och sedan 2014 kan man med ett enkelt knapptryck få ut sina data.
Soffia var en tidig och modig förespråkare av att öppet visa data och genom jämförelser inspirera till förbättringsarbete. NDR är idag en naturlig del av diabetesvården lokalt, regionalt och nationellt.
Soffia har utvecklat registerforskningen i Sverige i nationella och internationella samarbeten och visat bl a att dödligheten och sjukligheten vid diabetes minskar, men att det finns mer att göra. Hennes studier ingår i internationella guidelines för diabetesvård och hon har handlett många doktorander och publicerat över 160 referee-granskade arbeten.
Soffia var under åren som registerhållare för NDR en uppskattad styrelseledamot i SFD. Noggrannhet och uthållighet har varit ledstjärnan för Soffia och hon har på många vis bidragit till den förbättrade diabetesvård vi idag kan se i NDR.
Soffia Gudbjörnsdottir är en värdig mottagare till diplom och titeln hedersledamot i SFD.
Årets kliniska avhandling
• Giulia Ferranninni ”Dysglycemia and cardiovascular disease. Aspects on screening, management and prognosis”
Årets prekliniska avhandling
• Louise Granlund “Studies of the human pancreas to understand the pathologic events leading to type 1 diabetes”
Sophia Rössner,
vetenskaploig sekreterare Svensk Förening för Diabetologi SFD
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
______________________
Från abstracts Nationellt Diabetesmöte Västerås 17-19/4
Årets Kliniska Avhandling
Dysglykemi
Giulia Ferrannini
Bakgrund:
Dysglykemi, i denna avhandling definierad som nedsatt glukostolerans (IGT) eller typ 2 diabetes (T2DM), är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom (CVD). Internationella riktlinjer rekommenderar screening för dysglykemi och målstyrd livsstil och farmakologisk behandling hos personer med hög kardiovaskulär (CV) risk eller etablerad CVD, både män och kvinnor. Nya glukossänkande läkemedel med bevisad CV-fördel finns nu tillgängliga.
Mål:
Huvudsyfte med denna doktorsavhandling var att undersöka screening och hantering av patienter med hjärt-kärlsjukdom eller hög CV risk, inklusive könsskillnader och implementering av nya kardioprotektiva glukossänkande läkemedel genom att studera:
– prevalensen av dysglykemi enligt olika screeningverktyg hos patienter utan känd diabetes (Studie I) och efter kön (Studie II);
– värdet av nya screeningmetoder för dysglykemi hos dessa patienter (Studie III och IV);
– omhändertagandet av sådana patienter genom livsstilsvanor, användning av hjärtskyddande läkemedel och måluppfyllelse för behandling (Studie I) inklusive möjliga könsskillnader (Studie II);
– könsskillnader i prognos (Studie II);
– huruvida hjärtskydd av GLP-1 RA dulaglutid är beroende av metformin-behandling (Studie V).
Metoder:
Studierna I, II, III och IV baserades på populationen från den europeiska multicenterstudien EUROASPIRE V; Studie II inkluderade data från både EUROASPIRE IV och V. Båda undersökningarna inkluderade patienter med etablerad kranskärlssjukdom som rekryterats över hela Europa minst sex månader före undersökningen. Data om anamnesen, livsstilsråd och farmakologisk behandling baserades på validerade frågeformulär och standardiserade blodprov vid ett studiebesök. Studie V är baserad på patienter med T2DM med hög CV risk från REWIND randomiserade studien.
Resultat:
Prevalens och screening för dysglykemi: I Studie I hade 29% av studiepopulationen dysglykemi upptäckt genom screening, varvid 70 % av dem identifierades med ett två timmars glukosvärde efter belastning (2hPG) under ett oralt glukostoleranstest (OGTT). Studie II visade att fler kvinnor än män hade IGT och fler män hade T2DM.
Studie III validerade en diagnostisk algoritm för T2DM baserad på bedömningen av ett glukosvärde efter en timme efter belastning (1hPG) under OGTT, vilket förkortade den tid som behövs för glykemisk klassificering hos 79 % av dem. I Studie IV var den diagnostiska prestandan för olika insulinresistensindex bristfällig jämfört med utbytet av en OGTT.
Hantering:Studie I visade att multifaktoriell behandling efter kranskärlshändelsen var otillfredsställande, med dålig efterlevnad av rekommenderade behandlingsmål för blodtryck, lipider och glykemisk kontroll och en hög förekomst av fetma, ihållande rökning och begränsad fysisk aktivitet. Studie II visade på hur denna behandling var särskilt otillräcklig hos kvinnor, vilket möjligen bidrog till en sämre prognos jämfört med män hos de med känd T2DM. Studie V fann att CV skydd med dulaglutid verkar finnas oavsett metforminbehandling vid baslinjen.
Slutsatser:
Det finns ett övertygande behov av implementering av screening för dysglykemi hos patienter med CAD, och OGTT bör vara den föredragna metoden eftersom den identifierar fler patienter med dysglykemi, som annars skulle missas. Tiden kan vara mogen för att introducera en algoritm baserad på 1hPG-värdet för att identifiera T2DM. Dess prognostiska implikationer bör emellertid undersökas ytterligare. Multifaktoriell behandling av dessa patienter kräver en avsevärd förbättring, särskilt hos kvinnor, där bristfällig vård kan leda till sämre prognos. Användningen av nya glukossänkande medel med kardiovaskulär effekt bör prioriteras oavsett bakgrundsterapi för glukossänkande behandling.
• Årets Prekliniska Avhandling
Studies of the human pancreas to understand the pathologic events leading to type 1 diabetes
Louise Granlund
Supervisors: Oskar Skog1, Marcus Lundberg1, Per Andrén2, Olle Korsgren1,3
Department of Immunology, Genetics and Pathology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
Department of Pharmaceutical Biosciences, Research; Mass Spectrometry Imaging, Uppsala University, Sweden.
Department of Clinical Chemistry and Transfusion Medicine, Institute of Biomedicine, University of Gothenburg,
Gothenburg, Sweden.
Traditionally viewed as a disease primarily affecting the beta-cells, type 1 diabetes (T1D) is now recognized as impacting the entire pancreas. This shift in focus highlights the need to explore not only islets but also the exocrine pancreas and endocrine cells beyond the islets. In this thesis, pancreases from individuals with and without T1D have been investigated with regard to the exocrine tissue, islets, and other endocrine cells in an endeavour to shed light on the aetiology of the disease.
Paper I investigated the exocrine pancreas in donors with and without longstanding T1D. While no histological evidence of acinar atrophy in T1D was found, transcriptional alterations were identified. The absence of atrophy supports the idea of a reduced number of acinar cells to explain the reduced pancreas volume, and the transcriptome analysis demonstrated the impact on the exocrine pancreas in T1D.
In Paper II, islets were examined. Islets from T1D subjects showed upregulation of transcriptional pathways related to vasculature and angiogenesis, along with increased vascular density. As endothelial cells are important for proper beta-cell function, the changes in vasculature might be a reaction to the loss of beta-cells.
Paper III characterized extra-islet endocrine cells in healthy donors aged 1-25. Similar frequencies of these cells were observed in all age groups, indicating that new cells are continually formed as the pancreas grows. Notably, many of the insulin- and glucagon-positive extra-islet cells lacked the expression of their corresponding transcription factors, PDX1 and ARX, suggesting they may be newly formed or plastic. The focus of Paper IV was to examine endocrine extra-islet cells in T1D donors compared with matched controls. A reduced frequency of extra-islet insulin-positive cells in areas with insulin-deficient-islets in donors with T1D was observed, suggesting that the pathological mechanism causing beta cell demise in T1D affects entire lobes. The density of extra-islet glucagon cells was increased, supporting the notion of a preserved capacity to regenerate the endocrine pancreas in donors with T1D.
These findings contribute to our understanding of the entire pancreas’s function in both health and disease, enhancing our knowledge of T1D development and progression.