v\:* {behavior:url(#default#VML);}
o\:* {behavior:url(#default#VML);}
w\:* {behavior:url(#default#VML);}
.shape {behavior:url(#default#VML);}
Normal.dotm
0
0
1
2209
12595
104
25
15467
12.0
0
false
21
18 pt
18 pt
0
0
false
false
false
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:”Times New Roman”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:”Times New Roman”;
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
Sverige har tredje plats i diabetes-incidens bland unga människor efter Finland och Sardinien. En femtedel av befolkningen har invandrarbakgrund.
Vi har ett flertal invandrare från länder där risken för typ1 diabetes (T1D) är avsevärt lägre än hos oss. Migration som ett naturligt experiment är ett koncept för att bedöma risken att få diabetes för barn till föräldrar med utländsk bakgrund och studera interaktionen mellan genetik (genotyp) och miljöpåverkan (fenotyp).
Cirka 50% av risken att utveckla T1D anses genetisk och störst roll spelar HLA-locus på kromosom 6 med högrisk haplotyper som DR3_DQ2 och DR4_DQ8, specieltt den heterocygota varianten av dessa två. Miljöfaktorer som virusinfektioner, alimentära agens som komjölk och gluten, låga nivåer av vitamin D har varit föremål för många studier, men utan säkra konklusioner.
Genesen till T1D är komplex och säkert beroende av många samverkande faktorer – genetik, miljö, oxidativ stress och möjligen även epigenetik.
Vi har gjort fem studier, alla deskriptiva, nationella observationsstudier utgående från prospektivt insamlade registerdata [1 – 5].
I vår första studie har vi studerat risken för barn till invandrade föräldrar att insjukna i typ 1 diabetes. Vi koncentrerade vår studie på familjer från länder med låg diabetesrisk ADDIN EN.CITE
<EndNote><Cite><Author>Hjern</Author><Year>2008</Year><RecNum>5834</RecNum><DisplayText>[1]</DisplayText><record><rec-number>5834</rec-number><foreign-keys><key
app="EN"
db-id="w2dpzxz9iwrtwqe0pzspztvkw2xztzftx2p2">5834</key></foreign-keys><ref-type
name="Journal
Article">17</ref-type><contributors><authors><author>Hjern,
A.</author><author>Soderstrom,
U.</author></authors></contributors><auth-address>Centre
for Epidemiology, National Board of Health and Welfare, Stockholm, Sweden.
anders.hjern@socialstyrelsen.se</auth-address><titles><title>Parental
country of birth is a major determinant of childhood type 1 diabetes in
Sweden</title><secondary-title>Pediatr
Diabetes</secondary-title></titles><periodical><full-title>Pediatr
Diabetes</full-title></periodical><pages>35-9</pages><volume>9</volume><number>1</number><edition>2007/11/27</edition><keywords><keyword>Adult</keyword><keyword>Asia/ethnology</keyword><keyword>Child</keyword><keyword>Cohort
Studies</keyword><keyword>Diabetes Mellitus, Type 1/ epidemiology</keyword><keyword>Ethnic
Groups</keyword><keyword>Humans</keyword><keyword>Incidence</keyword><keyword>Latin
America/ethnology</keyword><keyword>Middle
East/ethnology</keyword><keyword>Parents</keyword><keyword>Registries</keyword><keyword>Regression
Analysis</keyword><keyword>Sweden/epidemiology</keyword></keywords><dates><year>2008</year><pub-dates><date>Feb</date></pub-dates></dates><isbn>1399-543X
(Print)
1399-543X
(Linking)</isbn><accession-num>18036132</accession-num><urls></urls><electronic-resource-num>PDI267
[pii]
10.1111/j.1399-5448.2007.00267.x
[doi]</electronic-resource-num><remote-database-provider>Nlm</remote-database-provider><language>eng</language></record></Cite></EndNote>[