Dagens Medicin
Patienter med obesitas får fortsätta att själva betala för sin läkemedelsbehandling
__________________________________________________________
Wegovy®: TLV avslår ansökan för svårast sjuka i obesitas
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har avslagit en ansökan från Novo Nordisk om att läkemedlet Wegovy® (semaglutid) för viktminskning ska ingå i läkemedelsförmånen med högkostnadsskydd för patienter.
Novo Nordisk lämnade i december 2024 in ansökan till TLV om att Wegovy® skulle ingå i läkemedelsförmånen. Företagets ansökan omfattade en avgränsad patientgrupp med mycket högt kroppsmasseindex (BMI) och flera samtidiga sjukdomstillstånd som löper hög risk att drabbas av allvarliga följdsjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt.
– Vi beklagar TLVs beslut och ser det som en missad chans för Sverige att ta ett första och viktigt steg till mer jämlik vård inom den stora vårdutmaningen obesitas, säger Helena Anderin, samhällspolitisk direktör Novo Nordisk Sverige.
TLV har bedömt Wegovy® som ett kostnadseffektivt läkemedel för den patientgrupp ansökan omfattade, vilket var utgångspunkten för de förhandlingar som förts mellan Novo Nordisk och regionerna. Beslutet kan tolkas som ett avsteg från det värdebaserade synsätt som ska vara vägledande i Sverige.
– Att begränsa förskrivning inom förmån till vissa patientgrupper är inte ovanligt i Sverige och fungerar väl inom andra sjukdomsområden. Vi anser att det skulle vara fullt möjligt att erbjuda en avgränsad grupp patienter med störst medicinska behov behandling inom förmånssystemet med högkostnadsskydd, säger Maria Eklind, medicinsk direktör Novo Nordisk Sverige.
Obesitas är ett mycket stort folkhälsoproblem. I Sverige är över hälften av den vuxna befolkningen överviktig med ett BMI över 25, och 17 procent har obesitas med ett BMI över 30. Därtill har två av fem barn i skolåldern övervikt eller obesitas. Förekomsten är ojämnt fördelad i befolkningen där obesitas är vanligare i socio-ekonomiskt svagare grupper.
Folkhälsomyndigheten uppskattade 2023 samhällskostnaden för obesitas till 125 miljarder kronor, baserat på en förekomst av obesitas på 1,35 miljoner personer. Kostnaden motsvarar cirka två procent av Sveriges BNP. Utan konkreta åtgärder förväntas både befolkningsandelen med obesitas och samhällskostnaderna fortsätta öka.
– Övervikt och obesitas utgör en allt större utmaning för vården och för samhället och vi behöver agera för att bryta den negativa trenden i Sverige. Minskad förekomst av obesitas skulle ge bättre folkhälsa och på längre sikt minskad allvarlig sjukdomsbörda inom hälso- och sjukvården, säger Helena Anderin.
Om Wegovy®
Inom EU är Wegovy® indicerat som ett komplement till en kalorireducerad kost och ökad fysisk aktivitet för viktkontroll hos vuxna med ett BMI på 30 kg/m eller högre (obesitas) eller vuxna med ett BMI på 27 kg/m eller högre (övervikt) i närvaro av minst en viktrelaterad samsjuklighet[1].
I EU är Wegovy® också indicerat för barnpatienter från 12 år och äldre med ett initialt BMI på 95:e percentilen eller högre för ålder och kön (obesitas) samt kroppsvikt över 60 kg. Den kliniska produktresumén innehåller även data om riskminskning för Wegovy® gällande allvarlig kardiovaskulär händelse (MACE), förbättringar av HFpEF-relaterade symtom (hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion) och fysisk funktion, samt smärtlindring relaterad till knäartros.
[1] Wegovy® Summary of Product Characteristics. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/documents/product-information/wegovy-epar-product-information_en.pdf Last accessed: December 2025.
Press release från Novo Nordisk
__________________________________
TLV 260223
TLV subventionerar inte läkemedlet Wegovy för behandling av obesitas
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) har beslutat att läkemedlet Wegovy för behandling av obesitas inte ska ingå i högkostnadsskyddet.
Per-Henrik Zingmark, enhetschef på TLV Magnus Länje TLV
– Kostnaden för behandling med Wegovy för vuxna patienter med obesitas riskerar att bli för hög eftersom vi i dag inte kan säkerställa att behandlingen enbart når de patienter som har störst behov.
Därför har TLV beslutat om att läkemedlet inte ska ingå i högkostnadsskyddet, säger Per-Henrik Zingmark, enhetschef på TLV.
Efterfrågan på läkemedel mot obesitas är mycket stor och det skulle kunna få stora ekonomiska konsekvenser om läkemedlet används till patientgrupper där behovet är mindre.
Det riskerar att tränga undan annan angelägen hälso- och sjukvård. Varken TLV eller regionerna kan idag hindra att läkare skriver ut ett läkemedel inom högkostnadsskyddet till patienter som inte har rätt till förmån enligt TLV:s beslut.
Inte heller apoteken har möjlighet att kontrollera om receptet till en enskild vuxen patient stämmer med de förmånsbegränsningar TLV kan besluta om.
TLV, regionerna och läkemedelsföretaget har lagt ner ett omfattande arbete på att försöka hitta en modell för att de mest behövande patienterna skulle kunna få läkemedlet subventionerat och samtidigt säkerställa att de totala kostnaderna blir rimliga för samhället.
– Det finns patienter som har mycket svår obesitas som skulle behöva läkemedlet inom högkostnadsskyddet. Det är därför olyckligt att vi inte har kunnat hitta en lösning, säger Per-Henrik Zingmark.
Företaget har också ansökt om subvention för barn och ungdomar 12–18 år, men har inte kunnat visa att kostnaden för Wegovy är rimlig i relation till den nytta läkemedlet ger till patienten.
Ungefär 1,6 miljoner svenskar har obesitas, det vill säga ett BMI på 30 eller högre. Trots att de nya läkemedlen mot obesitas inte ingår i läkemedelsförmånerna, finns i dag en mycket stor användning av dem.
TLV har i uppdrag att åstadkomma mesta möjliga hälsa för skattepengarna. Myndigheten utreder och fattar beslut om ett läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet efter ansökan från ett företag. För att ett läkemedel ska ingå, ska kostnaden för läkemedlet vara rimlig i relation till den nytta det ger patienten.
TLV jobbar tillsammans med regionerna och andra myndigheter för att utveckla vården vid obesitas.
• Läs beslutet i bifogad fil nedan eller på www.tlv.se.
Läs mer om myndigheternas och regionernas gemensamma insatser för att stärka obesitasvården: https://www.tlv.se/press/nyheter/arkiv/2026-02-17-gemensamma-insatser-for-att-starka-obesitasvarden.html
https://www.tlv.se/press/nyheter/arkiv/2026-02-17-gemensamma-insatser-for-att-starka-obesitasvarden.html
https://www.tlv.se/download/18.3071d9e219c47c51c086614e/1771852030818/bes260219_wegovy_4541-2024.pdf
_____________________
Riksförbundet Obesitas Sverige
https://obesitassverige.se/nyhet/om-kostnadseffektivitet-inte-langre-racker-vad-galler-da
Om kostnadseffektivitet inte längre räcker, vad gäller då?
2026-02-23
Sveriges läkemedelssystem bygger på en tydlig princip. Läkemedel som är kostnadseffektiva för patienter med stora medicinska behov ska subventioneras. Det är kärnan i den etiska plattform som riksdagen har beslutat om.
Därför är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beslut att neka subvention för Wegovy principiellt uppseendeväckande. Myndigheten konstaterar i sitt beslut att behandlingen är kostnadseffektiv för den aktuella patientgruppen. Varken effekt eller säkerhet ifrågasätts, och nyttan bedöms stå i rimlig relation till kostnaden. Avslaget grundas istället på oro för hur läkemedlet kan komma att förskrivas.
Det innebär en förskjutning av hur prioriteringsprinciperna tillämpas. Hittills har kostnadseffektivitet i kombination med medicinskt behov varit tillräckligt för subvention. I detta fall tillmäts även antaganden om framtida styrning och förskrivningsmönster avgörande betydelse.
Den subvention som prövats gäller en avgränsad grupp med svår obesitas och omfattande komorbiditet. Det handlar inte om en bred allmän användning, utan om patienter med hög sjukdomsbörda och redan flera etablerade allvarliga följdsjukdomar.
Om ett läkemedel för denna grupp uppfyller kraven för kostnadseffektivitet men ändå nekas, trots att invändningen inte rör effekt, säkerhet eller relationen mellan kostnad och nytta utan osäkerhet kring framtida styrning, uppstår en grundläggande fråga om hur prioriteringsprinciperna ska tolkas.
Om kostnadseffektivitet inte längre är tillräckligt som beslutsgrund behöver det klargöras öppet. Ett prioriteringssystem måste vara förutsägbart. Företag, vårdgivare och patienter måste kunna lita på att de kriterier som anges också är de som tillämpas.
Om nya bedömningsgrunder införs, exempelvis osäkerhet kring styrbarhet och framtida förskrivningsmönster, innebär det i praktiken en normförändring. Det berör inte bara en diagnos utan systemets legitimitet i stort.
Att säkerställa korrekt förskrivning är rimligt. Men om uppföljning och styrning bedöms vara otillräckliga är det ett systemproblem. Att neka kostnadseffektiv behandling av det skälet förskjuter grunden för svensk läkemedelspolitik.
__________
Vad säger professionen?
Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska institutet och överläkare inom obesitas i Region Stockholm ser en misstro mot läkarnas förmåga att förskriva läkemedel till rätt patienter.
– TLV ska titta på om läkemedlet är kostnadseffektivt och har effekt men här lägger de in en helt ny parameter: kommer läkarna att sköta sig, det är märkligt. Det är inte svårtolkat vilka patienter som avses, säger hon.
Hon menar att det i slutänden leder det till en ökad ojämlikhet.
– Det blir de med pengar som har råd med behandling.
Utdrag från TT
______________________________
Från www.lakemedelsvarlden.se,
utdrag
Hela ansökan avslogs, men av olika skäl för barn respektive vuxna.
• När det gäller vuxna ser myndigheten en hög risk för att läkare ska skriva ut läkemedlet till många andra än de med svårast obesitas vilket skulle leda till höga samhällskostnader.
• När det gäller barn menar TLV i stället att sjukdomen inte är så allvarlig att kostnaden för behandlingen är rimlig. Barnläkare är nu kritiska mot TLV:s bedömning.
Barnläkare: Svår sjukdom
TLV anser att barn och ungdomar med BMI över 35 har sjukdom av medelhög svårighetsgrad. Detta eftersom patienterna ”typiskt sett kan gå men med viss svårighet”, har ”vissa problem att med att klara sina vanliga aktiviteter” och kan ”uppleva oro och nedstämdhet i viss utsträckning”.
Påverkan på livslängden bedöms i beslutet också som medelhög på grund av något ökad risk för allvarliga följdsjukdomar. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår uppgår enligt TLV:s beräkning till 720 000 kronor. Det ligger över gränsen för vad som är motiverat vid en sjukdom av medelhög svårighetsgrad, förklarar TLV i beslutet.
Barnläkaren Lovisa Sjögren, ordförande i Svensk förening barnobesitas, SFBO, ifrågasätter bedömningen av barnobesitas som en sjukdom med medelhög svårighetsgrad.
– Vi som möter barn med BMI från 35 och uppåt tycker att det här är en svårt sjuk patientgrupp, som får en svår hälsostart i livet. Det rör sig om barn med till exempel leverpåverkan, prediabetes, högt blodtryck, inskränkt rörelseförmåga, sömnapné eller menstruationsrubbningar. Vi föreslår läkemedel endast där annan behandling inte har fungerat, säger Lovisa Sjögren till Läkemedelsvärlden.
Anser att fler barn behöver behandling
Enligt kvalitetsregistret BORIS, som är inriktat mot barnobesitas, kommer var tionde tioåring med obesitas att utveckla diabetes typ 2 före 25 års ålder. Vidare finns komplikationer som endast drabbar barn. Dit hör avvikande tillväxtmönstret och att inte ta studenten. Ett bra behandlingssvar sänker dessa risker, enligt studier baserade på kvalitetsregistret BORIS.
Ungefär 80 000 barn i Sverige lever med obesitas. Enligt Lovisa Sjögren behöver uppskattningsvis mellan 5 000 och 10 000 av dem läkemedelsbehandling.
– Gruppen är underbehandlad. I vissa regioner erbjuds i princip ingen behandling alls. Av dem som får det är det en liten andel som behöver läkemedel, säger hon.
Kan ansöka hos Försäkringskassan
I december 2025 fick 1 032 personer upp till 18 år något av de två läkemedel som är godkända för behandling av obesitas hos barn. Vanligast var Wegovy, som 935 barn fick. Resten, 97 barn, fick Saxenda (liraglutid), enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik.
Wegovy i styrkan 2,4 mg kostar ungefär 2 650 kronor per månad, enligt företagets ansökan till TLV. Utan subvention betalar familjerna hela beloppet själva, månad efter månad.
För familjer som inte har råd finns möjlighet att ansöka om så kallad merkostnadsersättning från Försäkringskassan. Bidraget betalades under 2025 ut till 415 barn på grund av obesitas. I princip samtliga utbetalningar avsåg läkemedel, uppger myndigheten.
Krångligt, menar Lovisa Sjögren:
– Jag lägger mycket arbetstid på att formulera intygen till Försäkringskassan. Varje intyg motsvarar ungefär ett läkarbesök i tidsåtgång. Samtidigt är det tur att den här möjligheten finns.
TLV
I praktiken fattar alltså två myndigheter olika beslut om offentlig finansiering av samma läkemedel, till samma patienter.
Inte konstigt alls, menar Per-Henrik Zingmark, enhetschef på TLV:
– Vi faller under olika lagstiftning. TLV:s uppdrag är att värdera priset i förhållande till nyttan, säger han till Läkemedelsvärlden.
Överklagan
Novo Nordisk överväger att överklaga TLV:s beslut.
Press release www.lakemedelsvarlden.se Annika Lund
vetenskapsjournalist, frilans
Enligt uppgift avsåg ansökan som TLV avslog
• Barn 12-18 år: BMI 35 eller högre
• Vuxna: BMI 35 eller högre + 3 komorbiditeter
• Vuxna med BMI 40 eller högre + 2 komorbiteter
___________________________
Obesitasdagen 2026 4/3
anordnad av Dagens Medicin och Obesitas Sverige
Enligt www: eventet fokuserar på obesitas som en kronisk sjukdom, nya behandlingslandskap, minskat stigma samt nationella riktlinjer.
Det blir en kunskapsdag med fokus på vägen till en mer jämlik obesitasvård. Obesitasvården står inför flera utmaningar, från tillgång till utredning och behandling till behovet av att motverka stigma och höja kunskapen i hela vårdkedjan
Under dagen samlas forskare, kliniker, myndigheter, beslutsfattare och patientrepresentanter för att diskutera vad som krävs för att vården ska möta individens förutsättningar och behov. Därefter följer ett rundabordssamtal där målet är att ta fram konkreta förslag på förbättringar. Talare är inbjudna från TLV, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen.
Bland övriga talare finns
Johanna Uddén Hemmingsson, överläkare, docent, Capio S:t Görans sjukhus, Karolinska Institutet, ordförande i Svensk förening för obesitasforskning (SFO)
Torsten Olbers, professor, Universitetssjukhuset Linköping, ordförande Svensk förening för obesitas och metabol kirurgi (SFOK)
Ensieh Memarian, docent och specialist i allmänmedicin, VC Arlöv
Katarina Steen Carlsson, forskningschef och docent i hälsoekonomi, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE)
Veronica Arthurson, direktör, Läkemedelsverket
Anne Christenson, kognitiv terapeut och fysioterapeut, PhD, Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Stockholms läns sjukvårdsområde
Från Obesitas Sverige deltar:
Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige
Mira Lundsgren, patientföreträdare och ungdomsrepresentant i styrelsen
Fysiska mötet med rundabordssamtal är fulltecknat.
Anmälan till direktsändningen av kunskapsdagen om vägen till en jämlik obesitasvård,
Livesändningen digitalt pågår mellan 09.00 och 12.00, deltagandet är kostnadsfritt,
Anmälan sker till Dagensmedicins digitala utbildning kl 9-12 4/3 utan kostnad
Obesitasdagen – Dagens Medicin
https://www.sw.bonniernewsevents.se/obesitasdagen
_______________
Gemensamma insatser för att stärka obesitasvården
Läs hela texten
https://kunskapsstyrningvard.se/omkunskapsstyrning/nyheter/nyheter/gemensammainsatserforattstarkaobesitasvarden.94486.html
Gemensamma insatser för att stärka obesitasvården
Obesitas är ett komplext folkhälsoproblem som kräver gemensamt ansvar och samordnade insatser.
Nu samlar myndigheter och regioner kraft för att stärka arbetet längs hela vårdkedjan och skapa bättre förutsättningar för förebyggande, behandling och uppföljning.
– Obesitas är en av vår tids största utmaningar för både individ och samhälle. Genom att samla oss kring en gemensam riktning kan vi skapa mer effektiva och långsiktigt hållbara insatser,
säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Övervikt och obesitas är i dag ett av Sveriges allvarligaste folkhälsoproblem. Omkring hälften av alla vuxna och vart femte barn i åldern 6–9 år lever med övervikt eller obesitas.
Tillståndet ökar risken för en rad allvarliga sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer, och leder till både lidande och förkortad livslängd.
Samverkan för varaktig förändring
Obesitas är ett komplext tillstånd som inte kan förebyggas eller behandlas av en enskild aktör. För att åstadkomma verklig och varaktig förändring krävs samverkan mellan myndigheter, regioner och andra aktörer, med ett gemensamt ansvar för helheten.
Mot denna bakgrund har myndigheter och regioner inom Partnerskapet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård inlett ett gemensamt arbete med fokus på obesitas.
Arbetet utgår från en avsiktsförklaring om en mer sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning, där insatserna längs hela vårdkedjan stärks och samordnas.
Samarbetet syftar till att utveckla det förebyggande arbetet,
bidra till en mer jämlik vård och behandling samt skapa bättre förutsättningar för uppföljning och analys. En viktig del är att samla och samordna de många initiativ som i dag bedrivs parallellt, så att de bygger på bästa tillgängliga kunskap och drar åt samma håll.
– Vi önskar, regioner och myndigheter tillsammans, hitta sätt att samordnat och på ett långsiktigt hållbart vis, ta tillvara effektiva behandlingsmetoder samtidigt som vi värnar om det förebyggande arbetet, säger Mats Bojestig, ordförande styrgruppen för regionernas kunskapsstyrning.
Arbetet mot obesitas fokuserar på tre huvudområden:
• Prevention, samordnas av Folkhälsomyndigheten
• Behandling, samordnas av Läkemedelsverket
• Datatillgång och uppföljning/analys, samordnas av Socialstyrelsen
• Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård SKR
___________________________
Uppdrag från regering till SoS
Socialstyrelsen kartlägger obesitasläkemedel. Uppdrag från regeringen
___________________________________
Utbildning i obesitas för primärvården
https://www.internetmedicin.se/allmanmedicin/obesitas-primarvarden
_________________
FOKUS PÅ OBESITAS
Idag, 4 mars, på Världsobesitasdagen diskuterar IHE:s Katarina Steen Carlsson samhällsekonomiska kostnader för obesitas och övervikt på Dagens Medicins kunskapsdag om vägen till en jämlik obesitasvård.
IHE:s senaste beräkningar av kostnader för obesitas och övervikt landar på 80 miljarder kronor år 2023. Merparten, 71% av kostnaderna, landar utanför hälso- och sjukvården, på individen, arbetsgivarna och samhället i stort.
Läs mer i vår IHE-rapport ”Samhällsekonomiska kostnader för övervikt och obesitas i Sverige”.
Fridhammar A, Haggren I, Galavazi M, Dahlgren J, Steen Carlsson K
Samhällsekonomiska kostnader för övervikt och obesitas i Sverige
Samhällsekonomiska kostnader för övervikt och obesitas i Sverige
Vad handlar rapporten om?
Rapporten beräknar de samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till övervikt och obesitas hos barn, unga och vuxna i Sverige år 2023 samt gör prognoser för motsvarande framtida kostnader år 2030 och år 2040. Prognoserna för de framtida kostnaderna bygger på nuläget och på tre olika scenarier för trender i folkhälsa som exempelvis kan påverkas av implementering av behandlingsriktlinjer och rekommendationer inom hälso- och sjukvården men också samhällets utveckling i stort.
Hur gjordes rapporten?
I beräkningarna ingick dels så kallade ”direkta kostnader” i form av resursanvändning inom hälso- och sjukvården, kommunal vård och omsorg samt läkemedel, dels ”indirekta kostnader” i form av produktionsbortfall som består av förlorat värde som hade kunnat uppstå om personer inte blivit arbetslösa, sjuka eller avlidit i förtid, samt kostnader för närståendevård.
Analysen inkluderade både hälso- och sjukvårdskostnader med obesitas som huvuddiagnos och kostnader för obesitasrelaterade sjukdomar. Beräkningarna för de obesitasrelaterade sjuk-domarna använder en vedertagen metod för att beräkna hur stor andel av kostnaderna för dessa sjukdomar som kan kopplas till övervikt och obesitas. Metoden utgår från riskökningar för obesitasrelaterade sjukdomar som visats i kliniska och epidemiologiska studier. Beräkningarna vilar också på statistik över förekomst av övervikt och obesitas hos Folkhälsomyndigheten. Denna pekar på att det finns ungefär 270 000 barn med övervikt och 97 000 barn med obesitas i Sverige. Samtidigt finns det omkring 3 miljoner vuxna med övervikt och 1,5 miljoner vuxna med obesitas.
Vad visar rapporten?
Rapporten visar att de samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till övervikt och obesitas var 80,4 miljarder kronor år 2023. Av dessa var 29,6 miljarder kronor kopplade till övervikt och 50,8 miljarder till obesitas. I en tilläggsanalys där även produktionsbortfall till följd av psykisk sjukdom ingick beräknades de samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till övervikt och obesitas till 91,8 miljarder kronor.
Majoriteten av samhällets kostnader utgjordes av produktionsbortfall (57,2 miljarder kronor, 71 procent). Hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgick till ytterligare 16,8 miljarder kronor (21 procent). Kostnaderna för läkemedel (3,1 miljarder kronor), närståendevård (1,9 miljarder kronor) och kommunal vård och omsorg (1,4 miljarder kronor) utgjorde tillsammans 8 procent av de samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till övervikt och obesitas.
Om förekomsten av övervikt och obesitas fortsätter öka i samma takt som under föregående decennium, förväntas de framtida samhällsekonomiska kostnaderna kopplade till övervikt och obesitas öka till 88,1 miljarder kronor år 2030 och 98,7 miljarder kronor år 2040. Vid bibehållen andel med övervikt och obesitas förväntas de framtida kostnaderna stanna vid 81,5 miljarder kronor år 2030 och 83,1 miljarder kronor år 2040. Om trenden skulle kunna vändas och förekomsten av obesitas skulle kunna minska med en procentenhet jämfört med dagens nivå, skulle de framtida kostnaderna bli vid 79,5 miljarder kronor år 2030 och 81 miljarder kronor år 2040.
Läs rapporten fri pdf 59 sidor, sist 71 referenser, flera www adresser
https://ihe.se/app/uploads/2025/06/IHE-RAPPORT-2025_7_.pdf
Press release från IHE.
Rapporten är enligt uppgift finansierad av Novo Nordisk
______
Fler barn får obesitasmedicin
Sedan några år ligger kurvan över barnobesitas ganska stabilt. Men användning av de nya läkemedlen ökar.
Obesitas har stor effekt på drabbade barns och ungdomars hälsa – både på kort och lång sikt. Följdsjukdomar som till exempel fettlever, högt blodtryck och typ 2-diabetes kan utvecklas redan i skolåldern. Barn kan också drabbas av endokrina störningar, som tidig pubertet med avvikande tillväxtmönster. Riskerna ökar också för depression, låg självkänsla och social isolering.
Även andra delar av livet påverkas. En svensk studie visade att sjukdomen är en självständig riskfaktor för att inte gå ut gymnasiet. 57 procent av ungdomar med obesitas tar studenten, att jämföra med 74 procent för alla gymnasister.
Att behandla obesitas har effekt. Det minskar risken för allvarliga komplikationer – ett bra behandlingssvar förbättrar riskfaktorer för hjärt-kärlhälsan, normaliserar tillväxtmönstret och ökar sannolikheten att ta studenten. Det här visar studier gjorda av Emilia Hagman, docent i epidemiologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Hon berättar vad som krävs:
– Två faktorer är viktiga för att behandlingen ska vara en framgång. Den ska börja tidigt och ha god kontinuitet. Vissa kan behöva någon slags interaktion med vården så ofta som varannan vecka, säger Emilia Hagman.
Stöd att skapa goda vanor
Precis som hos vuxna är grunden i behandlingen att ge stöd för att skapa struktur och vanor i mat och motion, med skillnaden att hela familjen måste involveras.
– Barn väljer inte själva vilken mat som köps hem och tillagas, åtminstone inte yngre barn.
Därutöver finns läkemedel och obesitas- kirurgi. Det sistnämnda är godkänt från 15 års ålder, men endast ett fåtal opereras, enligt kvalitetsregistret SOReg. Kurvorna över barn och ungdomar som tar läkemedel klättrar dock brant. I december 2025 använde drygt 1 400 barn och ungdomar ett obesitasläkemedel.
De nya, effektiva läkemedlen, GLP-1-analogerna, har stått utanför högkostnadsskyddet – även för barn. Familjer har varit tvungna att själva betala för medicinerna alternativt söka särskilda bidrag, till exempel från Försäkringskassan. Vanliga barndoser kostar per månad drygt 2 500. Det här skiljer sig från hur barnsjukvård brukar fungera, säger Emilia Hagman:
– Många familjer har inte råd med de här läkemedlen. Läkemedel för barn i övriga vården är subventionerade.
Så vanligt är barnobesitas
Mellan fem och tio procent av alla barn och ungdomar i Sverige har obesitas, uppskattningsvis 80 000 till 100 000 i åldrarna 2 till 19 år. Förekomsten är högre hos äldre skolbarn. Sjukdomen har ökat kraftigt under de senaste decennierna, men ligger sedan några år ganska stabilt.
Sjukdomen är kronisk. Efter en viktnedgång anses sjukdomen vara vilande. Det innebär att viktsjukdomen behöver beaktas genom hela livet, även under perioder med mer hälsosam vikt.
Källor: Karolinska Institutet, Annika Lund
Emilia Hagman, Kvalitetsregistret BORIS, Folkhälsomyndigheten med flera.
Press release Diabetes Wellness
_____________________________
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt