Bo Ahrén, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, och Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Det har skett stora förändringar av val av glukossänkande läkemedel vid behandling av typ 2 diabetes de senaste 20 åren. I en nyligen publicerad artikel i Diabetes Care har en amerikansk forskargrupp gått igenom trenderna i öppenvården i USA sedan 1997 (1). Artikeln är läsvärd eftersom den visar på tydliga trender i behandlingen.
Man undersökte förskrivning till patienter med typ 2 diabetes över 35 år som registrerats i”IMS Health National Prescription Audit” som täcker 3500 läkare och där antalet besök pendlat mellan 23-35 miljoner per år.
Figur 1 i artikeln är nyckelfiguren då den tydligt illustrerar användning av olika glukossänkande läkemedel 1997-2012.
Man ser att vanligaste läkemedlet 1997-2002 var sulfonylurea, 2002-2005 thiazolidindioner (TZD) och sedan 2005 metformin. Trendanalys visar att användning av sulfonylurea gradvis sjunkit, från cirka 60% av alla patienter år 1997 till cirka 20% idag, medan metformin gradvis ökats från cirka 22% 1997 till cirka 50% idag. TZD ökade mellan 1997-2002 för att vara ganska konstant kring 40% 2002-2008, varefter användningen av TZD minskat till cirka 15% idag. Insulin har legat ganska konstant kring 25-30%.
De nya läkemedel som tillkommit under perioden är inkretingruppen, där användning av DPP-4 hämning har gradvis ökat efter dess introduktion 2006 till cirka 20% idag medan cirka 5% använder GLP-1 receptor agonister.
Sammanfattningsvis visar studien de ganska stora förändringar som skett i läkemedelsbehandlingen av blodglukos vid typ 2-diabetes under en ganska kort period med de tydliga trenderna att metformin och inkretinpreparat ökar, sulfonylurea och TZD minskar medan insulin är ganska konstant.
1. Turner LW, Nartey D, Stafford RS, Singh S, Alexander GC: Ambulatory treatment of type 2 diabetes in the US, 1997-2012. Diabetes Care 37:986-992, 2014
Fig. 1: Användning av glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes i öppen vård i USA 1997-2012
Se hela artikeln i PDF format.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt