Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 4 maj 2016

Hormon som utsöndras vid hunger påverkar beslutsförmågan och impulskontrollen

Fatta aldrig viktiga beslut när du är hungrig. Hormonet ghrelin – som utsöndras före måltider och ökar aptiten – har en negativ påverkan både på beslutsfattande och på impulskontrollen. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin.

Vid hunger produceras hormonet ghrelin i magsäcken. I en ny studie som gjorts på råttor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hormonet visat sig påverka såväl beslutsförmågan som impulskontrollen negativt. 

– För första gången har vi kunnat visa att denna hormonökning, som ses före måltider eller vid fasta, påverkar hjärnan att handla impulsivt och också påverkar förmågan att fatta rationella beslut, säger Karolina Skibicka, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Impulsivitet är komplext men kan brytas ned i impulsiv handling (oförmåga att stå emot en motorisk respons) och impulsiva val (beslut).

Många har erfarenhet av att det kan vara svårt att stå emot att ta en smörgås eller något annat, även när vi vet att middagen snart ska serveras, och detsamma gäller för de råttor som användes i studien.

Råttor kan tränas att få en belöning (socker) när de utför en handling som att trycka på en spak (”go”) – eller en belöning om de istället väntar med att trycka på spaken (”no-go”) när det är den signalen som ges. Detta lär de sig genom att de får signaler som exempelvis en ljusblixt eller ett surrande ljud som talar om för dem vilken handling de ska utföra för att få sin belöning.

En oförmåga att kunna stå emot att trycka på spaken när ”no go-signalen” ges är ett tecken på impulsivitet. Forskarna fann att råttor som injicerats med ghrelin i hjärnan, vilket imiterar hur magen skulle meddela oss om behovet av att äta, hade en benägenhet att trycka på spaken istället för att vänta, trots att det alltså ledde till att de då inte fick sin belöning.

Förmågan att kunna skjuta upp tillfredsställelse för att få en större belöning senare är motsvarande ett mått på impulsiva val (beslut). Det kan handla om valmöjligheter som den mellan att få en enda kaka omedelbart eller att få flera kakor om du väntar i några minuter. Den som väljer den omedelbara tillfredsställelsen, trots att det ger en lägre belöning, karaktäriseras som mer impulsiv och det tyder på en sämre förmåga att fatta rationella beslut.

Forskarna vid Sahlgrenska akademin fann att mer ghrelin hindrade råttorna från att klara av att vänta på den större belöningen.

– Våra resultat visade att en begränsning av ghrelininjektionerna till det ventrala tegmentområdet, den del av hjärnan som är kopplad till belöningssystemet, var tillräckligt för att göra råttorna mer impulsiva. När vi istället blockerade ghrelin minskade det impulsiva beteendet till hälften, säger Karolina Skibicka.

Även brist på mat, ett mer naturligt sätt att öka ghrelinutsöndringen, ökade det impulsiva beteendet.

Impulsivitet är ett utmärkande drag i många neuropsykiatriska störningar och beteendestörningar, som ADHD, tvångssyndrom (OCD), autismspektrumtillstånd (ASD), drogmissbruk och ätstörningar. 

Studien visade också att förhöjda nivåer av ghrelin även orsakar genetiska förändringar på lång sikt i de hjärnkretsar som är kopplade till impulsivitet. En ghrelininjektion i hjärnan, som resulterade i impulsivt beteende hos råttorna, orsakade samma typ av förändringar i dopaminrelaterade gener och enzymer som kan ses vid ADHD och OCD.

– Våra resultat tyder på att ghrelinreceptorer i hjärnan i framtiden kan vara ett tänkbart mål i behandlingar av psykiatriska störningar som innefattar problem med impulsivitet, och även vid alkoholberoende och ätstörningar, säger Karolina Skibicka.

Artikeln The Stomach-Derived Hormone Ghrelin Increases Impulsive Behavior publicerades i den vetenskapliga tidskriften Neuropsychopharmacology i april.

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt