Risken att drabbas av hjärtinfarkt är nära dubbelt så stor i Norrbotten som i Uppsala län – och skillnaderna ökar. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden.
Nu krävs mer forskning och samhällssatsningar på bland annat förbättrade levnadsvanor för att jämna ut de regionala skillnaderna.
– Utvecklingen är oroväckande. Tack vare forskning vet vi att förbättrade levnadsvanor minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Nu behöver politikerna omsätta forskningen till konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt samhälle. Det handlar till exempel om att satsa på infrastruktur för att underlätta fysisk aktivitet, förbättra livsmedelsutbudet samt öka regleringen av nikotin- och tobaksprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
På tio år har dödligheten i hjärtinfarkt mer än halverats. 2011 avled 122 av 100 000 svenskar i hjärtinfarkt, 2021 hade siffran sjunkit till 59 av 100 000.
Forskningsframsteg som till exempel ballongvidgning av kranskärlen och vetenskapligt baserade livsstilsråd har utvecklat vården och gett människor möjlighet att förbättra sina levnadsvanor. Trots det är hjärtinfarkt fortfarande en av våra vanligaste dödsorsaker.
Enligt ny statistik från Socialstyrelsen avled cirka 4 700 svenskar i hjärtinfarkt under 2021. Antalet drabbade av hjärtinfarkt har under samma period också minskat, men inte i samma utsträckning som dödstalen.
2021 noteras en ökning i antal drabbade jämfört med 2020, men det återstår att se om det är ett trendbrott eller en effekt av att pandemin tillfälligt gjort datainsamlingen mer osäker. Jämfört med 2019 var antalet drabbade av hjärtinfarkt färre än 2021.
Ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden på växande geografiska skillnader när det gäller risken att drabbas. I dag är risken hela 86 procent högre om du bor i Norrbotten jämfört med om du bor i Uppsala län, där risken är lägst i landet.
– Den aktuella sammanställningen ger en indikation på hur viktig forskningen är för folkhälsan. Ett av målen med pågående forskning är att vi bättre ska kunna förutsäga vem som kommer att drabbas av hjärtinfarkt.
I befolkningsstudien SCAPIS undersöker forskarna bland annat möjligheten att med ett enkelt blodprov kunna identifiera individer med hög risk, så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt, säger John Pernow, överläkare och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor.
Flera pågående projekt syftar till att minska dödligheten i hjärtinfarkt, bland annat genom att öka kunskapen om tidig upptäckt av riskindivider, förebyggande behandlingar samt att lägga grunden till nya läkemedel som minskar inflammation i kärlväggen. Efter 2021 års insamlingsarbete kunde organisationen dela ut 333 miljoner kronor till forskningen.
Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.
Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.
Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
Fakta: befolkningsstudien SCAPIS
– SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) är Sveriges största befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lunga.
– 30 000 deltagare mellan 50 och 64 år från hela landet har genomgått omfattande undersökningar.
– Syftet är att kunna identifiera individuella risker för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar och sätta in behandling innan sjukdomen uppstår.
– SCAPIS leds och drivs av forskare från universiteten och universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.
Presss release
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
