Allt fler småbarn i Sverige drabbas av typ 1-diabetes – en livshotande sjukdom som ofta upptäcks för sent.

Nu lanserar Barndiabetesfonden kampanjen ”Vård i tid” för att öka kunskapen bland både föräldrar och vårdpersonal.

 

 

Typ 1-diabetes är den vanligaste livshotande kroniska sjukdomen bland barn i Sverige. Och antalet insjuknade ökar snabbt, berättar Karolina Jansson, ny generalsekreterare för Barndiabetesfonden.

“Vi ser att det är många som insjuknar snabbt, framför allt barn under fem år. Sverige är faktiskt värst drabbat i världen, tillsammans med Finland”, säger Karolina Jansson till News55 TV.

Hon förklarar att forskningen ännu inte vet varför sjukdomen ökar, men att flera faktorer tros samverka – som genetisk sårbarhet, virusinfektioner och stress.

 

 

• Vill fånga typ 1 diabetes i tid
För att färre barn ska bli allvarligt sjuka lanserar Barndiabetesfonden nu kampanjen ”Vård i tid”, i samarbete med Barnläkarföreningen och Postkodstiftelsen.

“Vi ser en oroande trend där småbarn kommer in till vården alldeles för sent och redan har utvecklat syraförgiftning, så kallad diabetisk ketoacidos. Det här är ett livshotande tillstånd”, säger Karolina Jansson.

Hon betonar att symptomen egentligen är ganska tydliga: barnet blir törstigt, kissar mycket, dricker mer, går ner i vikt och blir trött. Men hos små barn kan det vara svårare att upptäcka, särskilt om de fortfarande använder blöja.

 

 

– Misstänker man typ 1-diabetes ska man söka specialistvård direkt akut.

Det räcker med ett stick i fingret för att mäta blodsockret, säger hon.

 

 

• Kostsamt – både för familjer och samhälle
Att leva med typ 1-diabetes kräver ständig behandling och noggrann kontroll, dygnet runt. För många familjer innebär det en tung vardag.

“Det finns en låg kunskap i samhället om hur allvarlig sjukdomen är. 40 procent av mammor till barn med typ 1-diabetes uppvisar utmattningssymptom”, säger Karolina Jansson.

Sjukdomen kostar samhället omkring 12 miljarder kronor per år – i vård, hjälpmedel och följdsjukdomar.

 

“Vi behöver mer forskning. Det är bara forskningen som kan lösa gåtan varför så många småbarn drabbas i Sverige”, säger hon.

Barndiabetesfonden delade i år ut 22,5 miljoner kronor till forskningen – ett rekord, men fortfarande långt ifrån vad som behövs.

“Vi har fantastiska forskare i Sverige och unika register som resten av världen tittar på. Men vi behöver mer stöd för att kunna rädda fler liv”, avslutar Karolina Jansson.

 

Press release Barndiabetesfonden

 

_______________________________

 

Nyhetsinfo

 

• Sammanfattning

”Vård i tid” är en nationell informations- och utbildningskampanj från
Barndiabetesfonden som syftar till att öka kunskapen om symtomen på typ 1-diabetes hos små barn. Kampanjen drivs i samarbete med Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes och är en reaktion på att diagnosen ofta missas, vilket kan leda till livshotande tillstånd som diabetisk ketoacidos (DKA).

 

Hälften av alla barn under fem år som får typ 1-diabetes utvecklar DKA innan de får diagnos.
• Bakgrund och mål
Missad diagnos: Fyra av tio barn som drabbas av typ 1-diabetes har sökt vård utan att få rätt diagnos vid ett första tillfälle, både av föräldrar och primärvården.

Livshotande tillstånd: Att inte ställa diagnos i tid kan leda till allvarliga tillstånd som diabetisk ketoacidos, som är farligt och ibland livshotande, särskilt för yngre barn.

Kampanjens syfte: Att öka kunskapen om tidiga symtom på typ 1-diabetes hos små barn, både hos allmänheten och vårdpersonal, för att säkerställa att barn får en snabbare diagnos och rätt vård.
 
• Genomförande
Finansiering: Postkodstiftelsen har gett Barndiabetesfonden 2,26 miljoner kronor för att genomföra den här nationella kampanjen.
Samarbete: Projektet genomförs i samarbete med Svensk Förening för Pediatrisk Endokrinologi och Diabetes.
Fokus: Kampanjen fokuserar på ökad kunskap, bättre kommunikation och en bred räckvidd för att nå ut till fler.

 

LÄS MER PÅ

2,26 miljoner för Vård i tid – nationell informations och utbildningskampanj; ska öka kunskap om tidiga spt på T1DM hos små barn

_________________________________________________________________________

 

 

Informationskampanj från Barndiabetesfonden Världsdiabetesdagen 251114

Unni insjuknade i typ 1-diabetes förra julen när hon var 2 år gammal.

Trots föräldrarnas oro för typ 1-diabetes skickades hon hem med diagnosen öroninflammation från vårdcentralen.

Några dagar senare fick familjen söka akut vård.

 

 

• Vårdmissar riskerar barns liv vid odiagnostiserad typ 1-diabetes
Mer än vartannat litet barn med typ 1-diabetes upptäcks för sent.

Trots att sjukdomen är Sveriges vanligaste livshotande sjukdom bland barn, missas diagnosen ofta i primärvården.

 

Nationella Diabetesregistrets årsrapport visar en alarmerande ökning av livshotande syraförgiftning, ketoacidos, i samband med insjuknande i typ 1-diabetes. Samtidigt får allt fler sjukdomen innan fem års ålder.

När en person insjuknar i typ 1-diabetes är risken stor för ketoacidos. Det är ett tillstånd som beror på insulinbrist och innebär att blodets pH sjunker. Det leder till nedsatt funktion i lever och njurar, hjärnödem kan utvecklas och obehandlat dör man. Tillståndet kan bli akut på några timmar. Även om de flesta räddas till livet med kvalificerad intensivvård kan ketoacidos ge kvarvarande skador på lever och njurar och leda till långsiktiga kognitiva nedsättningar.

 

Enligt Nationella Diabetesregistret hade 26,7 procent av alla nyinsjuknade barn ketoacidos vid diagnos av typ 1-diabetes.

Bland barn under två år var andelen hela 55 procent, en kraftig ökning de senaste två åren.

 

Varje år insjuknar 900-1000 barn i typ 1-diabetes i Sverige. Karolina Janson, generalsekreterare för Barndiabetesfonden,

anser att det är anmärkningsvärt att kunskapen om Sveriges vanligaste dödliga sjukdom som drabbar barn är så låg.

 

– Ketoacidos kan undvikas om fler känner till och uppmärksammar tecknen på typ 1-diabetes. För oss är det oacceptabelt att mer än vartannat litet barn får sin diagnos först när tillståndet är akut livshotande. Det handlar om okunskap och tyvärr också om försenad hjälp inom primärvården, säger hon.

 

Ketoacidos föregås av tecknen på typ 1-diabetes, som ofta betecknas som

fyra T:

• Törstig,

• Toalett (kissnödig),

• Trött och

• Tunn (viktnedgång).

 

Kunskapen om tecknen brister inte bara bland allmänheten utan också inom primärvården.

 

En studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att 59 procent av barnen som behandlades för svår ketoacidos hade sökt primärvården veckorna innan, varav 60 procent med typiska symtom på typ 1-diabetes.

Nästan hälften av dem fick där ingen eller fel diagnos.

I hushåll med låg ekonomisk standard ökade risken för svår ketoacidos med över 200 procent.

 

 

Det är inte ovanligt att primärvården inte tar symtomen på allvar, trots att föräldrar själva uttryckt oro för typ 1-diabetes. Detta trots att ett enkelt blodsockertest tar 20 sekunder att göra och bara kostar några ören.

– Det är billigt, går snabbt och kan göras direkt på vårdcentralen. Ändå tas testet inte rutinmässigt vid typiska symtom.

Medvetenheten om att små barn kan drabbas, och att det då är akut, måste spridas, säger Åsa Sturestig, sakkunnig vid Barndiabetesfonden.

 

Tillsammans med

• Svenska barnläkarföreningen Endokrinologi och diabetes och

• Svensk förening för sjuksköterskor i diabetologi, initierar nu

• Barndiabetesfonden

 

en nationell kampanj för att öka kunskapen om symtomen på typ 1-diabetes.

 

I Frankrike och Italien har liknande kampanjer gjort att antalet fall av svår ketoacidos har minskat kraftigt och periodvis helt försvunnit.

 

Den 14 november firas Världsdiabetesdagen och under hela november uppmärksammas diabetes över hela världen.
Relaterade länkar

 

 

Informationssida – Vård i tid

 

Information

Är detta normalt?

Viktiga symtom för att upptäcka T1DM,

törstig, viktnedgång, trött, oftare toalettbesök

 

Är det normalt?

 

 

Material för vårdpersonal

Här finns material till dig som möter barn och unga i vården. Hjälp oss förebygga syraförgiftning vid typ 1-diabetes!

Typ 1-diabetes är den vanligaste livshotande sjukdomen bland barn i Sverige, och runt 9000 barn och lika många vuxna insjuknar varje år. De senaste åren har antalet som insjuknar som  mycket små, innan fem års ålder, ökat kraftigt. Sjukdomen utvecklas ofta extra snabbt hos små barn, och det är vanligt att diagnosen ställs först när allvarlig ketoacidos har hunnit utvecklas.

 

Typ 1-diabetes är den vanligaste livshotande sjukdomen bland barn i Sverige, och runt 9000 barn och lika många vuxna insjuknar varje år. De senaste åren har antalet som insjuknar som  mycket små, innan fem års ålder, ökat kraftigt. Sjukdomen utvecklas ofta extra snabbt hos små barn, och det är vanligt att diagnosen ställs först när allvarlig ketoacidos har hunnit utvecklas.

 

 

 

 

Material till vårdpersonal

 

 

Affischer

Posters på svenska, engelska, arabiska, somaliska och tigrinja som vi hoppas att ni vill använda i er verksamhet, till exempel för att sätta upp på väggen i väntrummet.

Svenska Engelska Arabiska Somaliska Tigrinja

 

 

Foldrar

Folders på svenska, engelska, arabiska, somaliska och tigrinja som vi hoppas att ni vill använda i er verksamhet. Kan skrivas ut och läggas i väntrummet.

Svenska Engelska Arabiska Somaliska Tigrinja

 

 

Filmer med läkare

Korta filmer med barnläkare som berättar om typ 1-diabetes och de vanligaste symtomen. Finns i flera format; liggande, stående, 4:5. Går att sprida i sociala medier eller visa på skärmar.

Vill ni ha filmfilerna för att ladda ned, kontakta:

 

Henrik Hill, barnläkare, forskar på typ 1-diabetes

Liggande format

Stående format

 

Anna-Lena Fureman, barnläkare, forskar på typ 1-diabetes

Liggande format

Stående format

 

Kampanjfilm

För kampanjen finns en längre och en kortare film för att sprida kunskap om typ 1-diabetes och de vanligaste symtomen. Finns i flera format; liggande, stående, 4:5. Går att sprida i sociala medier eller visa på skärmar. Vill ni ha filmfilerna för att ladda ned, kontakta:

Lång film (20 sek), liggande format Lång film (20 sek), stående format Kort film (5 sek), liggande format Kort film (5 sek), stående format

 

 

Power Point-presentation för skärmar

En sida i Power Point med information om symtomen som ni kan addera till den presentation som eventuellt rullar på era digitala skärmar på er vårdcentral.

 

 

Tvåsidig folder med bildstöd

Folder på en tredjedels A4 där de fyra vanligaste symtomen illustreras med enkelt bildstöd. Kan skrivas ut och läggas i väntrummet.

En enkel folder för att dela digitalt eller skriva ut Tre foldrar i rad på A4 för att skriva ut

 

https://barndiabetesfonden.se/uploads/2025/11/Barndiabetesfonden_Symtom-vid-typ-1-diabetes_flyer-A4.pdf

 

_____________________________

Insändare i dagens SVD

Världsdiabetesdagen

 

Vården missar alltför ofta diabetes

 

Fler små barn tvingas till intensivvård vid insjuknandet i typ 1-diabetes.

Vården missar återkommande diagnosen

 

 

trots att det är Sveriges vanligaste livshotande sjukdom som drabbar barn, skriver debattörer.

 

• Allvarlig syraförgiftning, ketoacidos, är en livshotande akut komplikation till typ 1-diabetes. Ketoacidos utvecklas när pH-värdet i blodet sjunker på grund av insulinbrist. Det akuta insjuknandet kan gå på några timmar, särskilt hos små barn. Utan behandling leder den till medvetslöshet och slutligen död i samtliga fall. Även med lyckad behandling finns risk för bestående neurologiska skador som påverkar minne, inlärning, koncentration eller motorik. Akut njurskada är också vanligt och kan leda till kroniska problem.
• I länder med sämre vård är ketoacidos en vanlig dödsorsak för personer med typ 1-diabetes. Särskilt hög är risken innan diagnosen har ställts. Här i Sverige överlever de flesta tack vare bra intensivvård, men inte alltid. Senast för ett år sedan avled en 12-årig flicka av ketoacidos i samband med insjuknande i typ 1-diabetes.

 

• Runt 900 barn och lika många vuxna får typ 1-diabetes i Sverige varje år. Det är den vanligaste livshotande sjukdomen som drabbar barn. Allt fler drabbas. Störst är ökningen bland de allra yngsta, tidigare i år insjuknade en flicka vid sex månaders ålder. Men diagnosen missas systematiskt i vårdkedjan. Det leder till traumatiska insjuknanden, stora risker och höga kostnader för intensivvård.
• Vi möter återkommande föräldrar som, trots att de kontaktat vården med tydliga symtom på typ 1-diabetes, hänvisats till att komma tillbaka om barnet blir sämre eller blivit erbjudna läkartid om en vecka. I flera fall har föräldrarna själva googlat symtomen och tagit upp oro för typ 1-diabetes i sin kontakt med vårdcentralen, och ändå nekats vård. Kort därefter har dessa barn behövt intensivvård på sjukhus.

 

• Statistiken från Nationella Diabetesregistret för 2024 är alarmerande. Totalt sett hade 26,7 procent av alla nyinsjuknade barn ketoacidos vid diagnos. De allra minsta barnen löpte högst risk, vilket delvis beror på att små barn av naturliga skäl inte kan kommunicera sitt mående själva. Själva insjuknandet, från ett till synes friskt barn till livshotande sjukt, kan också gå väldigt fort. Desto viktigare är det att symtomen på typ 1-diabetes är väl kända och tas på allvar. Hela 55 procent av barnen under två år som insjuknade hann utveckla ketoacidos. Andelen har ökat kraftigt de senaste åren.
• Johan Wersäll, intensivvårdsläkare på Sahlgrenska i Göteborg, har i en avhandling undersökt hur många av de som behandlades för svår ketoacidos inom intensivvården som först hade sökt vård på vårdcentralen. 60 procent hade varit i kontakt med vårdcentralen med tydliga symptom på typ 1-diabetes inom fyra veckor innan sjukhusinläggning. Av dessa fick 43 procent fel diagnos eller fel vård. Den vanligaste feldiagnosen var magsjuka. Socioekonomiska faktorer spelade också roll för när diagnosen ställdes. I hushåll med låg ekonomisk standard ökade risken för svår ketoacidos med 210 procent.

 

• Samtidigt är svår ketoacidos en komplikation som faktiskt går att förebygga. I Frankrike och Italien har kunskapshöjande insatser om symtomen på typ 1-diabetes, riktade mot allmänhet och primärvård, kraftigt minskat antalet drabbade. Därför initierar vi nu en liknande kampanj för att öka kunskapen om symptom vid typ 1-diabetes. Det är helt hörbart att se till att fler får behandling i tid.
• Primärvården möter främst vuxna med typ 2-diabetes och typ 1-diabetes hos små barn är inte det första man tänker på. Vi förstår att kunskapen om att små barn allt oftare får typ 1-diabetes, inte alltid finns i vårdens första linje. Vi förstår att de första symtomen på typ 1-diabetes – törst, ovanligt kissnödig, viktnedgång och trötthet kan vara lätta att missa. De mer akuta tecknen på ketoacidos, illamående, kräkningar, mag- och huvudvärk kan misstas för magsjuka.
  Men det är oacceptabelt att mer än vartannat litet barn får sin typ 1-diabetesdiagnos i ett livshotande tillstånd, på grund av okunskap och försenad hjälp. För att säkerställa att fler barn får vård i tid och slipper intensivvård med alla dess risker vill vi se akuta insatser:

 

• Akut behandling. Symtom på typ 1-diabetes ska behandlas som ett akut tillstånd och bedömas av sjukvården samma dag som det misstänks. Ett blodsockertest är enkelt och billigt att ta, och det behöver inte göras fastande. Visar det förhöjt blodsocker ska barnet direkt remitteras till akutmottagning.

 

• Ökad kunskap. Typ 1-diabetes är en relativt vanlig sjukdom. Kunskap om symptomen och om att barn kan drabbas som mycket små, måste spridas inom vården och bland allmänheten.
  Testa blodsocker. Fler blodsockertest måste genomföras på barn som uppvisar något av symptomen på typ 1-diabetes.
  Utbilda. Personal som arbetar med barn, inom vården och på förskolor och skolor, måste ta del av utbildningsinsatser om typ 1-diabetes och ketoacidos, så de kan känna igen symtomen hos barn.
  Identifiera var vårdkedjan brister. Inspektionen för vård och omsorg bör granska alla ärenden med ketoacidos där barnet nyligen har haft tidigare sjukvårdskontakt utan att få rätt hjälp. Med kunskap kan bristerna åtgärdas.

 

• Anna-Lena Fureman
  överläkare i barn- och ungdomsmedicin på barnkliniken på Östersunds sjukhus samt ordförande i Svensk förening för pediatrisk endokronologi och diabetes  SFPED
• Tore Vigård
  överläkare vid Skånes universitetssjukhus samt vice ordförande i Svensk förening för pediatrisk endokronologi och diabetes SFPED
• Karolina Janson
  generalsekreterare Barndiabetesfonden
• Agneta Lindberg
  ordförande Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård SFSD
• Cathrine Astermark
  vice ordförande, Svensk förening för
  sjuksköterskor i diabetesvård SFSD
• Åsa Sturestig
  sakkunnig typ 1-diabetes och forskning, Barndiabetesfoden

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt