Antalet yngre strokedrabbade upp till 54 års ålder minskar inte på samma sätt som för äldre. Medan strokeincidensen minskat med mer än en tredjedel för drabbade 55 år och äldre sedan millennieskiftet, planar kurvan ut för den yngre gruppen. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen idag som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Förra året drabbades närmare 1 700 personer upp till 54 år i Sverige av stroke, som är Sveriges tredje vanligaste dödsorsak.
– Stroke är ett tillstånd som kan förändra livet på ett ögonblick och orsaka svåra, långvariga funktionsnedsättningar. Därför är det allvarligt att strokefallen inte minskar för de yngre vuxna som för de äldre. Insatser krävs för att öka kunskaperna om stroke och förebygga att fler unga vuxna drabbas, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Nya forskningsstudier har gett värdefulla insikter om stroke. Vid Lunds universitet har man identifierat en mekanism bakom den försämring som ofta sker några dagar efter en allvarlig typ av stroke som kallas subaraknoidalblödning och som är vanligast bland kvinnor i den yngre gruppen. Just nu pågår kliniska prövningar av ett läkemedel, som beräknas kunna motverka denna försämring. En annan studie har kartlagt specifika biomarkörer i blodet som kan förutsäga utvecklingen av ischemisk stroke. Resultaten kan skapa förutsättningar för tidigare diagnos och förbättrad behandling.
– Forskningen har nått långt inom vård och behandling av strokedrabbade men det finns fortfarande stora kunskapsluckor. Mer forskning behövs för att öka förståelsen av orsakerna bakom och förbättra behandlingen av stroke bland yngre. För att minska lidande och död krävs både stöd och finansiering för vidare forskning, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Goda levnadsvanor förebygger
För att minska risken att drabbas av stroke är goda levnadsvanor centralt och har en avgörande betydelse för folkhälsan i förebyggande syfte. Inom forskningen har man hittills identifierat ett antal faktorer som man idag vet ökar risken för att drabbas av stroke, till exempel rökning, högt blodtryck och typ 2-diabetes. Att begränsa sitt saltintag eftersom högt saltintag är en riskfaktor för högt blodtryck, upprätthålla fysisk aktivitet och undvika rökning kan minska risken för stroke markant.
Det finns även forskning som visar att snus är kopplat till ökad risk för stroke. I takt med introduktionen av nya nikotinprodukter, som det vita nikotinsnuset och e-cigaretter – som ökar lavinartat bland ungdomar idag – behövs mer forskning för att förstå deras långsiktiga effekt.
Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vid stroke är tiden avgörande. Att känna igen symptomen och agera snabbt kan vara livräddande.
Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).
Symptom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.
Drabbade i siffror: I Sverige drabbas omkring 25 000 personer varav 6 000 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85% av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.
AKUT-testet: Stroke kommer ofta plötsligt med symptom som förlamning, talsvårigheter och synförlust. AKUT-testet är ett bra verktyg för att upptäcka stroke: be personen le, lyfta armarna och säga en enkel mening. Om något går fel, ring 112 omedelbart. Ju tidigare behandling, desto bättre prognos.
Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.
Finansiering: Som största fristående anslagsgivare till hjärt- och lungforskning finansierar Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Håll koll på ditt blodtryck – Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
• Ät hjärtvänlig mat – Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.
• Skär ner på saltet – Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.
• Sluta röka – Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största kända riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl.
• Fysisk aktivitet – Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.
Anna Aderlund
Press- och PR-ansvarig hjart-lungfonden.se
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
