Varannan svensk vet inte att barndiabetes är obotligt
Svenskar har stor okunskap om typ 1-diabetes, även kallad barndiabetes, visar en ny undersökning genomförd av GFK på uppdrag av Barndiabetesfonden.[1] Mer än varannan person vet inte att sjukdomen är obotlig och nästan en av fem tror att man kan bli frisk genom att ändra sin kost. Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen för att sätta fokus på en av vår tids största folksjukdomar.
Varje dag insjuknar i snitt två barn i Sverige i typ 1-diabetes[2] – en livslång och obotlig sjukdom. Barn drabbas nästan uteslutande av typ 1-diabetes, vilket innebär att de celler som producerar insulin dör. Den undersökning som Barndiabetesfonden låtit göra visar att knappt hälften (47 procent) av de tillfrågade känner till att ett barn med typ 1-diabetes inte kan botas från sin sjukdom. En stor del av respondenterna (18 procent) vet inte om typ 1-diabetes går att bota eller inte. Resterade (35 procent) tror att barn kan botas genom att ändra sin kost, medicineras eller att sjukdomen växer bort med åldern.
– Det finns många missuppfattningar om vad barndiabetes innebär. Många blandar ihop typ 1-diabetes med typ 2-diabetes som egentligen är två helt olika sjukdomar, men med liknande sjukdomsbild. Okunskapen bidrar till att barn som lever med diabetes ständigt möter många fördomar från omgivningen, som att den orsakats av man ätit för mycket godis och det måste vi ändra på, säger Eva Örtqvist, överläkare med.dr Barndiabetesenheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm.
Enligt undersökningen tror 14 procent att typ 1-diabetes orsakas av dåliga matvanor. Det finns dock inget sådant samband. Forskarna vet inte säkert varför vissa barn drabbas, man vet bara att Sverige näst efter Finland har världens högsta frekvens av diabetes hos barn. I undersökningen framkommer också att cirka 80 procent inte vet att ett barn med diabetes behöver ta minst fem insulinsprutor varje dag. 11 procent tror dessutom att sprutor inte behövs alls.
– Att drabbas av typ 1-diabetes innebär stor omställning för hela familjen. Vardagen består av blodsockermätningar flera gånger per dag, fem till nio insulininjektioner dagligen samt kontinuerliga kontroller på sjukhus. Dessutom finns risken att senare i livet drabbas av allvarligare komplikationer, säger Lisa Hillerström, ordförande i Barndiabetesfondens Riksförening.
[1] Undersökningen genomfördes som en omnibus i juni 2012 av GFK på uppdrag av Barndiabetesfonden. Totalt 1000 personer i åldern 15-74 år har besvarat olika frågor om typ 1-diabetes. Resultatet är riksrepresentativt.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt