Detta var huvudtemat vid det vetenskapliga mötet anordnat av Svensk Förening för Diabetologi (SFD) tillsammans med svensk Förening för Psykiatri (SFP) och Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), Levnadsvaneprojektet.

 

Mötet var välbesök med 400 deltagare. Helhetssyn och god samverkan mellan vårdgivare förbättrar möjligheten att förebygga och handlägga metabola sjukdopmar och annan somatisk ohälsa hos psykiskt sjuka – detta klarlades entydligt på mötet. 

 

Syftet med mötet var också att dela med sig av kunskap om hur psykisk ohälsa, bl a depression och ångest, behöver upptäckas och behandlas för att kunna erbjuda god somatisk vård. 

 

Mötet ville också förmedla kunskap och ge konkreta arbetsmetoder som underlättar vård och behandling ur ett helhetsperspektiv. Och lyckades väl med detta.

 

Föreläsningarna var dels plenara och dels följde de olika fördjupningsspår med 4 olika samtidiga sessioner. Programmet inspirerade alla oss som arbetar med somatiska och psykiatriska sjukdomar så väl inom primärvård som specialiserad vård.

 

Under två dagar blev det många givande diskussioner, kollegial trivsam samvaro i soligt höstvackert Stockholm med mycket kunskapsutbyte. 

 

Flera kolleger ville ha ett nytt möte inom 2-3 år på samma tema. Ansvariga föreningar ska fundera på detta framöver och återkommer.

 

Inom 1-2 veckor kommer föreläsningar läggas som pdf-fil på www.jamlikvard2014.se under respektive föreläsare under ”program”. Titta gärna på denna www då för ytterligare fördjupning, för dig som var med – och du som är intresserad och saknade möjlighet att vara med.

 

SKL filmade också flera av föreläsningarna. Dessa kommer att finnas som webbcasts. Återkommer om 1-2 veckor med uppgift på vilken www som dessa kommer att finnas

 

Referat nedtill är gjort av en ST-läkare-kollega i psykiatri och är ett liotet axplock av det som togs upp.

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

 

 

Grundkurs i psykiatriska funktionshinder för somatiker ” Varför följer inte patienten min ordination?” Jörgen Bragner 

 

Från att vara missnöjd till att vara nöjd!

Från en mindre till en bättre förståelse!

Att förstå situationen från en annan vinkel!

 

Jag sitter på min mottagning och väntar på min patient som inte dyker upp. Jag blir irriterad!

Nästa besök; patienten har inte följt mina instruktioner om att motionera, äta hälsosam mat, äta sina sex mediciner regelbundet kl. 8:00, 12:00, 16:00, 20:00, och 22:00. Patienten har inte heller lämnat blodprov på sin vårdcentral enligt tidigare överenskommelse, han har dessutom inte fyllt i självskattningsblankett som en del av utredningen. Jag är ”förbannad”! Vad ska jag göra?

 

Bragner vill hellre vända på det hela!

För att utfärda ett arbete, behöver patienten använda sig av olika verktyg som perception som Bragner jämför med förälskelse som påverkar vår kognitiva förmåga och leder till att vi tänker otydligt!

 

Patienten måste leta efter ord i sitt lexikon för att kunna beskriva sina inre tankar. Dessutom behöver patienten: spatial förmåga, minne, inlärning, abstrakt tänkande, exekutiva funktioner, samt process hastigheten.

 

Samma kostym passar inte till alla!

Vi är duktiga på något och sämre på något annat. Två patienter som är på samma avdelning, samma ålder, med samma diagnos kan svara olika bra på WAIS-IV test som används av psykologerna och som innehåller bland annat olika visuella pussel, och figurvikter. Är dessa tester enkla egentligen?

 

Förmågorna samverkar:

För att beräkna (42-12)+70=? Behöver vi:

Kunskap (semantiskt minne), Perception(42 läses som 24). Vi behöver hålla uppmärksamheten uppe och skaffa strategier. Dessutom behöver vi vara motiverade; En missbrukare vet inte hur han delar 20 leksak på fyra barn men kan väl svara snabbt att det är 5 gram kokain per person om han delar 20 gram kokain på fyra personer.

 

Vi behöver engagera arbetsminnet som Bragner jämför med en dator som har ont om plats hos patienter med schizofreni vilket gör att informationen missas lätt. 

När vi väl har beräknat (42-12)+70 i huvudet, behöver vi vår motorik för att skriva!

 

Om du öppnar aktivitetsfönstret vid din dator kommer du att se hur mycket datorn belastas när du kör olika aktiviteter samtidigt. Vissa människor är belastade hela tiden oavsett uppgiften.

 

Kommer du ihåg hur många skyltar och bilar var på gatan när du körde bilen första gången? Visste du att du ska titta i spegeln och inte på spegeln? Hur belastad var din dator då?

 

Att borsta tänderna är inte heller lätt! Du måste ha en strategi; att gå till badrummet, slå på kranen….

Vad gör du när du är hungrig? Du måste antigen laga mat, eller köpa mat och då behöver du gå till en affär och ha en plan för vad du behöver göra, samt måste du hålla din impulsivitet i en affär som vill att du ska handla. Det är inte enkelt att veta hur man beter sig i en mataffär.

Att gå in i en affär. Hur är det egentligen?

 

Komma på återbesök till vården….

Patienten måste sätta igång och resa till mottagningen och på vägen dit hantera olika stressorer såsom ångest när alla styr på en om personen beter sig annorlunda. Ska patienten köpa bussbiljetten på bussen, pressbyrån eller ska det vara sms-biljett?

 

Framme på mottagningen….

Ta nummerlapp, eller anmäl dig i receptionen, eller gör båda och! Dessutom behöver patienten tolka instruktionerna och hantera miljön i väntrummet.

Har du lagt märke till stämningen i väntrummet?

 

En patient fördrog att resa två timmar för att undvika att sitta framför en annan person som sitter i samma väntrum.  Är inredningen anpassad till hur vi känner och mår?

 

Hos läkaren, behöver patienten komma ihåg orsaken till besöket, samt lita på vården trots de röster och paranoida tankar som förbjuder mot att lita på någon.

 

Har du försökt köpa SL-kortet och behövt trycka på många knappar och följa instruktionerna för att komma vidare. Det blir mindre och mindre direkt kommunikation i samhället, som inte är tillgänglighetsanpassat och som ställer högre krav på oss och förväntar sig att vi klarar mer själva!

 

Till slut …

Det är ”förbannat” fantastiskt att patienten ibland följer min ordination med tanke på vilka hinder och svårigheter vissa måste övervinna varje dag för att följa min ordination …

 

Vi behöver vara mer kreativa i samspelet med patienten.

 

 

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt, Yvonne von Hausswolf Juhlin 

 

Medvetandet om övervikt är större nuförtiden. Vilket man kan se om man jämför de inkomna remisser till ätstörningsenhet förr och nu. Medvetandet går hand i hand med den stigande prevalensen av fetma i landet sedan 1980.

 

Yvonne betonar vikten av att göra mer forskning i området om samsjukligheten mellan övervikt/metabola förändringar och psykiska sjukdomar. Hon visar den stora skillnaden i prevalensen av metabola faktorer hos psykos patienter 3.6% till 68 %. Samt pekar hon på de udda resultat som de flesta studier visar på en högre prevalens av metabolt syndrom bland kvinnor med psykos sjukdom jämfört med män trotts de motsatta resultaten som visas i populationsstudierna.

 

Vad beror viktuppgången på?

Energislagen kan inte förklara viktuppgången, därför att om två personer som har samma längd äter samma mängd. De blir inte lika stora.

Tvilling mosar som den ena är genmanipulerad visar stor skillnad i viktuppgång mellan dem. Genetiken kan alltså förklara en del!

 

Psykiska diagnoser kan också förklara en del av övervikten enligt populationsstudier men inte tvärtom.

Samsjukligheten är till och med stor mellan psykiska diagnoser och övriga metabola faktorer som finns i högre utsträckning bland personer med psykos sjukdom eller bipolär sjukdom där personerna uppvisar metabola komplikationer i högre grad jämfört med befolkningen i övrigt. Dessutom lider en stor del av patienter med depression av typ II diabetes. Studierna visar på att graden av depressionen är kopplad till insulinresistensen, och att dödlighet hos diabetiker som dessutom lider av depression är 2.5 ggr högre jämfört med bara de som bara har diabetes.

 

Man har försökt hitta en förklaring till metabolt syndrom hos psykiskt sjuka patienter och hittat olika faktorer som spelar roll som medicinerna som t.ex. atypiska antipsykotiska, samt de ohälsosamma levnadsvanorna såsom brist på fysisk aktivitet eller ofördelaktig kosthållning. Åldern är en till faktor som påverkar prevalensen av metabola syndromet.

 

Studierna har kombinerat dessa faktorer och visat att unga omedicinerade patienter har lägre prevalens av metabolt syndrom.

Orsaken förblir multifaktoriell och så bör även behandlingen vara.

 

Har vi kliniska riktlinjer?

Yvonne har varit med och samarbetat med olika parter för att skriva kliniska riktlinjer för att förebygga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk ohälsa. Hon menar på att det inte var lätt att förminska och begränsa det stora materialet som var förslaget först men att hon och medarbetarna var medvetna om risken att ingen kommer att läsa om det är stort material. 

 

Samarbetet resulterade i fem sidor långa riktlinjer som dessutom går att läsa!

Dessa riktlinjer är såväl riktade till vårdpersonal som till patienterna som är den viktigaste grupp som behöver känna till riskerna som båda sjukdomen och behandlingen kan innebära.

 

Föreläsningen innehöll konkreta förslag på psykiatrins ansvar att informera patienten, förebygga insjuknande i metabola sjukdomar, screena för metabola sjukdomar, ansvara för att behandling sätts in vid behov, samt ansvara för uppföljningen.

 

Det händer inte sällan att en patient har haft hjärtinfarkt och inte har mediciner som inriktade mot hjärtkärlsjukdomar. Vi behöver vara mer uppmärksamma på sådana patienter.

 

En viktig aspekt är att individualisera vården genom riktad metabol screening, identifiera den patient som är i risk att insjukna och ge den en aktiv insatts, individuell ställningstagande rörande behandling och de olika insatser som gruppbehandling med syfte till viktminskning, och dagvårdsbehandling på livsstilmottagning för den som haft hjärtinfarkt.

 

Till slut nämnde Yvonne det viktiga samrådet mellan somatikern och psykiatern för att optimera vården.

Metabolt syndrom och inflammation vid psykossjukdom – har de gemensam bakgrund? Ingrid Dieset 

Ingrid upplyser om de olika forskningsprojekt som pågår på NORMENT ”Norwegian centre for mental disorders research”

 

Hon beskriver populationen under studien och det stora utredningsbatteri som innehåller psykologiska tester, blodprov, samt MRI ” sMRI, fMRI” som görs för deltagarna.

 

Hela forskningen snurrar runt det metabola syndromet vid psykisk ohälsa på grund av den ökade medvetenheten om den höga mortaliteten bland psykiskt sjuka patienter. En Norsk studie visar att patienter med psykisk sjukdom lever 25 år kortare än normal befolkningen. Registerstudier från Sverige och Danmark visar att patienter av båda kön lever kortare vid schizofreni. Dessutom, är YLL (years of life lost), på grund av naturliga skäl, högre hos patienter av båda kön med schizofreni jämfört med normal population. YLL är till och med högre hos schizofreni patienter jämfört med YLL på grund av cancer eller hjärtkärlsjukdom.

 

De olika orsakar till mortaliteten hos patienter med schizofreni är: diabetes, influensa/pneumoni, COPD, hjärtkärlsjukdom, och lungcancer.

 

Dessutom finns det en rad andra orsaker till försämrad hälsa som låg fysisk aktivitet, rökning, ohälsosam mat, alkohol missbruk.

 

Trotts allt ovan finns det en tendens till att de konventionella riskbedömningsprotokollen underskattar kardiovaskulära risker hos patienter med psykotisk sjukdom.

 

Bland de olika forskningsprojekt som pågår på NORMENT antar förhållandet mellan metabola syndromet och antipsykotiska läkemedel en viktig plats.

 

Dr. Dieset visar på att det är tvåfaldig risk att drabbas av metabola syndromet vid användning av FGA (first generation antipsychotics) eller (typiska antipsykotiska), medan risken är femfaldig med SGA (second generation antipsychotics) eller (atypiska antipsykotiska).

 

Samtidigt som det finns data som talar om det starka förhållandet mellan antipsykotiska och metabola syndromet, finns det en studie (Tiihonen et al. 2009) som visar att antipsykotiska räddar liv och att långtidsbehandling med antipsykotiska är associerad med lägre mortalitet jämfört med att inte använda antipsykotiska. Detta resultat är kontroversiellt eftersom klozapin har visat större effekt i denna studie medan andra studier visar på att klozapin är bland de atypiska antipsykotiska som är starkt kopplade till övervikten och det metabola syndromet.

 

Men patienter kanske kan komma mera regelbundet till sjukvården med hjälp av klozapinet!

Ingrid går in i de olika komponenter och komplikationer av metabola syndromet vilka är kopplade till de olika inflammatoriska mekanismerna på samma sätt som hon upplyser om förhållandet mellan schizofreni och bipolär sjukdom och autoimmuna sjukdomar och den kraftiga infektionen.

 

Dr. Dieset visar sina studier om:

• Cardiovascular risk factors during SGA treatment are associated with increased CRP

• Up-regulation of NOTCH4 gene expression in bipolar disorder

 

NORMENT och Ingrid går ett steg längre genom att undersöka de genetiska faktorerna och ärftligheten mellan bipolär sjukdom och schizofreni, samt genotyper av de olika kardiovaskulära riskfaktorerna. Ett sätt att fördjupa sig i ämnet undersöker NORMENT genotyperna av de olika immunmedierade sjukdomar som diabetes mellitus typ I, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, reumatoid artrit, … etc.

NORMENT siktar på att undersöka om schizofreni polygenic risk score (PGRS) är associerad med kardiovaskulära riskfaktorerna och markörerna av perifer inflammatorisk aktivitet.

 

Dr, Dieset förklarar vad PGRS är och illustrerar förhållandet mellan polygenic risk score och diagnostiska subkategorier som till exempel: schizofreni PGRS var signifikant associerad med schizofreni, schizoaffektivt syndrom, psykos UNS, samt bipolär typ I. Medan bipolär PGRS var signifikant associerad med bipolär typ I och II. 

 

Nästa steg är att ytterligare undersöka den potentiella associationen mellan schizofreni polygenic risk och:

1. Den metaboliska fenotypen.

2. Den inflammatoriska fenotypen.

 

Till slut hoppas Ingrid att få svar nästa år på frågan om metabolt syndrom och inflammation vid psykossjukdom har gemensam bakgrund.

 

Hemen Najar, ST-läkare, Göteborg

 

Rapportör för DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt