Arkiv alla nyheter

Vår kärlek till naturen. Forskningsrapport

Kärlek till naturen – en mix av arv och miljö

Vad ligger bakom människors vurm för träd och grönska? En studie visar att vår syn på naturen både är medfödd och präglad av uppväxt. 

Det är väl känt att natur är positivt för människor. Framför allt i städer har studier visat att träd och annan grönska bidrar till ett bättre mående. Men orsaken till detta fenomen, som kallas för biofili, är omtvistad.

Vissa menar att det är självklart att människan känner en automatisk positiv anknytning till naturen eftersom människans utveckling skett där. Andra menar att påverkan under uppväxten avgör hur vi ser på naturen.

Nu har forskare från Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gått igenom flera studier som undersöker både medfödda faktorer och det individer får uppleva under livet, främst under barndomen.

Samspel arv och miljö

Forskarnas slutsats blir att både arv och miljö påverkar individens förhållningssätt till naturen, men att det finns en lång rad faktorer som påverkar hur kärleken till naturen tar sig uttryck.

– Vi kan slå fast att många människor har en omedveten positiv upplevelse av natur. Men biofili-hypotesen bör modifieras så att variationen i individers förhållande till naturen kopplas till ett samspel mellan arv och miljöpåverkan, säger forskaren Bengt Gunnarsson vid Göteborgs universitet.

Människor reagerar nämligen olika på naturen. I en japansk studie fick försökspersoner vandra i skog respektive stad samtidigt som deras hjärtslag mättes. Det visade att de positiva känslorna under skogsvandring ökade hos 65 procent av personerna. Långt ifrån alla upplevde alltså natur som något positivt.

Barndomens naturupplevelser kan påverka

En annan studie inom miljöpsykologi visade att försökspersoner omedvetet dras till natur i stället för städer, och att det här draget förstärktes hos dem som haft en naturrik barndom.

– I ytterligare en studie på enäggs- och tvåäggstvillingar kunde man se att det finns en genetisk komponent som påverkar individens positiva eller negativa förhållande till naturen.

Men studien visade också miljöns betydelse för attityden till naturen. Dessutom kan natur kan betyda helt olika saker för olika individer. Vissa uppskattar mest en park med gräsmattor och planterade träd, andra mår bättre av att vistas i ren vildmark.

Forskarna menar att även denna variation avgörs av både arv och miljö.

– Därför är det viktigt att vi inte standardiserar naturen när vi planerar för grönska i våra städer. Vi får inte ersätta vild grönska med en park och tro att det är bra för alla, säger forskaren Marcus Hedblom vid SLU.

Natur i staden har många fördelar

I dagens stadsplanering har förtätning varit en vanlig väg för att uppnå en mer hållbar stad. Detta kan ibland krocka med strävan att erbjuda natur i städerna.

Ett stort antal studier pekar på att parker och grönområden i städer bidrar till ökad fysisk aktivitet och stressåterhämtning. Grönskan i våra städer är också viktig ur andra aspekter. Träd kan rena luften och bidra med sin skugga för att skapa ett drägligt klimat i staden under varma dagar.

– Det finns troligen ett ganska stort antal personer som inte hyser så positiva känslor för naturen, delvis på grund av ärftliga faktorer. Framtida undersökningar, som gräver djupare i frågan om samspel mellan arv och miljö, är ett måste om vi ska förstå vad som formar individers förhållande till naturen. Vi måste hela tiden ha med oss att vi är olika och ta hänsyn till det när vi planerar för olika naturområden i städerna,  säger Bengt Gunnarsson.

Vetenskaplig studie

Biophilia revisited: Nature vs. Nurture, Trends in Ecology and Evolution.

Bengt Gunnarsson, professor emeritus i miljövetenskap på institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet,  

Press release www.forskning.se

 

Nyhetsinfo

Läs hela artikeln som pdf 

https://doi.org/10.1016/j.tree.2023.06.002

www red DiabetologNytt

Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp