Diabetiska njurskador minskar 



Allt färre unga typ 1 diabetiker i Sverige riskerar att drabbas av svår njurskada.

Det visar en genomgång av data från olika patientregister där forskarna kartlagt alla som hade haft typ 1 diabetes i mer än 14 år och som var i åldrarna 0 och 34 år när de insjuknade i diabetes.


Dessutom, de allt färre drabbade av njurskador, insjuknar allt längre tid efter diagnos.



 

en person får dialys

Dialys. 

Forskarna har tittat på vilka som drabbas av slutstadiet av njursjukdom, det vill säga att för att överleva vara beroende av att antingen behandlas med njurdialys eller få en ny transplanterad njure från en donator.


Njurskada är en allvarlig komplikation till diabetes och trots att fler donerar sina organ, antingen avlidna eller levande donatorer är det fortfarande stor brist på organ.

Enligt en sammanställning som tidningen Dagens Medicin redovisat är bilden av villigheten att donera och verkligheten motsägelsefull. Sju av tio kan tänka sig att donera men bara två av tio har anmält det till donationsregistret, vilket är en förutsättning för att ett organ från en avliden kan användas, en annan är att man meddelat sina anhöriga om sin inställning till transplantationer.


Trots att det vid njurdonation även är möjligt med levande donatorer är det just njurar det är störst brist på. Enligt Njurförbundet väntar ungefär 700 patienter i Sverige på en njure och år 2017 avled 40 patienter i väntan på en transplantation.


Detta trots den redovisning om den sjunkande trenden av allvarlig njurskador som svenska forskare nu publicerat i tidskriften Diabetes Care.

Bättre med tidig diagnos


I artikeln har de använt data ur olika patientregister, totalt deltog nästan 19 000 patienter vilka i medeltal var runt 40-årsålder. Det är i stort alla patienter med typ 1 diabetes i Sverige vilka har haft diabetes i mer än 14 år och som insjuknade i njursvikt sedan 1991.


Deltagarna hade i medeltal haft typ 1 diabetes i knappt 23 år i ett spann från 14 till drygt 36 år.


Kartläggningen blottlade ett mönster som även har iakttagits i tidigare studier. Ju yngre patienten är vid insjuknandet desto lägre är risken för njursvikt, alternativt att det tar längre tid från diagnos tills man drabbas. De som hade lägst risk att drabbas under kartläggningens tid var de som hade insjuknat före tio års ålder.


”För första gången kan vi se en klar minskning av njurskador. Våra resultat är i linje med en ny studie från Norge som visade att inte fler än drygt fem procent hade insjuknat efter 40 år med typ 1 diabetes”, skriver forskarna.



Bättre egenvård och sjukvård


Vad är då orsaken till den över tid allt lägre risken?

Forskarna räknar upp flera anledningar. Den främsta är bättre kontroll på blodsockernivåerna, större medvetenhet bland patienterna, bättre hjälpmedel, till exempel möjligheten att själv mäta sitt blodsocker.

Också vården har blivit bättre och mer offensiv, enligt författarna med patientutbildningar och liknande.

De nämner också introduktionen av läkemedel av typen ACE-hämmare som har en skyddande effekt på njurar. Vidare mer intensiv behandling av för höga blodtryck och blodfettsrubbningar.


”För att sammanfatta, den här stora befokningsbaserade studien visar en låg förekomst av njursvikt bland svenska patienter som insjuknat efter 1977. Den uppmuntrande tendensen beror sannolikt på en bättre diabetesvård.” skriver forskarna.



Länk till studien som har publicerats i tidskriften Diabetes Care
Decreasing Cumulative Incidence of End-Stage Renal Disease in Young Patients With Type 1 Diabetes in Sweden: A 38-Year Prospective Nationwide Study

Text: Tord Ajanki www.diabetesportalen.se

----

Abstract

Decreasing Cumulative Incidence of End-Stage Renal Disease in Young Patients With Type 1 Diabetes in Sweden: A 38-Year Prospective Nationwide Study

Cecilia Toppe, Anna Möllsten, Ingeborg Waernbaum, Staffan Schön, Soffia Gudbjörnsdottir, Mona Landin-Olsson and Gisela Dahlquist, for the Swedish Childhood Diabetes Study Group and the Swedish Renal Register

Diabetes Care 2018 Oct; dc181276. https://doi.org/10.2337/dc18-1276

OBJECTIVE Diabetic nephropathy is a serious complication of type 1 diabetes. Recent studies indicate that end-stage renal disease (ESRD) incidence has decreased or that the onset of ESRD has been postponed; therefore, we wanted to analyze the incidence and time trends of ESRD in Sweden.

RESEARCH DESIGN AND METHODS In this study, patients with duration of type 1 diabetes >14 years and age at onset of diabetes 0–34 years were included. Three national diabetes registers were used: the Swedish Childhood Diabetes Register, the Diabetes Incidence Study in Sweden, and the National Diabetes Register. The Swedish Renal Registry, a national register on renal replacement therapy, was used to identify patients who developed ESRD.

RESULTS We found that the cumulative incidence of ESRD in Sweden was low after up to 38 years of diabetes duration (5.6%). The incidence of ESRD was lower in patients with type 1 diabetes onset in 1991–2001 compared to onset in 1977–1984 and 1985–1990, independently of diabetes duration.

CONCLUSIONS The risk of developing ESRD in Sweden in this population is still low and also seems to decrease with time.

Länk till artikeln med abstract

http://care.diabetesjournals.org/content/early/2018/10/17/dc18-1276

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

FacebookTwitterLinkedinGoogle Bookmarks