Vård och omsorg
Christoffer Martinelle

Nationella Programrådet Diabetes

Verksamhetsplan 2015
Övergripande mål för utvecklad kunskapsstyrning
De övergripande målen för en utvecklad kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt är
• En kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård
• En snabbare och mer likvärdig tillgång till nya effektiva läkemedel
• Effektivare resursutnyttjande
• Förbättrat samarbete och samordning nationellt, regionalt och lokalt
De nationella programråden fungerar som ett komplement till de redan befintliga processerna i den gemensamma kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvård.
Etablering av nationella programråd är ett initiativ och leds av Regiongruppen (sjukvårdshuvudmännen) i Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK).

Programrådens uppdrag
De nationella programrådens uppdrag inom respektive område är att
• Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan (nationell, regional och lokal nivå)
• Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen, skillnader i vårdpraxis, utförande och utfall
• Identifiera oönskade variationer
• Kartlägga befintliga kunskapsunderlag
• Identifiera behov av nya/reviderade kunskapsunderlag och klinisk forskning
• Identifiera goda exempel
• Utarbeta nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner och riktlinjer
• Utarbeta beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap
• Ansvara för specifika uppdrag

Övergripande syfte och mål för rådets arbete
Programrådets arbete syftar ytterst till att patienterna skall få tillgång till en mer jämlik och kunskapsbaserad vård. Genom att i nära samarbete med nationella utvärderingar följa kunskapsutvecklingen och vårdpraxis kan viktiga variationer i vårdens kvalitet uppmärksammas och förbättras.
Vidare syftar arbetet till att samverka i framtagandet av nationella kunskapsunderlag där det idag saknas eller behöver kompletteras med vårdprogram, riktlinjer eller motsvarande som stödjer kvalitetsutvecklingen inom området. Genom att i ökad utsträckning implementera gemensamma kunskapsunderlag förbättras förutsättningarna för en jämlik och kunskapsbaserad vård i landet.

Uppdraget
Programrådet har som uppdrag att fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis, identifiera oönskade variationer och behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, konsekvensbeskrivningar och förslag till implementeringsstöd. Insatserna syftar till att minska praxisvariationer och öka följsamheten till bästa tillgängliga kunskap. Insatser utgår ifrån nationella utvärderingar och öppna jämförelser av diabetesvården. Därmed ökar förutsättningarna till att patienterna får tillgång till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

Förbättringsområden och föreslagna åtgärder
Under 2014 pågick en revidering av de nationella riktlinjerna inom området diabetes vars slutversion beräknas vara klar våren 2015.

1. Riktlinjer och nationellt vårdprogram för insulinpumpar och CGM
Motivering: Med bakgrund av att insulinpumpar inte ingår i läkemedelsförmånen från 2013 har programrådet gjort en översyn kring tillgången i landet. Resultatet visar att det finns en jämlik tillgång, men identifierar skillnader i förutsättningar mellan olika landsting/regioner och ser ett behov av att se över riktlinjerna för pumpar och CGM samt att ta fram nationella vårdprogram för insulinpumpbehandling samt behandling av kontinuerlig glukosmätning (CGM) för vuxna, barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Tillägg: NPR diabetes får i uppdrag att se över möjligheterna till gemensamma nationella krav för upphandling av pumpar och CGM.
Mål: Att öka likvärdigheten i användande av insulinpumpar och CGM utifrån identifierade indikatorer.
Metod: Befintliga kunskapsunderlag kartläggs och sammanställs utifrån bästa tillgängliga kunskap. Indikatorer för uppföljning identifieras och formuleras.
Ansvarsfördelning: En arbetsgrupp med ledamöter från rådet är tillsatt med externa experter som knyts till arbetet. Processledaren är sammankallande för arbetsgruppen. SKL:s stödfunktion bistår med administrativa verktyg. Programrådet utgör styrgrupp.
Uppföljning: Arbetsgruppen stämmer fortlöpande av med programrådet i samband med programrådets sammanträden.
Utvärdering: Uppföljning av indikatorer görs under 2016

2. Stöd, spridning och uppföljning av kunskapsunderlag
Motivering: Arbete pågår i landsting och regioner med att implementera kunskapsunderlagen från programrådet. Rådet bevakar och stödjer kontinuerligt landstings/regioners implementeringsarbete av kunskapsunderlag samt bistår med expertkunskaper vid behov. Webutbildningen Diabetes ABC riktar sig primärt till kommunanställda. Innehåll och plattform för detta har utarbetats. Information och förankring av utbildningen behöver särskilt uppmärksammas i syfte att nå många deltagare. Med Diabetes ABC vill programrådet också åstadkomma ett förbättrat samarbete mellan primärvård och kommuner gällande patienter med diabetes i äldreboenden

Mål: Förbättring av indikatorer utifrån Nationella Diabetesregistret. Aktivitet, handlingsplan och organisation för implementering av kunskapsunderlag.
Metod: Mätning av indikatorer i Nationella Diabetesregistret. Aktiva handlingsplaner i sjukvårdsregionerna. Hearing och andra informationsinsatser genomförs i respektive region kompletterat med nationella informationsinsatser.
Ansvarsfördelning: Programrådet följer upp indikatorer. Ledamot från respektive sjukvårdsregion bevakar och stödjer implementeringsarbetet i sin region. Processledaren är sammankallande.
Uppföljning: Avstämningar sker regelbundet i samband med programrådets sammanträden.
Utvärdering: Resultaten följs upp regelbundet under 2015 och redovisas kontinuerligt till NSK. Utvärderingar utgör underlag för revidering av befintligt kunskapsunderlag.

3. Komplettering av behandlingsstrategier och vårdprogram för munhälsa/tandhälsa
Motivering: Tandhälsa är ett nytt område i de nationella riktlinjerna. Nationella riktlinjer för tandvård finns också. Rådet identifierar ett behov av ett vårdprogram. Det är inte tillräckligt med integrering i övriga vårdprogram. Vårdprogrammet bör vara gemensamt mellan tandvården och diabetesvården. Rådet ber om ett uppdrag att kartlägga och uppdatera vårdprogrammen avseende tandhälsa utifrån de nationella riktlinjerna. Programrådet är positiva till användande av tandkort och avser att bevaka området och verka för en spridning nationellt.

Mål: Framtagande av gemensamt vårdprogram. Ökade insatser av förebyggande av komplikationer i tandhälsan. Tidsram 2015.
Metod: Kartläggning av tillgängliga kunskapsunderlag inom diabetes respektive tandhälsa. Sammanställning av rekommenderade insatser.
Ansvarsfördelning: Arbetsgrupp tillsätts bestående av ledamöter ur programrådet tillsammans med externa experter inom tandhälsa. Processledaren sammankallar.
Uppföljning: Avstämningar sker regelbundet i samband med programrådets sammanträden.
Utvärdering: Effekterna av det färdiga materialet utvärderas 2016. Lärdomar av utvärderingarna utgör grund för revideringar av befintligt kunskapsunderlag.

4. Kulturanpassning av utbildningsmaterial
Motivering: Enligt de nationella riktlinjerna har patienter rätt till en egenvårdsutbildning, och där behoven hos patienter av annan kulturell bakgrund särskilt bör beaktas. Vårdgivarna saknar ofta kulturanpassad kunskap och kännedom om bakgrundsförhållanden som påverkar attityder och beredskap för egenvård. Rådet ser därför ett behov att ta fram ett kulturanpassat utbildningsmaterial för egenvårdsutbildning i diabetes. Metoden med att kulturanpassa material för diabetes har ambitionen av att vara generiskt för att kunna utgöra underlag för framtida projekt för kulturanpassning inom andra sjukdoms/behovsgrupper.

Mål: Erbjuda information anpassat till individer med annat modersmål. För 2014 två språkgrupper, 2015 – 2016 ytterligare språkgrupper. Utrikes födda ska utifrån sina behov kunna bedriva god egenvård. Öka andelen utrikes födda deltagare i grupputbildningar och minska konsekvenser av diabetes hos utrikes födda. 
Metod: Kartläggning av befintliga metoder som utgångspunkt samt utveckling av befintligt kunskapsunderlag. Intervjuer och enkäter till medarbetare och patienter.
Ansvarsfördelning: Programrådet utgör styrgrupp för projektet. Som referensgrupp anlitas representanter från hälso- och sjukvården, patientföreningar och sakkunniga experter inom området kulturanpassning. Arbetsgruppen utgörs av forskare på CeFAM (Centrum för Allmänmedicin, Stockholms läns landsting). En processledare från arbetsgruppen avrapporterar till styrgruppen. Inom styrgruppen koordinerar en NPR-arbetsgrupp kontakterna med processledaren, arbetsgruppen och referensgruppen. 
Uppföljning: Den operativa arbetsgruppen följer upp materialet fortlöpande, exempelvis genom fokusgruppintervjuer. Avstämningar sker kontinuerligt mellan processledaren och programrådets arbetsgrupp samt med programrådet. Pilotmaterial utvecklas och följs upp. Implementering av framtaget material understöds och följs upp.
Utvärdering: Effekterna av det framtagna materialet utvärderas i ett första skede 2016 och vidare 2017.

5. Revidering av vårdprogram
Motivering: Utifrån revideringar av andra kunskapsunderlag behöver de nationella vårdprogrammen revideras för att gå i linjer med övriga rekommendationer. Programrådet ser som sin uppgift att under 2015 revidera de nationella vårdprogrammen. Detta utgår från tidigare verksamhetsplan.

6. Stöd och kvalitetssäkring – eHälsa respektive prevention och sjukdomsförebyggande metoder
Motivering: NSK har beslutat att tillsätta en grupp med uppdrag att ta fram en strategi över vilka områden som behöver prioriteras för eHälsa och hur hälso- och sjukvården ska docka i eHälsofrågor. Programrådet har till uppgift att kvalitetssäkra innehållet för strategin. Inom området diabetes pågår en omfattande utveckling, bland annat genom till exempel appar och information på internet. Rådet ser det som viktigt att säkra systemen och ansvaret för materialet och planerar in en gemensam hearing med eHälso-gruppen.

NSK har tillsatt en kompetensgrupp för prevention och sjukdomsförebyggande metoder. Två ledamöter från programrådet deltar som experter utifrån området diabetes.

Budget
Budgeten för 2015 fastställs i samband med ÖK 2015.
 

Ledamöter i programrådet

Regionala ledamöter Namn Profession/kompetens

Stockholm Claes-Göran Östenson, (Ordförande) ÖL, professor
Norra Mikael Lilja Distriktsläkare
Uppsala/Örebro Stefan Jansson Distriktsläkare
Sydöstra Ulf Rosenqvist Endokrinolog
Västra Götaland Victoria Carter Diabetessjuksköterska
Södra Karin Johansson Diabetessjuksköterska
Patientorganisation 
Svenska diabetesförbundet Lillemor Fernström (t o m juni) Utredare, diabetessjuksköterska
Svenska diabetesförbundet Lena Insulander (fr o m juni) Utredare, diabetessjuksköterska
Barnläkarrepresentant Gun Forsander
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor Elisabeth Cederlund Ekman MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska)
Kvalitetsregister 
Nationella diabetesregistret (NDR) Katarina Eeg-Olofsson Endokrinolog
Processledare 
Värdsjukvårdsregion
Sydöstra Christoffer Martinelle

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt