Socialstyrelsen öppnar för att flera olika typer av kost kan vara bra för patienter med diabetes. Extrem låghydratkost rekommenderas däremot inte.
Socialstyrelsens nya vägledning för kostrådgivning till diabetiker presenteras i dag, måndag. Den bygger till stora delar på en forskningsöversikt som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, publicerade i maj 2010.
Jämfört med SBU har Socialstyrelsen vidgat perspektivet något och vägt in några stora populationsstudier som inte enbart omfattar patienter med diabetes, skriver Dagens Medicin Simon Rothelius.
Den nya vägledningen pekar ut en rad olika livsmedel
som visat sig ha effekt för att minska dödligheten och risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det rör sig om grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, nötter och kaffe. Även alkohol kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, men där måste den positiva effekten vägas mot risken för att bli beroende och drabbas av andra sjukdomar.
När det gäller den omstridda frågan om olika dieter är den nya vägledningen mer flexibel tidigare riktlinjer.
Socialstyrelsen pekar ut fyra typer av kost som har en positiv inverkan på långtidsblodsocker och blodfetter:
Traditionell diabeteskost. Här ingår mycket frukt och grönsaker, fisk ett par gånger i veckan samt fullkornsvarianter av bröd , ris och pasta.
Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index, GI. Här betonas vikten av att äta bönor, linser, bulgur och motsvarande livsmedel.
Medelhavskost med mycket frukt, baljväxter och grönsaker. Fisk ingår också, däremot sparsamt med rött kött.
Måttlig låghydratkost. Här är kött, fisk ägg och grönsaker viktiga inslag.
– Det här gör att man får en större meny att välja från. Det blir lättare att hitta något som passar de flesta, säger Christian Berne, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset och knuten till Socialstyrelsen som expert, till Dagens Medicin i deras genomgång av Kost och diabetes.
Socialstyrelsen rekommenderar däremot inte den populära LCHF-kosten
som bygger på extremt lågt intag av kolhydrater. Den nya vägledningen innehåller råd för hur vården bör hantera patienter som väljer bort kolhydrater, men konstaterar samtidigt att det vetenskapliga underlaget för hur personerna påverkas fortfarande är bristfälligt.
Vad förväntar ni er för reaktioner?
– Det här är ett ämne som har varit väldigt omdiskuterat de senaste åren. Det är klart att det kommer att bli en livlig debatt, säger Christian Berne.
Nyhetsinfo Dagens Medicin
wwww red DiabetologNytt