De flesta av oss lever ett stillasittande liv, på jobbet och på fritiden många timmar framför någon slags skärm, förflyttar oss med bil, buss eller ett tåg. Att det inte är nyttigt är väl belagt.
En del av oss tränar, kanske regelbundet, men enligt en ny studie kompenserar det inte stillasittandes hälsorisker. Typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdom är mycket vanligare bland de som sitter mycket.
De kanadensiska forskarna från Toronto har utfört en så kallad metaanalys, en sammanvägning av resultaten från 47 olika studier där deltagarna har rapporterat hur mycket de sitter ned en vanlig dag och hur mycket fysisk aktivitet de utför.
När deltagarna delades in i två grupper stod det klart att det fanns stora skillnader i hälsa. De som var rörligare, det vill säga satt relativt lite, jämfördes med de som satt mycket.
Kraftigt öka risk för typ 2 diabetes
Jämfört med dem som inte satt ned så mycket hade personer som satt i stort sett hela den vakna tiden 90 procent ökad risk att drabbas av typ 2-diabetes, 18 procent ökad risk att dö av hjärt-kärlsjukdom eller cancer.
Bland de som tillbringade mest tid stillasittande var dödligheten 24 procent högre under den tid de deltog i någon av undersökningarna.
Riskerna med stillasittande var mindre om personen var mer fysisk aktiv men skillnaderna mellan de båda grupperna var ändå tydliga.
23 timmar och 30 minuter
– Med andra ord så är det så att om du motionerar 30 till 60 minuter varje dag är det ingen försäkring om god hälsa. Det är två olika faktorer och vi behöver båda. Vi behöver motion och vi behöver mindre stillasittande, säger David Alter som lett studien till Medical News Today.
– Motionerar du en halvtimme per dag och är stilla de övriga 23 och en halvtimmarna är det inte tillräckligt, tillägger han.
De studier som analyserats hade olika upplägg vilket försvårar tolkningen av resultaten. De kanadensiska forskarna efterlyser mer forskning i ämnet.
En ledarkommentar i tidskriften Annals of Internal Medicine pekar på obesvarade frågor. Hur mycket sittande mer exakt är skadligt? Vilken effekt skulle återkommande pauser med lätt motion ha?
Stå istället för att sitta
Det finns teorier om att ämnesomsättningen går ned på ”sparlåga” när vi är fysiskt inaktiva och att den återgår till ”normalläget” bara vi reser oss upp och rör på oss några minuter.
Ett exempel de kanadensiska forskarna pekar på är att vi bränner dubbelt så många kalorier om vi står istället för sitter ned när vi arbetar vid ett skrivbord.
Text: Tord Ajanki www.diabetesportalen.se
Publ m tillstånd av förf och www
Abstract
Sedentary Time and Its Association With Risk for Disease Incidence, Mortality, and Hospitalization in Adults: A Systematic Review and Meta-analysis
Background: The magnitude, consistency, and manner of association between sedentary time and outcomes independent of physical activity remain unclear.
Purpose: To quantify the association between sedentary time and hospitalizations, all-cause mortality, cardiovascular disease, diabetes, and cancer in adults independent of physical activity.
Data Sources: English-language studies in MEDLINE, PubMed, EMBASE, CINAHL, Cochrane Library, Web of Knowledge, and Google Scholar databases were searched through August 2014 with hand-searching of in-text citations and no publication date limitations.
Study Selection: Studies assessing sedentary behavior in adults, adjusted for physical activity and correlated to at least 1 outcome.
Data Extraction: Two independent reviewers performed data abstraction and quality assessment, and a third reviewer resolved inconsistencies.
Data Synthesis: Forty-seven articles met our eligibility criteria. Meta-analyses were performed on outcomes for cardiovascular disease and diabetes (14 studies), cancer (14 studies), and all-cause mortality (13 studies). Prospective cohort designs were used in all but 3 studies; sedentary times were quantified using self-report in all but 1 study. Significant hazard ratio (HR) associations were found with all-cause mortality (HR, 1.240 [95% CI, 1.090 to 1.410]), cardiovascular disease mortality (HR, 1.179 [CI, 1.106 to 1.257]), cardiovascular disease incidence (HR, 1.143 [CI, 1.002 to 1.729]), cancer mortality (HR, 1.173 [CI, 1.108 to 1.242]), cancer incidence (HR, 1.130 [CI, 1.053 to 1.213]), and type 2 diabetes incidence (HR, 1.910 [CI, 1.642 to 2.222]). Hazard ratios associated with sedentary time and outcomes were generally more pronounced at lower levels of physical activity than at higher levels.
Limitation: There was marked heterogeneity in research designs and the assessment of sedentary time and physical activity.
Conclusion: Prolonged sedentary time was independently associated with deleterious health outcomes regardless of physical activity.
Primary Funding Source: None.
Länk till undersökningen i Annals of Internal Medicine
http://annals.org/article.aspx?articleid=2091327
