Forskare har avslöjat nya insikter om hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande under samtal genom avancerade undersökningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). I en banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer när de både talar och lyssnar under naturliga samtalssituationer.

När människor samtalar, är det en komplex process där både språkliga och sociala förmågor sätts på prov. Under lång tid har forskare debatterat huruvida tal och förståelse av tal engagerar samma delar av hjärnan. Tidigare studier har främst fokuserat på kontrollerade experiment där deltagare antingen talade eller lyssnade ensamma. Men nu har forskare vid Stockholms universitet tagit ett stort steg framåt genom att undersöka hjärnaktiviteten hos deltagare under riktiga samtalssituationer.

Genom att analysera data från öppna dataset, där deltagarna deltog i samtal med en experimentledare medan de låg i en hjärnkamera, kunde forskarna observera hur hjärnan reagerar på både tal och lyssnande. Resultaten, publicerade i den prestigefyllda tidskriften Cerebral Cortex, avslöjade att talare och lyssnare aktiverar samma hjärnregioner, vilket stöder idén om ett gemensamt ”språknätverk”.

Intressant nog identifierade forskarna också skillnader i hjärnaktivitet mellan att tala och lyssna. Vissa regioner i det språkliga nätverket visade sig vara mer engagerade under tal än under lyssnande, vilket tyder på unika processer för varje aktivitet.

Ännu mer fascinerande var upptäckten att regioner associerade med social interaktion var mer aktiva under tal än under lyssnande. Detta indikerar att språkligt samspel inte bara handlar om att överföra information utan också om att förstå och anpassa sig till sin samtalspartners perspektiv.

– Det här är en förmåga som vi i andra studier visat utvecklas under ungdomsåren, säger Caroline Arvidsson, doktorand vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. 

Denna banbrytande forskning vid Stockholms universitet öppnar upp nya dörrar för förståelsen av hjärnans språknätverk och dess koppling till social interaktion. Genom fortsatta experiment hoppas forskarna kunna fördjupa vår kunskap om hur hjärnan navigerar språkliga och sociala utbyten. 

– Vi bygger vidare på forskningen som kan leda till djupare förståelse för diagnoser som Autism och ADHD. Vi testar just nu hjärnans utveckling för samtal med ADHD ungdomar, säger Julia Uddén, universitetslektor och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. 

Studien publicerades i tidskriften Cerebral Cortex. 

Press release Stockholms universitet

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

• Läs hela artikeln med abstract pdf free
• https://academic.oup.com/cercor/article/34/3/bhae073/7631518?searchresult=1&login=false

• Conversational production and comprehension: fMRI-evidence reminiscent of but deviant from the classical Broca–Wernicke model 

  Caroline Arvidsson,  Ekaterina Torubarova,  André Pereira,  Julia Uddén

  Cerebral Cortex, Volume 34, Issue 3, March 2024, bhae073, 

• https://doi.org/10.1093/cercor/bhae073

  Abstract

  A key question in research on the neurobiology of language is to which extent the language production and comprehension systems share neural infrastructure, but this question has not been addressed in the context of conversation.

• We utilized a public fMRI dataset where 24 participants engaged in unscripted conversations with a confederate outside the scanner, via an audio-video link.

• We provide evidence indicating that the two systems share neural infrastructure in the left-lateralized perisylvian language network, but diverge regarding the level of activation in regions within the network. Activity in the left inferior frontal gyrus was stronger in production compared to comprehension, while comprehension showed stronger recruitment of the left anterior middle temporal gyrus and superior temporal sulcus, compared to production.

• Although our results are reminiscent of the classical Broca–Wernicke model, the anterior (rather than posterior) temporal activation is a notable difference from that model. This is one of the findings that may be a consequence of the conversational setting, another being that conversational production activated what we interpret as higher-level socio-pragmatic processes. In conclusion, we present evidence for partial overlap and functional asymmetry of the neural infrastructure of production and comprehension, in the above-mentioned frontal vs temporal regions during conversation.