Regeringen satsar 450 miljoner kronor på en strategi för kroniska sjukdomar. Patientgrupper och specialister vill att pengarna används till några få konkreta satsningar där de gör mest nytta.
- I dag, onsdag, lägger regeringen fram sin höstbudget. En av nyheterna på sjukvårdsområdet är en strategi för kroniska sjukdomar. En satsning som har förberetts i nästan ett år. Redan i sitt tal på Medicinska riksstämman i november förra året berättade socialminister Göran Hägglund (KD) om planerna på en sådan strategi. Men det är först nu som regeringen avsätter pengarna för att genomföra den.
- Totalt handlar det om 450 miljoner kronor som satsas under fyra år. Under 2014 avsätts 50 miljoner kronor, 2015 ökar satsningen till 100 miljoner kronor för att sedan avslutas med 150 miljoner kronor per år under 2016 och 2017.
– De personer som vi talar om är personer som är väldigt beroende av svensk hälso- och sjukvård. Pengarna kommer att användas till flera olika saker på flera olika områden. Målsättningen är att skapa jämlik vård, att involvera patienterna mer och att skapa bättre vårdkedjor, säger Göran Hägglund till Dagens Medicin.
Inom kort ska regeringen utse en nationell samordnare för arbetet. Det blir den fjärde nationella samordnaren på socialdepartementet. Sedan tidigare finns nationella samordnare för psykiatri, äldre och vårdval. Arbetet med den nya strategin ska också ledas av en högnivågrupp med representanter från både professionen och patientorganisationer.
Innan besluten fattas om hur pengarna ska användas vill Göran Hägglund se till att förankra satsningen ute bland sjukvårdens makthavare runt om i landet.
– Om vi ska lyckas kommer vi att behöva involvera landstingen i arbetet med strategin, säger han.
Därför är det fortfarande en ganska öppen fråga var de 450 miljonerna kommer att hamna. Men Göran Hägglund ger en hint om hur han tänker sig att pengarna kan betalas ut.
– Det kan handla om att lägga uppdrag på myndigheter eller att skapa stimulansmedel för vården. Det kan till exempel handla om bidrag till olika pilotprojekt.
Han lovar att det kommer att komma tydligare besked om vad strategin för kroniska sjukdomar ska innehålla.
– Inom ett halvår kommer vi att ha en klar plan, säger Göran Hägglund.
– Det är väldigt viktigt att pengarna går till projekt som är nära verksamheterna och brukarna. Inte till utredningar som ska göras av logistiker och ekonomer.
Unga diabetiker mellan 15 och 25 år är en grupp där det behöver göras mer för att hjälpa dem i övergången mellan barnkliniken och vuxenkliniken. Det kan handla om riktade ungdomsmottagningar eller någon typ av verksamheter som ligger mittemellan.
Pengarna skulle också kunna användas för att skapa möjligheter att få en second opinion hos en diabetesspecialist om man är missnöjd med bemötandet på sin vårdcentral. Det skulle handla om att skapa kompetenscentra dit både patienter och distriktsläkare kan vända sig.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt