Många slutar med hjärtläkemedel – trots stora risker

Sverige:

Över hälften av de som drabbats av hjärtinfarkt slutar ta sina läkemedel.

Detta trots att risken för ny infarkt och död är stor.

– Många missar att det är en livslång behandling, säger hjärtläkaren Emil Hagström.

Varje år drabbas omkring 22 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Omkring 17 300 av dem överlever och behöver ta läkemedel för att minska risken för ny infarkt. Det handlar om blodfettssänkande, blodtryckssänkande och blodförtunnande läkemedel. Men en studie, baserad på data från det svenska registret Swedeheart, visar att över hälften av patienterna slutar att ta sina läkemedel efter en tid.

 

Patienter som slutade med sin läkemedelsbehandling redan under det första året hade upp till dubbelt så hög risk för att dö under de följande tre åren jämfört med patienter som fortsatte.
– Att man slutar kan bero på många olika saker, man kanske inte känner sig sjuk längre, upplever medicinerna som onödiga, eller att de ger biverkningar, säger Emil Hagström, överläkare vid Akademiska sjukhuset och en av forskarna bakom studien.

 

 

En utmaning är att de flesta patienter flyttas från den specialiserade hjärtvården till primärvården ett år efter infarkten.

I övergången finns risk att information går förlorad och att uppföljningen av exempelvis blodfetter och läkemedel blir sämre.
– Vi vet inte varför personerna slutar ta sina mediciner, men det viktiga är att de själva förstår betydelsen av behandlingen, säger Emil Hagström.

 

Han berättar att vården arbetar för att patienterna ska känna till sina egna målvärden för exempelvis blodtryck och blodfetter.
– Det är inte bara patienter med hög risk som röker eller har diabetes som behöver fortsätta med behandlingen, det gäller alla som har haft en hjärtinfarkt.

 

Levnadsvanor är också en viktig del i behandlingen.

Att sluta röka, vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan minska risken för en ny hjärtinfarkt.

Eftersom det är en observationsstudie går det inte att säga säkert att det är utebliven behandling som orsakar den ökade dödligheten. Resultaten är ändå oroande, enligt Emil Hagström.
– Stora kliniska studier har visat att de här läkemedlen minskar risken för ny hjärtinfarkt och död.

 

Studien har publicerats i European Journal of Preventive Cardiology och forskningen är delvis finansierad av Hjärt-Lungfonden.

 

Press release Petra Hedbom  TT

 

 

Fakta: Läkemedel efter hjärtinfarkt
Efter en hjärtinfarkt behövs behandling med flera läkemedel. Här är några vanliga:

• Trombocythämmare minskar risken för nya proppar.

• Betablockerare får hjärtat att arbeta lugnare och effektivare.

• Statiner och ezetimib är blodfettssänkande och minskar risken att förträngningarna blir fler eller svårare.

• ACE-hämmare eller ARB vidgar blodkärlen och avlastar hjärtat på lång sikt.

• Långverkande nitroglycerin vidgar blodkärlen över dagen för att du ska kunna vara aktiv.

• Kortverkande nitroglycerin vidgar blodkärlen direkt om du får symtom.

 

 

Du kan behöva några eller alla av läkemedlen i listan. Du kan också behöva andra läkemedel.

Det beror bland annat på hur du mår och om du har andra sjukdomar.

Det är vanligt att behöva fortsätta med åtminstone några av läkemedlen resten av livet.

 

Källa: 1177

 

____________________

261005

Dödligheten i hjärtsvikt har minskat med 35 procent sedan början av 2000-talet.

Samtidigt ökar antalet personer som lever med sjukdomen.

Bakom utvecklingen finns bland annat bättre läkemedelsbehandling och diagnostik.

Det har skett en tydlig förbättring för personer med hjärtsvikt i Sverige. Sedan början av 2000-talet har dödligheten i sjukdomen minskat med omkring 35 procent.

 

Det visar nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden, baserade på Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik.

 

35% färre avlider

I början av 2000-talet dog omkring 62 personer per 100 000 invånare i hjärtsvikt varje år.

I dag ligger motsvarande siffra på omkring 40 dödsfall per 100 000 invånare.

Det innebär att drygt 340 färre personer avlider i hjärtsvikt varje år jämfört med för omkring 20 år sedan.

 

3 500 dog under 2024
Trots den positiva utvecklingen är hjärtsvikt fortfarande en allvarlig sjukdom.

Under 2024 dog omkring 3 500 personer i Sverige av hjärtsvikt.

“Det är mycket positivt att dödligheten i hjärtsvikt har minskat så tydligt sedan början av 2000-talet.

Forskning har bidragit till bättre diagnostik, behandling och vård, men det behövs fortsatt forskning för att fler ska kunna leva längre och bättre med hjärtsvikt”,

säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressuttalande.

Fler kan leva längre med hjärtsvikt
En viktig förklaring till den minskade dödligheten är utvecklingen inom behandlingen.

“Minskningen i dödlighet är en effekt av framgångar i att behandla hjärtsvikt, både genom fler möjligheter till behandling och bättre användning av denna behandling. Det är positivt och viktigt då forskning pekar på att antalet personer som lever med hjärtsvikt väntas öka”, säger Lars Lund, professor i kardiologi och hjärtsviktsforskare vid Karolinska institutet.

Varje år drabbas drygt 40 000 personer i Sverige av hjärtsvikt.

Minst 250 000 personer beräknas redan leva med sjukdomen.

 

 

Den gruppen väntas bli större framöver.

En åldrande befolkning är en av förklaringarna. En annan är att fler överlever andra hjärt-kärlsjukdomar som tidigare kunde leda till döden.

Det innebär att framgångarna inom hjärtsjukvården också leder till en ny utmaning: fler människor kan leva längre, men samtidigt behöva leva med hjärtsvikt under många år.

 

Viktigt att minska risken
Hjärt-Lungfonden betonar samtidigt betydelsen av förebyggande insatser och hälsosamma levnadsvanor.

“Det är viktigt att fler får kunskap om hur man bör leva för att minska risken för hjärtsvikt.

Genom att stötta forskningen och främja bättre levnadsvanor kan vi bidra till att ännu färre människor insjuknar och dör i hjärtsvikt”, säger Kristina Sparreljung.

 

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt