Underanvändning av GLP1/SGLT2i till kvinnor och svårt diabetessjuka

Arkiv alla nyheter

Underanvändning av GLP1/SGLT2i till kvinnor och svårt diabetessjuka

Det har skett en dramatisk ökning i användandet av de nya diabetesläkemedlen GLP-1 analoger och SGLT2-hämmare. Dessa nya läkemedel har i tidigare studier visat sig ha en hjärtskyddande effekt för högriskpatienter med diabetes. Dock skrivs läkemedlen ut i mindre utsträckning till kvinnor och till de som är svårt sjuka i sin diabetes, visar en studie från Karolinska institutet, med anslag från Hjärt-Lungfonden.

‒ Nu finns nya möjligheter att skydda mot hjärt-kärlsjukdom för personer med diabetes. Då behöver vi uppmärksamma eventuella ojämlikheter i läkemedelsanvändning i strävan efter en jämlik vård. Det är viktigt att även de som är allvarligt sjuka får tillgång till dessa läkemedel – där effekten kan vara ännu större, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet.

I Sverige har omkring en halv miljon personer diabetes, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Under de senaste 10‒12 åren har nya diabetesläkemedel introducerats. Det handlar om SGLT2-hämmare och GLP-1-analoger. Båda klasserna har visat sig ha en imponerande hjärtskyddande effekt för högriskpatienter med diabetes, framför allt för de med allra högst risk. Enligt de senaste rekommendationerna har läkemedlen högsta prioritet vid behandlingen av patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning läkemedlen faktiskt skrivs ut inom hjärtsjukvården hos de med hjärtbesvär samt om hur prognosen ändrats över tid. Forskningen omfattar samtliga patienter med diabetes och kranskärlssjukdom som genomgick kranskärlsröntgen mellan åren 2010 och 2021, totalt 38 671 personer med diabetes.

Resultaten visar en dramatisk ökning i användandet av de nya hjärtskyddande diabetesläkemedlen, samtidigt som färre får insulinbehandling och äldre preparat.

‒ De nya läkemedlen används allt oftare. Vi ser dock att grupper som har hög risk för återinsjuknande får läkemedlen i mindre utsträckning. De skrivs oftare ut till yngre och relativt sett friskare patienter, säger Viveca Ritsinger, kardiolog vid Karolinska Institutet och publikationens försteförfattare. Men, det är fortfarande många som inte alls får de nya diabetesläkemedlen.

Forskargruppens mål är att bidra till en mer rättvis användning och förbättra prognosen för alla patienter, särskilt de som är mest utsatta.

‒ Nu behövs fortsätta studier om användningen av hjärtskyddande läkemedel och dess effekter på prognosen för patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vi behöver evidens som kan tydliggöra var det finns mest nytta att använda dessa läkemedel, så länge som de inte räcker till alla, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna såg glädjande nog även en trend att det årliga återinsjuknandet i hjärt-kärlhändelser minskat senare år hos individer med diabetes och kranskärlssjukdom. Den nu vanligaste komplikationen att behöva återinläggas för efter tex en hjärtinfarkt, är för problem med hjärtsvikt, även om detta också har minskat i viss mån.

Läs hela studien pdf free

Studiens namn: Trends in prognosis and use of SGLT2i and GLP-1 RA in patients with diabetes and coronary artery disease
Tidskrift, publiceringsdatum: Cardiovascular Diabetology, 24 augusti 2024.

Utdrag ur press release Hjärtlungfonden

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Abstract

Objective

To explore trends in prognosis and use of glucose-lowering drugs (GLD) in patients with diabetes and

coronary artery disease (CAD).

Research design and methods

All patients with diabetes and CAD undergoing a coronary angiography between

2010 and 2021 according to the Swedish Angiography and Angioplasty Registry were included. Information on GLD

(dispended 6 months before or after coronary angiography) was collected from the Swedish Prescribed Drug Registry.

Data on major cardiovascular events (MACE; mortality, myocardial infarction, stroke, heart failure) through December

2021 were obtained from national registries. Cox proportional survival analysis was used to assess outcomes where

cardioprotective GLD (any of Sodium Glucose Lowering Transport 2 receptor inhibitors [SGLT2i] and Glucagon Like

Peptide Receptor Agonists [GLP-1 RA]) served as a reference

Results

Among all patients (n = 38,671), 31% had stable CAD, and 69% suered an acute myocardial infarction. Mean

age was 69 years, 67% were male, and 81% were on GLD. The use of cardioprotective GLD increased rapidly in recent

years (2016–2021; 7–47%) and was more common in younger patients (66 vs. 68 years) and men (72.9% vs. 67.1%)

than other GLD. Furthermore, compared with other GLD, the use of cardioprotective GLD was more common in

patients with a less frequent history of heart failure (5.0% vs. 6.8%), myocardial infarction (7.7% vs. 10.5%) and chronic

kidney disease (3.7% vs. 5.2%). The adjusted hazard ratio (HR) (95% CI) for MACE was greater in patients on other GLD

than in those on cardioprotective GLD (1.10; 1.03–1.17, p = 0.004). Trend analyses for the years 2010–2019 revealed

improved one-year MACE in patients with diabetes and CAD (year 2019 vs. 2010; 0.90; 0.81-1.00, p = 0.045), while

1-year mortality was unchanged.

Conclusions

The prescription pattern of diabetes medication is changing quickly in patients with diabetes and

CAD; however, there are worrying signals of inecient use prioritizing cardioprotective GLD to younger and healthier

individuals at lower cardiovascular risk. Despite this, there are improving trends in 1-year morbidity.