Dagens Medicin

Patienter med obesitas får fortsätta att själva betala för sin läkemedelsbehandling

 

__________________________________________________________

 

Wegovy®: TLV avslår ansökan för svårast sjuka i obesitas

 

 

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har avslagit en ansökan från Novo Nordisk om att läkemedlet Wegovy® (semaglutid) för viktminskning ska ingå i läkemedelsförmånen med högkostnadsskydd för patienter.

 

Novo Nordisk lämnade i december 2024 in ansökan till TLV om att Wegovy® skulle ingå i läkemedelsförmånen. Företagets ansökan omfattade en avgränsad patientgrupp med mycket högt kroppsmasseindex (BMI) och flera samtidiga sjukdomstillstånd som löper hög risk att drabbas av allvarliga följdsjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt.

 

– Vi beklagar TLVs beslut och ser det som en missad chans för Sverige att ta ett första och viktigt steg till mer jämlik vård inom den stora vårdutmaningen obesitas, säger Helena Anderin, samhällspolitisk direktör Novo Nordisk Sverige.

 

TLV har bedömt Wegovy® som ett kostnadseffektivt läkemedel för den patientgrupp ansökan omfattade, vilket var utgångspunkten för de förhandlingar som förts mellan Novo Nordisk och regionerna. Beslutet kan tolkas som ett avsteg från det värdebaserade synsätt som ska vara vägledande i Sverige.

– Att begränsa förskrivning inom förmån till vissa patientgrupper är inte ovanligt i Sverige och fungerar väl inom andra sjukdomsområden. Vi anser att det skulle vara fullt möjligt att erbjuda en avgränsad grupp patienter med störst medicinska behov behandling inom förmånssystemet med högkostnadsskydd, säger Maria Eklind, medicinsk direktör Novo Nordisk Sverige.

 

Obesitas är ett mycket stort folkhälsoproblem. I Sverige är över hälften av den vuxna befolkningen överviktig med ett BMI över 25, och 17 procent har obesitas med ett BMI över 30. Därtill har två av fem barn i skolåldern övervikt eller obesitas. Förekomsten är ojämnt fördelad i befolkningen där obesitas är vanligare i socio-ekonomiskt svagare grupper.

 

Folkhälsomyndigheten uppskattade 2023 samhällskostnaden för obesitas till 125 miljarder kronor, baserat på en förekomst av obesitas på 1,35 miljoner personer. Kostnaden motsvarar cirka två procent av Sveriges BNP. Utan konkreta åtgärder förväntas både befolkningsandelen med obesitas och samhällskostnaderna fortsätta öka.

– Övervikt och obesitas utgör en allt större utmaning för vården och för samhället och vi behöver agera för att bryta den negativa trenden i Sverige. Minskad förekomst av obesitas skulle ge bättre folkhälsa och på längre sikt minskad allvarlig sjukdomsbörda inom hälso- och sjukvården, säger Helena Anderin.

 

Om Wegovy®
Inom EU är Wegovy® indicerat som ett komplement till en kalorireducerad kost och ökad fysisk aktivitet för viktkontroll hos vuxna med ett BMI på 30 kg/m eller högre (obesitas) eller vuxna med ett BMI på 27 kg/m eller högre (övervikt) i närvaro av minst en viktrelaterad samsjuklighet[1].

I EU är Wegovy® också indicerat för barnpatienter från 12 år och äldre med ett initialt BMI på 95:e percentilen eller högre för ålder och kön (obesitas) samt kroppsvikt över 60 kg. Den kliniska produktresumén innehåller även data om riskminskning för Wegovy® gällande allvarlig kardiovaskulär händelse (MACE), förbättringar av HFpEF-relaterade symtom (hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion) och fysisk funktion, samt smärtlindring relaterad till knäartros.

[1] Wegovy® Summary of Product Characteristics. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/documents/product-information/wegovy-epar-product-information_en.pdf Last accessed: December 2025.

 

Press release från Novo Nordisk

 

__________________________________

 

TLV 260223

 

TLV subventionerar inte läkemedlet Wegovy för behandling av obesitas

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) har beslutat att läkemedlet Wegovy för behandling av obesitas inte ska ingå i högkostnadsskyddet.

Per-Henrik Zingmark, enhetschef på TLV Magnus Länje TLV
– Kostnaden för behandling med Wegovy för vuxna patienter med obesitas riskerar att bli för hög eftersom vi i dag inte kan säkerställa att behandlingen enbart når de patienter som har störst behov.

Därför har TLV beslutat om att läkemedlet inte ska ingå i högkostnadsskyddet, säger Per-Henrik Zingmark, enhetschef på TLV.

 

Efterfrågan på läkemedel mot obesitas är mycket stor och det skulle kunna få stora ekonomiska konsekvenser om läkemedlet används till patientgrupper där behovet är mindre.

Det riskerar att tränga undan annan angelägen hälso- och sjukvård. Varken TLV eller regionerna kan idag hindra att läkare skriver ut ett läkemedel inom högkostnadsskyddet till patienter som inte har rätt till förmån enligt TLV:s beslut.

Inte heller apoteken har möjlighet att kontrollera om receptet till en enskild vuxen patient stämmer med de förmånsbegränsningar TLV kan besluta om.

 

 

TLV, regionerna och läkemedelsföretaget har lagt ner ett omfattande arbete på att försöka hitta en modell för att de mest behövande patienterna skulle kunna få läkemedlet subventionerat och samtidigt säkerställa att de totala kostnaderna blir rimliga för samhället.

– Det finns patienter som har mycket svår obesitas som skulle behöva läkemedlet inom högkostnadsskyddet. Det är därför olyckligt att vi inte har kunnat hitta en lösning, säger Per-Henrik Zingmark.

 

 

Företaget har också ansökt om subvention för barn och ungdomar 12–18 år, men har inte kunnat visa att kostnaden för Wegovy är rimlig i relation till den nytta läkemedlet ger till patienten.

 

Ungefär 1,6 miljoner svenskar har obesitas, det vill säga ett BMI på 30 eller högre. Trots att de nya läkemedlen mot obesitas inte ingår i läkemedelsförmånerna, finns i dag en mycket stor användning av dem.

 

TLV har i uppdrag att åstadkomma mesta möjliga hälsa för skattepengarna. Myndigheten utreder och fattar beslut om ett läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet efter ansökan från ett företag.  För att ett läkemedel ska ingå, ska kostnaden för läkemedlet vara rimlig i relation till den nytta det ger patienten.

 

TLV jobbar tillsammans med regionerna och andra myndigheter för att utveckla vården vid obesitas.

 

 

• Läs beslutet i bifogad fil nedan eller på www.tlv.se.

Läs mer om myndigheternas och regionernas gemensamma insatser för att stärka obesitasvården: https://www.tlv.se/press/nyheter/arkiv/2026-02-17-gemensamma-insatser-for-att-starka-obesitasvarden.html

 

https://www.tlv.se/press/nyheter/arkiv/2026-02-17-gemensamma-insatser-for-att-starka-obesitasvarden.html

https://www.tlv.se/download/18.3071d9e219c47c51c086614e/1771852030818/bes260219_wegovy_4541-2024.pdf

 

_____________________

 

 

 

Riksförbundet Obesitas Sverige

https://obesitassverige.se/nyhet/om-kostnadseffektivitet-inte-langre-racker-vad-galler-da

Om kostnadseffektivitet inte längre räcker, vad gäller då?

 

2026-02-23

Sveriges läkemedelssystem bygger på en tydlig princip. Läkemedel som är kostnadseffektiva för patienter med stora medicinska behov ska subventioneras. Det är kärnan i den etiska plattform som riksdagen har beslutat om.

 

Därför är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beslut att neka subvention för Wegovy principiellt uppseendeväckande. Myndigheten konstaterar i sitt beslut att behandlingen är kostnadseffektiv för den aktuella patientgruppen. Varken effekt eller säkerhet ifrågasätts, och nyttan bedöms stå i rimlig relation till kostnaden. Avslaget grundas istället på oro för hur läkemedlet kan komma att förskrivas.

Det innebär en förskjutning av hur prioriteringsprinciperna tillämpas. Hittills har kostnadseffektivitet i kombination med medicinskt behov varit tillräckligt för subvention. I detta fall tillmäts även antaganden om framtida styrning och förskrivningsmönster avgörande betydelse.

 

Den subvention som prövats gäller en avgränsad grupp med svår obesitas och omfattande komorbiditet. Det handlar inte om en bred allmän användning, utan om patienter med hög sjukdomsbörda och redan flera etablerade allvarliga följdsjukdomar.

Om ett läkemedel för denna grupp uppfyller kraven för kostnadseffektivitet men ändå nekas, trots att invändningen inte rör effekt, säkerhet eller relationen mellan kostnad och nytta utan osäkerhet kring framtida styrning, uppstår en grundläggande fråga om hur prioriteringsprinciperna ska tolkas.

 

Om kostnadseffektivitet inte längre är tillräckligt som beslutsgrund behöver det klargöras öppet. Ett prioriteringssystem måste vara förutsägbart. Företag, vårdgivare och patienter måste kunna lita på att de kriterier som anges också är de som tillämpas.

Om nya bedömningsgrunder införs, exempelvis osäkerhet kring styrbarhet och framtida förskrivningsmönster, innebär det i praktiken en normförändring. Det berör inte bara en diagnos utan systemets legitimitet i stort.

 

Att säkerställa korrekt förskrivning är rimligt. Men om uppföljning och styrning bedöms vara otillräckliga är det ett systemproblem. Att neka kostnadseffektiv behandling av det skälet förskjuter grunden för svensk läkemedelspolitik.

 

__________

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt