Lars Englund
Chefsläkare
Trafikmedicinska rådet
Transportstyrelsen
Birgitta Stener
Överläkare
Trafikmedicinska rådet
Transportstyrelsen
Diabetes i trafiken, hur stort är problemet?
Diabetes är en sjukdom som har tydlig relevans i trafiken. Varje år ser vi inom Transportstyrelsen ett antal fall med tragisk utgång där medvetslöshet eller grumlat medvetande vid hypoglykemi orsakat krockar med allvarlig personskada eller död. Ett inte så litet antal körkort återkallas på grund av tillstånd efter stroke, på grund av synfältsdefekter eller på grund av svårare hjärtsjukdom. Inte sällan är det då frågan om tillstånd till följd av komplikationer till diabetessjukdomen.
Någon systematisk statistik på hur många krockar som orsakas av diabetessjukdomen finns inte i Sverige. Inte ens vid dödsolyckor görs några större ansträngningar för att hitta sjukdomar hos föraren. Transportstyrelsen har inte heller någon möjlighet att se hur många av de cirka 7000 körkort som återkallas av medicinska skäl varje år som har med diabetes att göra. Att registrera uppgifter om olika sjukdomar i relation till uppgifter i körkortsregistret är förbjudet. Vi kan därför inte se hur stor betydelse det har att den del av alla diabetiker som är kända för myndigheten genomgår regelbundna läkarkontroller för sitt körkortsinnehav.
De flesta av landets mer än 350 000 diabetiker är dock inte kända för myndigheten och hade de varit det hade det inneburit en alltför stor arbetsbörda. Enbart diagnosen diabetes är inte skäl för läkare att meddela Transportstyrelsen.
Läkares anmälningsskyldighet
För innehav av körkort för personbil, behörighet B, görs det i Sverige inga återkommande medicinska kontroller. En körkortshavare ska vara lämplig både med hänsyn till personliga förhållanden och medicinska förhållanden. Den medicinska olämplighet som kan uppstå under det pågående körkortsinnehavet för personbil ska istället fångas upp av läkares anmälan”när det är påkallat”. På det viset slipper sjukvården onödiga läkarundersökningar av friska personer till stora kostnader för både sjukvård och patienter. Risken att körkortsinnehavare slutar köra på grund av rädsla för kontrollerna eller fastän de inte utgör någon tydlig fara i trafiken ändå får sitt körkort återkallat.
Läkares anmälningsskyldighet regleras i körkortslagen och lagstiftaren (Sverige Riksdag) har avvägt behovet av konfidentialitet mellan patient och läkare mot risken att medicinskt olämpliga bilförare orsakar skador på medtrafikanter. Anmälningsskyldigheten har också skärpts i omgångar genom nya beslut på senare år.
Vad som gäller enligt körkortslagen avseende läkares anmälningsskyldighet framgår av faktaruta 1. En del läkare har svårigheter med att tillämpa denna lag och det kan ha flera förklaringar. Det är för många ovant att ha rollen som samhällets representant och att inte bara ta hänsyn till vad den egna patienten önskar. Det är också psykologiskt svårt att ge patienten besked om att körkortet kan komma att återkallas som en följd av att du som läkare måste lämna information till myndigheten. Dessutom finns en genuin osäkerhet om vad som egentligen gäller och i vilken situation en anmälan är nödvändig. Vi hoppas att i denna artikel kunna avhjälpa lite av den okunskapen och ge tydliga besked om när en anmälan ska göras i relation till diabetessjukdomen.
Vad är olämplighet?
Med olämplighet menas, enligt körkortslagen, att patienten inte uppfyller de medicinska kraven för körkortsinnehav enligt myndighetens föreskrifter (TSFS 2013:2). Och vid diabetes är den bedömningen faktiskt lättare att göra än vid till exempel demens eller alkoholberoende.
Möjligheten för oss läkare att använda det vi brukar kalla ”muntligt körförbud” eller en ”gentlemen’s agreement” finns kvar. Indikationen är densamma som för anmälan. De gånger denna ”brasklapp” används får det ske bara om läkaren har ”anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon”. Enligt vår uppfattning innebär det att vi läkare har en skyldighet att på lämpligt sätt följa upp att patienten verkligen följer tillsägelsen.
En trafikmedicinskt erfaren kollega brukar säga ”Ett muntligt körförbud ska alltid vara skriftligt.” Han ber patienten signera ett papper där det anges att tillsägelsen mottagits och ibland ber han anhöriga vara med. Dokumentet journalförs sedan.
Tanken med det ”muntliga körförbudet” och det undantag från läkarens anmälningsskyldighet det innebär, är att det inte ska göras en anmälan vid tillstånd som kan beräknas gå tillbaka inom en kortare tid. Enligt vår mening kan här 6 månader vara en rimlig praxis. Det är också lämpligt att avstå från anmälan vid kroniska tillstånd där patienten uppenbart aldrig mer kommer klara av att köra, som till exempel vid ett tillstånd som innebär permanent sängbundenhet.
Två sorters anmälningsskyldighet
Det finns numera två olika varianter av anmälningsskyldigheten. Dels den vanliga vid medicinsk olämplighet som framkommer vid undersökning dels den som har kommit att kallas ”utredningsanmälan”. Vid utredningsanmälan handlar det om en patient där det är sannolikt att medicinsk olämplighet finns, men där det krävs fortsatt undersökning eller utredning för att fastställa detta. Om patienten då vägrar vara med om fortsatt undersökning eller utredning gäller denna anmälningsskyldighet för läkaren. Det kan bland diabetiker vara vid behov av perimetri för att bedöma synfältsdefekter, vid behov av en utredning av kognitiva defekter efter stroke eller vid utredning om man misstänker samsjuklighet med alkoholrelaterad sjukdom och behov av provtagningar med alkoholrelaterade biomarkörer. En sådan ”utredningsanmälan” leder till att Transportstyrelsen förelägger patienten om att lämna ett läkarintyg som belyser det outredda medicinska förhållandet. Själva anmälan är alltså en indikation för Transportstyrelsen att gå vidare med utredning och utgör inte tillräcklig grund för ett ingripande i sig. Om körkortsinnehavaren inte kommer in med ett sådant läkarintyg återkallas i allmänhet körkortet.
Det finns en stor rättsäkerhet i körkortssystemet och den patient du anmäler kan efter ett beslut om återkallelse av sitt körkort överklaga beslutet från Transportstyrelsen i tre instanser. Till skillnad mot en ”läkares tillsägelse att patienten inte ska köra” där patienten är utan möjlighet att ”överklaga”. Å andra sidan är det då inte heller något som hindrar att patienten ändå kör. Om det då händer något i trafiken är polisen förstås ovetande om det ”körförbud” som getts.
Körkortslagen har ingen straffsanktion avseende anmälningsskyldigheten och disciplinära ”prickningar” förekommer inte. Vi känner heller inte till civilmål där läkare av anhöriga till trafikoffer anklagats för att inte ha följt sin skyldighet.
Det händer då och då att anmälningar görs fast läkaren inte haft rätt i sin bedömning och patienten får då, efter myndighetens bedömning, behålla sitt körkort. Detta är inget som kan läggas läkaren till last. Anledningen till att läkaren bröt sekretessen var ju att läkaren, utifrån den kunskap läkaren hade kunskap, bedömde att kraven inte var uppfyllda.
Vid en anmälan bortfaller formellt behovet att ge ”muntligt körförbud” men från klinisk synpunkt är det naturligtvis lämpligt att som läkare göra allt vad man kan för att förhindra att en medicinskt olämplig körkortsinnehavare orsakar krockar och skador i trafiken.
Gällande medicinska krav
Vad som sägs i de aktuella föreskrifterna om medicinska krav vid diabetes framgår av faktaruta 2. Diabetes avhandlas i kapitel 6, men andra kapitel kan också vara relevanta för bedömningen.
Med allvarlig hypoglykemi (6 kap.2 §) menas i dessa föreskrifter sådan hypoglykemi ”som krävt hjälp av annan för att hävas”. Vad som ska räknas hit kan diskuteras, men den praxis som Transportstyrelsen följer är att det ska handla om väldokumenterade uppgifter från ”proffs”, det vill säga att ambulanspersonal har agerat och gett glukos eller att motsvarande vårdåtgärder kommit till stånd på en akutmottagning. Att en anhörig fått tvinga i patienten mat, eller till och med behövt ge Glukagon har Transportstyrelsen inte bedömt som ”allvarlig hypoglykemi.”
Att bedöma om sjukdomen är ”under godtagbar kontroll” (6 kap.1 §) kan vara en grannlaga uppgift. Transportstyrelsens körkortsavdelning lägger ingen större vikt vid ett diabetesläge med höga HbA1C. Detta ökar ju risken för framtida komplikationer som kan få betydelse i trafiken, men detta får bedömas när sådana uppstår. Det är risken för hypoglykemier som är det avgörande. Även om sådana inte hittills varit allvarliga, är det risken att bli medvetslös i trafiken man ska bedöma. Hypoglykemier med medvetslöshet eller allvarligare neuroglukopena symtom som inte alls föregåtts av andra varningstecken (”unawareness”) är viktigt att belysa i ett läkarintyg.
Om ett läkarintyg innehåller medicinska uppgifter som är svårbedömda har myndigheten både konsultläkare och anställda läkare som deltar i den medicinska bedömningen av uppgifterna i läkarintygen. Om intyget ger uppgifter som kan bedömas ”enligt boken” (de medicinska föreskrifterna) gör våra erfarna utredare en självständig bedömning.
Om läkarintyg och blanketter för dessa
Vad som gäller för den patient som har krav på att lämna särskilt läkarintyg om diabetes framgår av faktaruta 3. En del kollegor, kanske främst diabetologer som arbetar på öppna mottagningar på sjukhus, har varit ovilliga att utföra den förenklade ögonundersökning som krävs. Möjligheten att remittera till ögonläkare för bedömning finns förstås alltid, trots att det inte behövs, men detta brukar inte vara det bästa sättet att använda ögonläkarens specialistkompetens. Det kan vara klokt att man inom varje sjukhus diskuterar sig fram till en bra handläggningspolicy kring detta. Den enkla ögonundersökning som krävs av läkaren som behandlar själva diabetessjukdomen bör dock alla läkare klara av om uppgifter om visus och eventuell korrektion finns från annat håll.
För din patients del är det alltid en fördel att använda den blankett som finns och som tillåter automatisk handläggning på myndigheten om ”allt är grönt”, det vill säga alla kryss indikerar godkänt och alla rutor är ifyllda. Det kan handla om flera veckors längre handläggningstid om man använder ”hemmasnickrade” blanketter som kräver manuell handläggning. Saknas vissa uppgifter kommer patienten dessutom att avkrävas ett nytt läkarintyg. Risken finns dessutom att man av patienten uppfattas som mindre kompetent om man inte känner till regelverket.
Läkare under utbildning (AT eller ST) får inte skriva läkarintyg avseende diabetes utan kontrasignering av handledaren eller annan specialistkompetent kollega. Detsamma gäller vikarier utan specialistkompetens.
När måste jag anmäla?
När läkaren är skyldig att anmäla (eller ge ”tillsägelse om att inte köra”) respektive inte behöver göra det framgår av faktarutorna 4 och 5. Om anmälan ska göras finns en blankett för detta. Alla läkare, även de som är under utbildning, omfattas av anmälningsskyldigheten. Om en återkallelse ska ske utan omvägen över ett föreläggande till körkortsinnehavaren om ytterligare ett läkarintyg, ska anmälan kontrasigneras enligt ovan. För att underlätta handläggningen av anmälan om medicinsk olämplighet ange också vilket lagrum du grundar din anmälan på.
Lägre eller högre körkortsbehörighet?
Vad de olika körkortsbehörigheterna innebär framgår av faktaruta 6. I bedömningen av diabetiker räcker det i de allra flesta fall att dela in i ”lägre” (grupp I) respektive ”högre” (grupp II-III) körkortsbehörigheter. I texten här har de olika kraven ibland angetts med ett diagonalstreck emellan.
Det kan behöva noteras att kraven för att få köra ”EU-moped” kräver ett körkort (AM) numera och att den medicinska lämplighetsprövningen här är densamma som för personbil. De som har kvar gamla ”förarbevis” för att köra sådan moped får dock behålla dem utan att det alls går att ställamedicinska krav. När det gäller yrkesförarlegitimationen som krävs för att köra taxi har den i princip samma medicinska krav som för buss och lastbil, men det finns en lättnad på synsidan. Det räcker då med 0,8 i synskärpa vid binokulär prövning, utan krav på ett lägsta visus i det sämre ögat.
I övrigt har begreppet ”yrkesförare” inte längre någon betydelse för diabetiker. Man kan köra sin personbil i yrkestrafik om man har typ 1 diabetes, men inte köra lastbil ens på fritiden om man inte har sådan möjlighet sedan tidigare och övergångsreglerna i 17 § gäller. Man kan också vara ambulansförare i utryckningstjänst om ambulansen bara kräver B-behörighet, vilket är vanligt. Det finns dock arbetsgivare som funnit skäl att ställa högre krav för själva anställningen som ambulansförare
Faktaruta 1
Läkares anmälan i körkortslagen (2011:1580, gäller från och med 2012-02-01)10 kap. 2 § första stycket
• Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen.
• Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren.
• Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.
10 kap. 2 § andra stycket
• Om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, ska läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen.
10 kap. 2 § tredje stycket
• Första och andra styckena gäller även den som har traktorkort.
Faktaruta 2
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125 senast ändrad TSFS 2013:2) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
6 kap. Diabetes
För innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE, C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE, traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Diabetessjukdom som inte är under godtagbar kontroll med avseende på risken för hypoglykemi, utgör hinder för innehav. Vid hypoglykemi ska särskilt beaktas tecken på nedsatt hjärnfunktion (neuroglukopena symptom) samt risk för medvetslöshet, särskilt sådan som inte föregåtts av varningssymptom. Innehavaren ska ha kunskap om varningstecken på akut hypoglykemi och motåtgärder.
Allmänna råd
Exempel på neuroglukopena symptom är koncentrationssvårigheter, oförmåga att fatta riktiga beslut (t.ex. om bilkörning), trötthet, sömnighet, irritation och aggressivitet.
För innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort bör egenkontroller av blodsocker göras tillräckligt ofta för att upptäcka hypoglykemi och förhindra att trafiksäkerhetsrisker uppstår. (TSFS 2013:2).
2 § Med allvarlig hypoglykemi avses i dessa föreskrifter sådan hypoglykemi som krävt hjälp av annan för att hävas.
Med återkommande allvarlig hypoglykemi avses i dessa föreskrifter allvarlig hypoglykemi som upprepas inom ett år.
3 § Återkommande allvarlig hypoglykemi utgör hinder för innehav till dess att en observationstid om ett år från den senaste allvarliga hypoglykemin uppnåtts.
4 § Efter allvarlig hypoglykemi i trafiken ska en observationstid utan nya episoder av allvarlig hypoglykemi ha uppnåtts för att diabetessjukdomen ska anses vara under godtagbar kontroll.
Allmänna råd
För innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort bör denna tid uppgå till minst sex månader och för innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation till minst tolv månader. (TSFS 2013:2).
5 § Vid andra komplikationer av diabetessjukdomen ska bedömningen av trafiksäkerhetsrisken göras med tillämpning av vad som i övrigt sägs i dessa föreskrifter, särskilt 2 kap. (synfunktioner), 5 kap. (hjärt- och kärlsjukdomar) och 10 kap. (demens och andra kognitiva störningar).
För innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation
6 § För innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant innehav beaktas. (TSFS 2013:2).
7 § Diabetessjukdom som behandlas med insulin utgör hinder för innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförar¬legitimation, om inte annat sägs i 8 §. (TSFS 2013:2).
8 § Trots vad som sägs i 7 § får innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation medges för den som
1. har diabetes typ 2,
2. har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi eller aldrig har haft hypoglykemi, och
3. genomför egenkontroller av blodsocker. (TSFS 2013:2).
Allmänna råd
Varningstecken på akut hypoglykemi kan vara svettning, hjärtklappning, tremor (darrningar), värmekänsla, illamående och hungerkänsla.
Egenkontroller av blodsocker bör göras minst två gånger dagligen samt i samband med körning.
9 § För innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation ska varje allvarlig hypoglykemi under vaken tid beaktas och behovet av en observationstid utan nya sådana episoder bedömas. (TSFS 2013:2).
Allmänna råd
För att diabetessjukdomen ska anses vara under godtagbar kontroll bör denna observationstid uppgå till minst sex månader vid diabetes typ 2.
För den som har diabetes typ 1 och har medgivits fortsatt innehav enligt 17 § bör denna observationstid uppgå till minst tolv månader.
Villkor om läkarintyg
10 § Vid diabetessjukdom som behandlas med insulin ska innehavet förenas med villkor om läkarintyg och prövning av frågan om fortsatt innehav göras.
Intyg beträffande diabetessjukdomen och synfunktionerna ska lämnas efter ett år och därefter minst vart tredje år.
11 § Om insulinbehandling har pågått i mer än ett år när prövnings¬myndigheten får kännedom om sjukdomen kan, trots vad som sägs i 10 §, föreskrivas att läkarintyg ska lämnas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras efter tid som bedöms lämplig i varje enskilt fall.
12 § Vid diabetessjukdom som behandlas med annat läkemedel än insulin ska villkor om läkarintyg beträffande diabetessjukdomen och synfunktionerna föreskrivas. Prövning av frågan om fortsatt innehav ska göras minst vart femte år för innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort och minst vart tredje år för innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation. (TSFS 2013:2).
13 § För den som har genomgått transplantation av bukspottkörtel eller Langerhanska öar där kriterierna för diagnosen diabetes inte längre uppfylls ska villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras.
Allmänna råd
Villkor om läkarintyg bör föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras minst vart femte år för innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE eller traktorkort och minst vart tredje år för innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation. Behovet av fortsatta kontroller av synfunktionerna och förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar bör särskilt beaktas vid bedömningen. (TSFS 2013:2).
Läkarundersökning
14 § Läkaren ska särskilt bedöma risken för hypoglykemi för att avgöra om lämpligheten att köra motordrivet fordon är väsentligt nedsatt på grund av diabetessjukdomen. Läkaren ska förvissa sig om att sökanden i före¬kommande fall är väl förtrogen med symptomen på hypoglykemi och har kännedom om lämpliga åtgärder om sådana symptom uppkommer.
15 § Komplikationer från kärlsystemet till följd av diabetessjukdomen, t.ex. retinopati eller neuropati med motoriska, sensoriska bortfallssymptom eller kognitiv påverkan, ska särskilt uppmärksammas liksom makro¬vaskulära komplikationer med risk för hjärt- eller kärlsjukdom.
Allmänna råd
Vid retinopati och vid tillstånd efter laserbehandling vid retinopati bör undersökning med statisk tröskelperimetri övervägas i varje enskilt fall.
16 § Vad som sägs i 14 § är av särskild vikt vid insulinbehandlad diabetes om det är fråga om innehav av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller taxiförarlegitimation. Läkaren ska då beakta och bedöma lämpligheten från trafiksäkerhetssynpunkt med hänsyn till de körningar och arbetsformer som är aktuella vid sådant innehav. I intyget ska läkaren lämna ett särskilt utlåtande i denna fråga. (TSFS 2013:2).
Särskilt om fortsatt innehav
17 § Ifråga om fortsatt innehav för den som den 1 maj 2008 innehade körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller taxiförarlegitimation gäller följande. Ett medicinskt förhållande som ska bedömas enligt detta kapitel och som förelegat före den 1 september 2010 ska, i den mån dessa föreskrifter ställer högre krav för innehav, bedömas med tillämpning av Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav av körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation m.m. (TSFS 2013:2).
Faktaruta 3
För de patienter som ska lämna in ”diabetesintyg” gäller följande
• Vid komplicerad sjukdom och efter transplantation krävs läkarintyg från ”specialist i internmedicin, endokrinologi, diabetologi eller barn- och ungdomsmedicin”
• Annars är kravet ”specialistkompetent läkare med god kännedom om patientens sjukdom” (=allmänläkare)
• ”Läkarintyg” från diabetessköterska enbart duger inte.
• Läkarens intyg kan grundas på uppgifter från sköterskans bedömning.
• Synuppgifter ska vara med i alla läkarintyg.
• Uppgifter om visus och korrektion kan baseras på någorlunda färskt optikerintyg eller prövning från det senaste ögonbottenfotot.
• Synfältsbedömning ska bestå av en prövning enligt Donders konfrontationsmetod samt en bedömning av om anamnesen ger skäl att göra perimetri hos ögonläkare.
• Denna senare bedömning måste den intygande läkaren själv utföra, liksom prövning av ögonrörlighet samt att fråga om dubbelseende vid den prövningen.
• Det går bra att den läkare som behandlar diabetessjukdomen skriver hela läkarintyget, även intyg om synen, om patienten går på ögonbottenfotografering och inte har mer än ”bakgrundsretinopati”
• Läkarintyg från ögonläkaren krävs om det finns retinopati eller makulaödem samt efter laserbehandling.
• Synfältsdefekter har stor betydelse i trafiken
• Två metoder används för undersökning i körkortssammanhang.
o –Esterman-program – bägge ögonen, perifera delar
o –Humphrey – centralare delar, vardera ögat för sig
Faktaruta 4
När måste läkaren anmäla?
• Om patienten inte är under ”godtagbar kontroll” med avseende på hypoglykemi. Detta är särskilt viktigt vid unawareness, det vill säga oförmåga att känna av att det är en allvarlig hypoglykemi på gång.
• Vid en andra allvarlig hypoglykemi inom det senaste året (– innebär ett års återkallelse av körkortet, räknat från tidpunken för den senaste, för lägre behörigheter).
• Redan efter en första allvarlig hypoglykemi i trafiken och som inträffat under de senaste 6/12 månaderna när läkaren får kännedom om den.
• Vid innehav av högre behörigheter och då någon allvarlig hypoglykemi inträffat under vaken tid under de senaste 6 månaderna då läkaren får kännedom om den. För den som har sådan behörighet sedan tidigare (se övergångsregler) och har diabetes typ 1 gäller motsvarande för de senaste 12 månaderna.
• När läkaren ställer diagnosen diabetes typ 1 och patienten har körkort med högre behörigheter – sådan diagnos innebär återkallelse vid insjuknandet och hinder för att söka ny sådan behörighet.
• en patient med högre körkortsbehörighet, diabetes typ 2 och insulinbehandling som inte har förmåga att känna tecken på hypoglykemi eller inte genomför egenkontroller av blodsocker alls.
• Om inte kraven på synskärpa, synfält eller ögonrörlighet är uppfyllda eller om dubbelseende finns.
• Vid diabetesrelaterad annan sjuklighet där kraven i tillämpligt annat kapitel inte uppnås. Till exempel om patienten har högre behörigheter och får hjärtsvikt, angina pectoris i vila eller allvarligare arytmi; efter stroke om patienten har ”allvarlig kognitiv störning” eller får ett epileptiskt anfall.
• När det är sannolikt att medicinsk olämplighet finns och patienten vägrar genomgå den undersökning eller utredning som krävs för att fastställa detta
Faktaruta 5
När behöver läkaren inte anmäla?
• Enbart för att det finns krav på återkommande läkarkontroller för körkortsinnehavet vid diabetes.
• Vid insättande av insulin till patienter med diabetes typ 2 som har körkort för lastbil, buss eller taxi.
• För insulinbehandlade typ 2 diabetiker som har körkort med högre behörigheter bör egenkontroller av blodsocker göras ”2 ggr/dag och i samband med körning” allmänna råd 6 kap. 8 § . Transportstyrelsens praxis är att återkallelser inte sker enbart på denna grund – läkaren behöver inte anmäla den patient som inte följder detta råd.
• Den som sedan tidigare (se övergångsregler) innehade körkort för högre behörigheter trots diabetes typ 1. Övergångsregler finns i 6 kap.17 §
Faktaruta 6
Körkortsklasser enligt 2 kap. 5 §KKL
Grupp I
Traktor Traktor
AM Moped klass 1 (EU-moppe)
A1 Lätt motorcykel
A2 Mellanstor motorcykel
A Motorcykel
B Personbil och lätt lastbil
BE Personbil och lätt lastbil med tungt släpfordon
Grupp II
C1 Medeltung lastbil
C1E Medeltung lastbil med tungt släpfordon
C Tung lastbil
CE Tung lastbil med tungt släpfordon
Grupp III D1
D1 Mellanstor buss
D1E Mellanstor buss med tungt släpfordon
D Buss
DE Buss med tungt släpfordon
Taxi Taxi
Text skriven speciellt för DiabetologNytt läsare
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
