https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(25)02322-0/fulltext
Editorial
Ultra-processed foods: time to put health before profit
The rise of ultra-processed foods (UPFs) in human diets is damaging public health,
fuelling chronic diseases worldwide, and deepening health inequalities
Addressing this challenge requires a unified global response that confronts corporate power and transforms food systems to promote healthier,
more sustainable diets, according to a new Lancet Series on UPFs and human health, published on Nov 19.
”UPFs are the most processed group of foods in the Nova classification system, which categorises foods by the extent and purpose of processing.
• UPFs are identified by the presence of sensory-related additives that enhance the texture, flavour, or appearance of foods.
• High UPF intake is associated with an increased risk of obesity, cardiovascular disease, and other conditions. However, the value of the UPF concept is not universally accepted.
Some critics argue that grouping foods that might have nutritional value into the UPF category, including fortified breakfast cereals and flavoured yoghurts, together with products such as reconstituted meats or sugary drinks, is unhelpful.
But UPFs are rarely consumed in isolation.
It is the overall UPF dietary pattern, whereby whole and minimally processed foods are replaced by processed alternatives, and the interaction between multiple harmful additives, that drives adverse health effects.
At the core of the UPF industry is the large-scale processing of cheap commodities, such as maize, wheat, soy, and palm oil, into a wide array of food-derived substances and additives, controlled by a small number of transnational corporations. UPFs are aggressively marketed and engineered to be hyperpalatable, driving repeated consumption and often displacing traditional, nutrient-rich foods.
In many high-income countries, UPFs comprise about 50% of household food intake, and consumption is rising quickly in low-income and middle-income countries. The harms extend to planetary health. Industrial production, processing, and transport of agri-commodities are fossil-fuel intensive systems, and plastic packaging is ubiquitous in UPFs.
The UPF industry generates enormous revenues that support continued growth and fund corporate political activities to counter attempts at UPF regulation. A handful of manufacturers dominate the market, including Nestlé, PepsiCo, Unilever, and Coca-Cola.
A comprehensive, government-led approach is needed to reverse the rise in UPF consumption. Priority actions include adding ultra-processed markers, such as colours, flavours, and non-sugar sweeteners, to nutrient profiling models used to identify unhealthy foods; mandatory front-of-pack warning labels; bans on marketing aimed at children; restrictions on these types of foods in public institutions; and higher taxes on UPFs. The market dominance and political power of the UPF industry must also be addressed by stronger competition policy, replacing self-regulation with mandatory regulation, and combating corporate interference.
Civil society can also help to accelerate change, as epitomised by Bloomberg Philanthropies’ Food Policy Program, which has facilitated policy wins throughout Latin America and sub-Saharan Africa by building coalitions to promote industry regulation, evaluating policies once implemented, and providing support when countries face corporate interference when adopting and implementing policies to curb UPF consumption.
Equity must be central when addressing the challenge of UPFs. Consumption tends to be higher among people facing economic hardship. Efforts to transition away from diets that are high in UPFs must not deepen gender inequities in cooking or food insecurity among populations who are dependent on cheap UPF options.
Echoing the recommendations of the EAT–Lancet Commission,
transforming food systems will require redirecting agricultural subsidies away from large, transnational corporations. Instead, a diverse range of food producers should be supported in creating locally sourced, affordable, minimally processed foods and meals that are convenient and appealing to consumers. Taxation on UPFs could help to fund cash transfers for whole foods and other minimally processed foods to help protect low-income households.
The UPF industry is emblematic of a food system that is increasingly controlled by transnational corporations that prioritise corporate profit ahead of public health. The Lancet Series strengthens the case for immediate implementation of policies to address the UPF challenge.
This requires a well resourced, coordinated global response with comprehensive, mutually reinforcing policies that address harmful corporate practices and break the grip of the UPF industry on food systems worldwide.”
PDF free
https://www.thelancet.com/action/showPdf?pii=S0140-6736%2825%2902322-0
Series and comments
https://www.thelancet.com/series-do/ultra-processed-food
Executive summary
This 3-paper Series reviews the evidence about the increase in ultra-processed foods in diets globally and highlights the association with many non-communicable diseases.
This rise in ultra-processed foods is driven by powerful global corporations who employ sophisticated political tactics to protect and maximise profits. Education and relying on behaviour change by individuals is insufficient.
Deteriorating diets are an urgent public health threat that requires coordinated policies and advocacy to regulate and reduce ultra-processed foods and improve access to fresh and minimally processed foods.
The Series provides a different vision for the food system
with emphasis on local food producers, preserving cultural foods transitions and economic benefits for communities.
• Editorial
Ultra-processed foods: time to put health before profit
The Lancet
• Series
Ultra-processed foods and human health: the main thesis and the evidence
Carlos A MonteiroMaria LC LouzadaEuridice Steele-MartinezGeoffrey CannonGiovanna C AndradePhillip Bakeret al.
• Policies to halt and reverse the rise in ultra-processed food production, marketing, and consumption
• Gyorgy ScrinisBarry M PopkinCamila CorvalanAna Clara DuranMarion NestleMark Lawrenceet al.
• Towards unified global action on ultra-processed foods: understanding commercial determinants, countering corporate power, and mobilising a public health response
Phillip BakerScott SlaterMariel WhiteBenjamin WoodAlejandra ContrerasCamila Corvalánet al.
• Comments
Protecting children from ultra-processed foods
Joan N MatjiMauro Brero
Global action on ultra-processed foods: a health, equity, and sustainability imperative
Luz Maria De-RegilJason MontezLina MahyFabio da Silva GomesKatrin EngelhardtKaia Engesveenet al.
• Profile
Carlos A Monteiro: pioneer of research on ultra-processed foods
Udani Samarasekera
• View all series from the Lancet journals
_________________________________-
Utdrag
Artikel i DN 251120
Ultraprocessad mat pekas ut som hot – oenighet om kostråd
www.dn.se Sverker Lenas
I en artikelserie, ackompanjerad av en redaktionell kommentar, argumenterar ett stort antal internationella forskare för att den växande konsumtionen av ultraprocessad mat utgör ett brådskande globalt hälsohot. Det är den hittills största genomgången av kunskapsläget kring livsmedelsindustrins stora kassako.
Huvudartikeln är en analys av 104 observationsstudier, varav 92 kopplar konsumtion av ultraprocessad mat
till ökad risk för en eller flera kroniska sjukdomar.
• Risken att drabbas av typ 2-diabetes ökade med 25 procent,
• Risken för depression med 23 procent och
• Risken för förtida död med 18 procent
för dem som åt mest ultraprocessat jämfört med de som åt minst.
I Sverige möts initiativet med blandade reaktioner. Epidemiologen Karin Leander vid Karolinska institutet tycker att det är bra att The Lancet tar upp ämnet.
– Resultaten visar att ultraprocessad mat är kopplad till ökad risk för kroniska sjukdomar även efter att man justerat för kostens totala energiinnehåll och innehåll av fett och socker. Det är mycket intressant, säger hon.
Däremot poängterar hon att definitionen av ultraprocessad mat är grov och att analysen huvudsakligen baseras på observationsstudier, vilka har begränsningar. De är dock samstämmiga, uppfyller stränga vetenskapliga kriterier.
– Hälsoriskerna från tillsatser eller processandet som sådant är mindre väl vetenskapligt belagda, och det krävs mer forskning för att klargöra mekanismerna.
– När summan av kunskap är så tydlig, är det oansvarigt att vänta i ytterligare 20 år på fler studier medan sjukdomsbördan ökar, säger nutritionsbiologen Marit Kolby vid Oslo nya högskola, en av författarna till huvudartikeln.
Forskarna i The Lancet hänvisar bland annat till ett antal kontrollerade kostexperiment. Dessa försök har visat att en kost rik på ultraprocessat får deltagare att äta upp till 800 kalorier mer per dag.
– Nej, reglerna är utformade för att förhindra bland annat akut förgiftning, allergiska reaktioner och cancerframkallande effekter. Men de är inte lämpliga för att bedöma långtidsanvändning av många tillsatsämnen samtidigt, från barndom till ålderdom, säger Marit Kolby.
FAKTA.
• FYRA GRADERINGAR I DET BRASILIENSKT FRAMTAGNA NOVASYSTEMET
I det så kallade Novasystemet klassificeras livsmedel i fyra kategorier,
• från helt obehandlade eller minimalt behandlade livsmedel
(nivå 1)
• till ultraprocessade livsmedel med modifierade substanser och kemiska tillsatser
(nivå 4).
Gränsen mellan nivå 1–3 och nivå 4 kan vara diffus och vissa forskare kritiserar användandet av begreppet ultraprocessad mat i kostrådgivning.
• Nivå 1. Obehandlade eller minimalt processade livsmedel
Behandling av livsmedlen: Ej behandlade, eller torkning, frysning, fermentering, pastörisering
Exempel: Kött, ägg, mjölk, grönsaker, fisk
• Nivå 2. Livsmedel med processade ingredienser
Behandling av ingredienser: Pressning, malning, pulvrisering
Exempel: Olivolja, smör, grädde, socker, salt, honung
• Nivå 3. Processade livsmedel
Behandling av livsmedlen: Konservering, saltning, rökning
Exempel: Konserver, bacon, varmrökt lax, lagrade ostar, surdegsbröd, vin och öl
• Nivå 4. Ultraprocessade livsmedel
Behandling av livsmedlen: Industriell modifiering
Exempel: Frukostflingor, veganska köttsubstitut, kycklingnuggets, margarin, läsk och snacks
• FAKTA.
FORSKARNAS FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
• Nya regleringar av ultraprocessade livsmedel bör införas som ett komplement till befintlig lagstiftning som endast fokuserar på mat med högt innehåll av fett, socker och salt.
• Obligatorisk varningsmärkning på förpackningar bör införas. Märkningen ska även lyfta fram markörer för ultraprocessat, som sötningsmedel och färgämnen.
• Skatter på utvalda produkter som sedan kan subventionera inköp av färska och minimalt processade livsmedel för låginkomsthushåll.
• Förbud mot ultraprocessat bör gälla i offentliga institutioner, inte bara skolor utan även sjukhus, militära anläggningar och arbetsplatsmatsalar.
• Marknadsföringsrestriktioner bör stärkas, med förbud mot reklam riktad till barn och unga upp till 18 år och förbud mot hälsopåståenden på ultraprocessade produkter.
• Strikta regler mot intressekonflikter, liknande Världshälsoorganisationens ramverk för tobakskontroll, för att skydda utformningen av kostråd.
• Akademiker och universitet bör uppmanas att avvisa finansiering från livsmedelsindustrin för att skydda forskningens integritet.
Källa: Scrinis resp. Baker med flera i The Lancet 2025
• FAKTA.
MÖJLIGA HÄLSOEFFEKTER AV ULTRAPROCESSAD MAT
Enligt forskarnas analys av befintlig forskning är en hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel kopplad till 12 olika hälsoutfall.
• Övervikt eller fetma
• Bukfetma
• Typ 2-diabetes
• Högt blodtryck
• Rubbade blodfetter
• Hjärtkärlsjukdom
• Kranskärlssjukdom
• Sjukdom i hjärnans blodkärl (såsom stroke)
• Kronisk njursjukdom
• Crohns sjukdom
• Depression
• För tidig död
Källa: Monteiro med flera i The Lancet 2025
__________________
Kommentar
• I en av artiklar nämns att ultraprocessad mat nivå 4 ger låg mättnadskänsla.
Det gör att personer äter 800 kcal mer per dag – och utan att känna sig mätta, tar gärna om samma mat 2-3 gånger.
Detta ger den viktökning som kommer av nivå 4, enligt Lancetartikel.
• Det förs fram att kost som innehåller högst 5 ingredienser, utan färgämnen och utan konserveringsmedel,
oftadels tillhör nivå 1
• De flesta artiklarna bygger på observationsdata, dvs orsakssamband är osäkert.
Vetenskapliga krav och hög statistisk säkerhet har oftadels använts.
• WHO kommer framöver ta sig an frågan och värdera informationen
från Lancetartiklar och editorial. Inom Europa har i olika länder
framförts en hel del kritik motr Lancets slutsatser, ofta bombastiska.
www red DiabetologNytt
______________________________
ÄN MER NYANSERAT
www.gp.se 251122 Utdrag ur text Johanna Hagström
Näringsfysiologen Ingrid Larsson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, docent i experimentell klinisk nutrition vid Göteborgs
Universitet, vill helst slopa begreppet.
– Det fungerar dåligt med vår matkultur, säger hon.
Det spelar ingen roll hur grovt brödet är – kommer det från ett storbageri så
räknas det som ultraprocessat, enligt den brasilianska Nova-modellen.
• Näringsfysiolog Ingrid Larsson är dock skeptisk till begreppet
ultraprocessad mat, då definitionen är för klumpig och krockar
med nordisk matkultur. Exempelvis klassas fullkornsbröd från
storbagerier som ultraprocessat.
• I stället för begreppet ultraprocessad mat förespråkar Larsson
fokus på ohälsosam mat som godis, chips och snabbmat samt
Livsmedelsverkets märkning ”nyckelhålet” för hälsosam mat.
Men i Sverige bemöts larmet med skepsis. Ingrid Larsson,
näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och
menar att själva definitionen av ultraprocessad
mat är för klumpig och krockar med exempelvis svensk
matkultur.
– Ultraprocessad mat kan vara nyttig
Det finns en hel del ultraprocessad mat som faktiskt är
hälsosam. Till exempel hamnar allt bröd från storbagerier i
den gruppen, även nyttigt fullkornsbröd. Men det är ju inte
mindre hälsosamt bara för att vi köper det från ett storbageri,
säger hon.
Begreppet ultraprocessad mat skapades i Brasilien, där en
forskargrupp ledd av epidemiologen Carlos Monteiro tog fram
ett klassificeringssystem kallat Nova.
Forskarna ville ringa in ett fenomen de såg: att befolkningen åt
mindre av traditionellt tillagad mat och mer av industriellt
producerad mat. Den nya maten var energität, näringsfattig
och innehöll många tillsatser och ofta mycket socker, fett och
salt.
Granola med söt fiber är ultraprocessad
Av Nova-systemets fyra grupper så är ultraprocessad mat den
som pekas ut som sämst för människans hälsa. Och Ingrid
Larsson håller med om att många livsmedel som ingår i
gruppen är onyttiga: Snabbmat, godis, läsk och chips.
Fem livsmedel i ditt kök som du inte trodde var
Ultraprocessade utifrån nya delvis kontroversiella klassifikationen
• Grovt bröd från storbageriet
• Välling, både till vuxna och till barn
• Granola, även sådan utan tillsatt socker
• Färskost med ett stabiliseringsmedel
• Bröstmjölksersättning
Källa: Livsmedelsverket / Ingrid Larsson, näringsfysiolog
– Men även sådant som vi menar är hälsosam mat finns här,
inte bara fullkornsbröd utan också välling och
bröstmjölksersättning.
Problemet är att Nova-systemet är gjort
i Brasilien med deras livsmedel som bas, men det passar inte
helt vår matkultur.
En annan omdiskuterad klassning är att sockerfri granola
hamnar i gruppen ultraprocessad mat, då den innehåller
inulin, som är en fiber som ger söt smak. Eftersom inulin
räknas som en industriell tillsats så bedöms granola som
ultraprocessad.
Vegoburgare med sojaprotein är
ultraprocessade
Även vegetariska burgare med sojaprotein är ultraprocessade,
eftersom sojaprotein extraheras från sojabönor i en process
som bara kan göras industriellt. Det här gör att många
veganska rätter räknar som ultraprocessade.
– Vi inom nutritionsforskningen tycker inte att man ska
använda uttrycket, inte minst för att det är så svårt för vanliga
personer att veta vad det innebär.
I stället menar Ingrid Larsson och hennes kollegor att man ska
prata om vad det faktiskt är för mat som är ohälsosam.
– Godis, choklad, sötad dryck, chips, snabbmat som
exempelvis pizza och hamburgare ska vi äta mindre av.
I stället slår hon ett slag för det svenska Livsmedelsverkets
märkning ”nyckelhålet”, som lanserades på 80-talet.
– Det är en väldigt bra beteckning som står för mycket fiber
och fullkorn, hälsosamma fetter, mindre salt och mindre
socker. Titta efter den märkningen. Det är självklart att vi ska
kunna gå och köpa fullkornsbröd i plastpåse.
——————————————-
Livsmedelsverket
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/nyckelhalet/
Nyckelhålet
Att förbättra sina matvanor behöver inte vara så svårt. Det går att äta mer hälsosamt utan att ställa om hela livet.
Om du tittar efter Nyckelhålet när du handlar så hittar du de nyttigare alternativen i butikshyllan – mat med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett. Byt inte liv. Byt till Nyckelhålet.
På denna sidaMinimeraEn enkel väg till bättre matvanor
Titta efter Nyckelhålet när du handlar
Vad innebär Nyckelhålet?
Reglerna bygger på forskning
Laga hälsosam mat hemma
Nyckelhålet – en nordisk märkning
En enkel väg till bättre matvanor
Det kan kännas krångligt att börja äta mer hälsosamt. Men det behöver det inte vara. Genom att välja Nyckelhålsmärkt mat och samtidigt variera maten över veckan, kan du snabbt förbättra dina matvanor. Med bra matvanor blir man piggare och orkar mer. Dessutom minskar risken för kroniska sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom, vissa cancerformer, typ 2-diabetes och övervikt.
Broschyr om Nyckelhålet (A5)
Titta efter Nyckelhålet när du handlar
Nyckelhålet finns på både förpackad och oförpackad mat. Du hittar det till exempel på färska och frysta grönsaker, på oljeflaskor, i mejeridisken, i brödhyllan, bland flingpaketen, på färsk fisk eller på mat i den manuella kyldisken. Färdigrätter och smörgåsar kan också vara Nyckelhålsmärkta.
Vad innebär Nyckelhålet?
Det som förenar mat med Nyckelhålet är att den är ett nyttigare val i just sin livsmedelsgrupp. För att ett företag ska få märka mat med Nyckelhålet ska maten uppfylla vissa regler. Reglerna, som också kallas kriterier, handlar om mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett.
Olika regler för olika livsmedelsgrupper
Eftersom olika livsmedelsgrupper innehåller olika sorters näring och i olika mängd skiljer sig kriterierna åt för varje grupp – flingor jämförs med flingor och korv med korv. Bröd märkt med Nyckelhålet är alltså ett hälsosammare alternativ jämfört med annat bröd.
Nyckelhålsregler
Reglerna bygger på forskning
Många känner sig osäkra på vilken mat som är den bästa för hälsan, eftersom vi i media och andra kanaler hela tiden matas med nya rön, dieter och kostråd. Reglerna för vilken mat som får märkas med Nyckelhålet bygger på den senaste samlade forskningen om vad vi behöver äta för att må bra. Genom att välja Nyckelhålet när du handlar väljer du mat som minskar risken för kroniska sjukdomar.
Laga nyttig mat hemma
Här hittar du några recept på rätter som är både enkla och hälsosamma. De bygger på samma principer som Nyckelhålsmärkningen. Vilken blir din favorit?
”Nyckelhålsmärkta” recept
Nyckelhålet – en nordisk märkning
Nyckelhålsmärkningen är ett svenskt initiativ och har funnits i över 30 år. Sedan flera år finns Nyckelhålsmärkningen även i Danmark, Norge och på Island. Det är Livsmedelsverket och livsmedelsmyndigheterna i de andra tre länderna som står bakom märkningen. Nyckelhålet används också i Litauen och Nordmakedonien.
Nyckelhålsmärkningen är en oberoende märkning. Den är gratis att använda för de företag som har produkter som lever upp till Nyckelhålets regler.
Mer information
Nyckelhålet – Informationsmaterial
Att märka med Nyckelhålet – information till företag
Broschyrer på andra språk – Webbutiken
Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet?
Nyckelhålets effekt på näringsintaget, 2015
Mer information på andra webbplatser
Nyckelhålet i Norge
Nyckelhålet i Danmark
Nyckelhålet på Island
___________________
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt