Uppror, livsstil och hormonstormar gör puberteten till en besvärlig period för diabetiker. Rid ut stormen, fortsätt tjata. Försök minimera riskerna för akuta tillbud och långsiktiga skadeverkningar, lyder experternas råd till oroliga föräldrar.

    Vadå, kronisk sjukdom?

Med puberteten börjar ofta barnens tidigare så fina och jämna blodsocker att svänga, kraftigt och svårkontrollerat. Hormonerna flödar, insulinbehovet ökar och tonåringens attityd blir ett hån mot många av sjukdomens krav. Vadå, sköta sig? Testa blodsocker? Passa tider? Regelbundna vanor? Planera?

Vadå, kronisk sjukdom?
Varken vuxentjat, hot eller böner biter särskilt bra på tonåringens egensinniga livsstil.
Vägrar ha diabetes

– Eftersom man nästan är vuxen och föräldrarna hopplösa behöver man inte göra som dom säger, förklarar Måna Wallensteen den inte helt ovanliga inställningen hos många tonåringar.

Måna Wallensteen har som överläkare på barnmedicinska kliniken i Västerås träffat många tonåringar som ”vägrar ha diabetes” och ängsliga föräldrar som känner att de tappar kontrollen.

Diabetes passar inte tonårslivet

Hon betonar att när det uppstår problem är de nästan aldrig ohanterliga och nästan alltid övergående.
– De flesta ungdomar klarar att sköta sin sjukdom ganska bra men faktum är att diabetes inte passar för tonårsliv, konstaterar Måna Wallensteen och syftar på de stora biologiska och psykologiska förändringarna under puberteten.
Hormonstormar

Någon gång i mitten av puberteten ökar insulinbehovet markant, för flickor kraftigare och tidigare, i 11 till 15-årsåldern, än för pojkar som har den lägsta insulinkänsligheten någon gång mellan 13 och 18 år. Det innebär att insulindoserna måste bli större.

    Ökat insulinbehov helt normalt

– Det är helt normalt och behöver alltså inte bero på att tonåringen inte sköter sin diabetes, säger Måna Wallensteen.
Snabba kroppsliga förändringar

Kunskapen om de hormonella förändringarna under puberteten är ganska god. Man vet att det ökade insulinbehovet beror på ökad produktion av tillväxthormon och könshormoner. Man vet att de snabba kroppsliga förändringarna gör det svårt att hålla blodsockret på en jämn och låg nivå.
Psykologi

Till de välkända hormonella omställningarna ska läggas de psykologiska förändringar som hör puberteten till och frågan om hur den rebelliske tonåringen ska motiveras till bättre sjukdomskontroll är mer svårhanterlig än det ökade insulinbehovet.
– Ja, vi saknar bra pedagogiska modeller för hur vi tillsammans med dem och deras föräldrar på bästa sätt ska ta oss igenom de svåra pubertetsåren, menar Måna Wallensteen.

Diabetes är pinsamt

En dag blir diabetes pinsamt. Tänk att få en insulinkänning och göra bort sig bland kompisarna som kanske inte ens vet att man har diabetes. Tänk att ta en spruta eller kontrollera blodsockret när andra ser på. Tänk att tvingas tacka nej till läsk eller godis när alla andra tar. Tänk att vara tvungen att äta. Just nu. Inte sen, som dom andra.

    Diabetes är pinsamt

– Att känna sig avvikande är jobbigt och grupptrycket kan vara stort, säger Måna Wallensteen och berättar att det inte alls är ovanligt att tonåringen inte ”hinner” eller aktivt ”glömmer ” att ta insulin eller att äta.
Jobbigt med rutiner

Parallellt med att diabetes blir pinsamt blir de krav sjukdomen ställer så jobbiga, barndomens rutiner och invanda behandling hopplöst inaktuella.
Tänk att alltid behöva planera, kolla sockret, äta och äta extra, ta insulin och extra insulin ibland. Tänk att alltid kolla att insulinsprutan är med, att alltid ha något sött tillgängligt. Tänk att aldrig vara fri. Som alla andra.
Frihet och ansvar

Just den nödvändiga planeringen och framförhållningen upplever många tonåringar som särskilt besvärligt. Rutinerna blir en trång boja.
– När man lever för stunden är planering svårt men med den moderna insulinbehandlingen har det faktiskt blivit enklare. Friheten har ökat men med den också ansvaret, menar Måna Wallensteen.
Sprutan som vapen mot övervikt

Många ungdomar med diabetes går upp i vikt under puberteten, detta gäller framför allt för flickorna. Insulin i stora doser ger ett större svängrum för till exempel godis och läsk men de stora doserna driver också upp aptiten, och vikten.
Omvänt, små doser sänker aptiten och kroppsvikten.
Sprutan ett starkt vapen

– Diabetiker som vill gå ned i vikt har ett starkt vapen i insulinsprutan. Insulinbrist inte bara minskar aptiten. Kroppen kan inte tillgodogöra sig näring och hamnar i en nedbrytningsprocess som vid svält. Kilona bara rinner av men priset är högt, säger Måna Wallensteen som sett många exempel på att insulindoserna använts för att manipulera kroppsvikten.
Ätstörningar

– Flickorna, det är nästan alltid flickor, har många förklaringar. ”Insulinet tar inte.”, säger dom men när jag ser vilka doser de har och hur deras socker ligger förstår jag att de inte tar sina sprutor. Och insulinbrist ger självklart en urusel blodsockerkontroll. Flickorna mår dåligt, de är trötta och orkeslösa. Dessutom löper de en kraftigt ökad risk både för komplikationer senare i livet och för akut diabeteskoma som snabbt kan vara direkt livshotande, konstaterar Måna Wallensteen.
Vanligare bland diabetesflickor

Några undersökningar antyder att ätstörningar är vanligare bland tonårsflickor med diabetes, i andra undersökningar hittar man inget sådant samband.
– Oavsett hur det är så vet vi ju att det förekommer och att konsekvenserna vid diabetes blir så mycket värre, säger Måna Wallensteen och berättar att den vanligaste ätstörningen bland diabetiker är hetsätning.
Alkohol

Tonåringar med diabetes dricker lika mycket alkohol som andra ungdomar.
– Föräldrarna är mycket oroliga. Framför allt för att deras ungdomar ska hittas någonstans, avsvimmade med en djup insulinkänning, på väg mot ett insulinkoma, säger Måna Wallensteen.

Tappa kontrollen

Alkohol blockerar sockertillförseln från levern och är på det sättet blodsockersänkande.
Diabetiker kan dricka alkohol förutsatt att de har kontroll. Men problemet med alkohol är ju att kontrollen minskar och många har i samband med alkoholförtäring fått djupa blodsockerfall.
– Stor alkoholkonsumtion är nog den farligaste situationen för akuta förvecklingar, säger Måna Wallensteen.

Testa blodsockret

Hon ger också några goda råd. Ska du dricka måste du äta eller ta mindre insulin. Testa ditt blodsocker innan du lägger dig. Drick inte så mycket. Drick inte starksprit.
Alkoholens inverkan på blodsockret är individuell. Därför finns inga tabeller på hur mycket en viss mängd alkohol påverkar. Enda sättet att ta reda på det är att testa blodsockret.

    Vem har egentligen total frihet?

Fortsätt tjata

Ungdomar med diabetes kan, utan att riskera hälsan, uppnå en ökad frihet. Inte den totala friheten, sjukdomen sätter gränser. Men vem har egentligen total frihet?
– Man ska veta när det är dags att kontrollera blodsockret . När och hur mycket insulin man ska ta. När man ska äta något extra. Man ska veta vad som händer om man tvingas hoppa över en måltid eller när man tränar, säger Måna Wallensteen och tillägger.
– Fortsätt tjata, föräldrar. Tonåringen behöver fortsatt vuxenstöd.

Text: Tord Ajanki besök www.diabetesportalen.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt