Liljeholmens universitetsvårdcentral har i samarbete med Familjeläkarnas SÄBO-läkarorganisation testat digitala sårbedömningar på distans mellan primär- och sekundärvården. Pilotprojektet, som genomfördes 2023–2024 med stöd av Innovationsfonden, syftar till att förbättra vårdkvaliteten och effektivisera arbetssättet. Under 2025 fortsätter utvecklingen av modellen med stöd från Omställningsfonden.
Bildstödd sårrond på Liljeholmens universitetsvårdcentral juni 2024. Distriktsköterska Hanna Östgren diskuterar ett svårläkt sår med sårkonsulterna Helene Andersson och Kurt Gerok-Andersson. En del i pilotprojektet ”Telemedicin sår” på Liljeholmens universitetsvårdcentral.
Digitala sårbedömningar på distans – en ny väg för effektivare vård
Teledermatoskopi, där födelsemärken bedöms via mobilfoto och expertanalys, är redan en etablerad metod. Nu testas ett liknande arbetssätt för svårläkta sår genom projektet Telemedicin sår, som leds av Hjalmar Olsson, specialist i allmänmedicin vid Liljeholmens universitetsvårdcentral. Målet är att förbättra vården i primärvården och på äldreboenden genom digitala sårbedömningar på distans.
I projektet, som startade 2023, prövas två digitala lösningar: en sårmodul i Dermicus, regionens upphandlade plattform för teledermatoskopi, samt videokonsultationer via Alltid Öppet.
– Det här projektet har inneburit ett nytt arbetssätt för oss. Med Dermicus sårapplikation kan vi dokumentera och följa upp sår snabbare och smidigare än med digitalkamera och Picsara. Att systemet dessutom är integrerat i Take Care gör det enkelt att jämföra bilder över tid. Utöver det har vi nu möjlighet att genomföra videosamtal med sårkonsulter i realtid, direkt vid patientens sida, säger Hjalmar Olsson, projektledare vid Liljeholmens universitetsvårdcentral.
Ökad kompetens och besparingspotential
Projektet har finansierats av Region Stockholms Innovationsfond 2023–2024 och fick under 2024 även stöd från Omställningsfonden. Under året kombinerades de digitala konsultationerna med en utbildningsinsats.
Resultaten från pilotprojektet visar på stora möjligheter. Genom bättre samverkan mellan primär- och specialistvård kan vårdpersonal höja sin kompetens och minska behovet av fysiska remisser. En analys av de första pilotåren pekar på en betydande besparingspotential, både i tid och resurser.
Med stöd från Omställningsfonden fortsätter distanskonsultationerna på Liljeholmens universitetsvårdcentral under 2025.
Fler testar digital sårbedömning
Projektet har också spridit sig. LSS/SoL-hälsan i Stockholms stad pilottestar nu arbetssättet och har sedan hösten 2024 även börjat erbjuda medicinsk laserbehandling vid smärta och svårläkta sår. Inom projektet testas samtidigt fotodokumentation och uppföljning av sår genom Dermicus mobil- och webbapplikation.
– Vi ser stora möjligheter med det här arbetssättet och hoppas att fler inom vården kan ta del av det, säger Kaddy Dampha, projektledare och kvalitetsansvarig på LSS/SoL-hälsan i Stockholms stad.
Intresset är redan stort. Flera vårdcentraler, både privata och inom SLSO, har hört av sig och vill pröva modellen.
– Vi hoppas att vårt projekt kan bana väg för fler. Om fler läkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor får möjlighet att använda digitala sårkonsultationer kan vi tillsammans utveckla vården, säger Hjalmar Olsson.
Läs hela press release inkl kontaktuppgifter
https://www.akademisktprimarvardscentrum.se/Forskning-innovation/telemedicin-sar/
__________
Se även
• Bensårscentrum på Skaraborgs Sjukhus Skövde
startade 1999 och bedriver multidisciplinär vård av patienter med svårläkta ben-, fot- och trycksår.Samhällskostnaderna för bensårsbehandling är stor. I Skaraborgs län uppskattades under 1990-talet att 60 miljoner kronor årligen krävdes för denna vård. Nya siffror (baserade på minskat totalantal patienter inom sjukvården 2002) antyder dock att betydande kostnadsbesparingar kunnat göras, grovt uppskattat till 15–20 miljoner kronor per år. Cirka tre fjärdedelar utgörs av personalkostnader och enbart 10–20 procent av förbandskostnader. Hur stora kostnaderna blir bestäms framförallt av omläggningsfrekvens, tid till sårläkning och andelen sårrecidiv. Detta är faktorer som vi tror kan påverkas med ökad tillgänglighet till kunskap och information.
Vi på Bensårscentrum upplevde stor efterfrågan på kunskap från övriga vårdgivare genom telefonförfrågningar, önskemål om hospi-tering, stort söktryck på våra utbildningar samt bristfälligt ifyllda remisser till våra mottagningar. För att möta detta behov starta-des 2005 ett samarbete med KTH (Kungliga Tekniska högskolan), Högskolan i Skövde, Primärvården/Hentorps Vårdcentral och Sköv-de Kommun för att utveckla en kunskapsplattform på internet: Sårwebben www.vgregion.se/skassarwebben.
Utvecklingen skedde inom ramen för forskningsprojektet EKL, Effekyiv Kunskapshantering och Lärande i kunskapsintensiva verksamheter.Det sätt på vilket innehållet presenteras styr användaren att göra en bedömning/ställa diagnos, vilket är en förutsättning för ett korrekt om-händertagande och handläggande av patienten. Efter hand har Sårwebbens innehåll utökats från att endast ha in-formation om bensår till att även röra prevention och behandling av trycksår.NytänkandeSårwebben är ett utbildningsmaterial skrivet för och publicerat på internet vilket ger avsevärd ökad tillgänglighet jämfört med pap-persdokument. Genom att strukturera vår kun-skap har vi skapat en medveten-het om både vilken kunskap som finns och som vi själva har, men också om kunskapsluckorna. Det-ta i sig ger motivation och insikt att lära av varandra – frågor gene-rerar lärande. Ett steg i riktning mot ”den lärande arbetsplatsen”.
Publiceringssättet ger dessutom möjlighet att snabbt uppdatera innehållet så att användaren alltid har tillgång till aktuell informa-tion. Rutiner för att fånga upp, granska och publicera ny kunskap har utarbetats. Materialet presenteras inte bara som en text utan även med hjälp av bilder, ljudfiler och filmer (multime-dia). Fördelen med att använda multimedia är att flera sinnen aktiveras samtidigt och flera inlärningsförmågor stimuleras. Detta presentations-sätt ger ökad användbarhet i exempelvis utbildningssituationer.Dokumenterad patientnyttaMöjligheten för patienten att få korrekt omhändertagande, både medi-cinskt och omvårdnadsmässigt, ökar tack vare att aktuell information och kunskap finns tillgänglig då den efterfrågas.Personal inom alla professioner har uttryckt sin uppskattning av att materialet är uppdaterat och tillgängligt i alla situationer.
Vi ser med stor tillfredsställelse att Sårwebben har många besökare och därmed fyller ett behov.Förhoppningsvis minskar behovet av att göra förfrågningar via tele-fon, vilket leder att tid frigörs för patientbesök. Detta leder till snabbare handläggning av prioriterade patientbesök på alla vårdnivåer.Framgångsfaktorer i det fortsatta arbetetFör att materialet skall var användbart är det viktigt att all information är aktuell. Därför uppdateras sidan regelbundet, alla sidor gås igenom och kvalitetssäkras på nytt en gång per år. Nya rutiner tillförs och efter varje ny förbandsupphandling sker en revidering. På Bensårscentrum har vi avsatt en dag per månad till detta arbete. En förutsättning för vårt arbete är att teknikstöd finns tillgängligt via sjukhusets kommunikationsenhet.
Sårwebben har under åren alltmer blivit ett arbetsredskap och en angelägenhet för hela Bensårscentrum.
Siv Leijon och Sonja Wollecki Sjuksköterskor vid Sårcentrum,avdelning 56 på Kärnsjukhuset i SkövdeSiv Lejon.
Sårwebben– en kunskapsplattform på internetDermatologi & Venereologi Nr 2 · 201521SÅRWEBBEN
• Svårläkta sår Läkemedelsboken
https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/hud–och-konssjukdomar/svarlakta-sar/
- Svårläkta sår
- Bakgrund
- Utredning
- Behandling
- Komplikationer
- Uppföljning
- Venösa sår
- Arteriella sår
- Arteriovenösa sår
- Trycksår
- Traumatiska bensår
- Atypiska sår
- Diabetesfotsår
- Referenser
