Hälso- och sjukvårdsrapporten 2025
Om läget och utvecklingen i regionernas hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdsrapporten sammanfattar läget och utvecklingen inom svensk hälso- och sjukvård.
Rapporten består av en sammanställning av indikatorer från Vården i siffror samt en rapport med tematiska analyser utifrån nationellt tillgänglig sjukvårdsdata.
Utdrag ur rapporten avseende diabetes
3.2.2 Diabetes typ 2 – många återbesök i
primärvården
Diabetes är en kronisk sjukdom som delas in i
huvudsakligen två undergrupper: diabetes typ 1 och
diabetes typ 2. Patienter med diabetes typ 1 får sin
vård främst vid sjukhusens specialistkliniker medan
diabetes typ 2 vanligen behandlas inom
primärvården.
Båda diabetestyperna kräver stora
insatser för att minska risken för komplikationer och
förtida död. Insatserna kan ske både genom insatser
från hälso- och sjukvården och genom egenvård. (För
mer information om diabetes typ 1, se avsnitt 3.3.41
Diabetes typ 2 orsakas av en kombination av
ärftlighet och livsstil. I Sverige finns drygt 450 000
personer med typ 2-diabetes, varav ungefär 100 är
barn. Sjukdomen är ofta symtomfri eller ger diffusa
symtom, vilket gör att en person kan leva länge utan
att få en diagnos. Det gör att sjukdomen ibland
upptäcks först när allvarliga komplikationer inträffar,
till exempel hjärt-kärlsjukdom. Som en följd av de
diffusa symtomen uppskattas 150 000 svenskar leva
med en odiagnostiserad diabetes typ 2.17
Förekomsten av diabetes typ 2 i befolkningen har
ökat över tid och var drygt 6 procent i riket 2024.
Andelen varierar i landet, med en regional variation
mellan 5 och 9 procent. Diabetes typ 2 är vanligare
bland män (drygt 7 procent i riket) med en regional
variation mellan 6 och 10 procent (diagram 7).
Det är viktigt att patienter med kronisk sjukdom får
regelbunden uppföljning i hälso- och sjukvården. Vid
diabetes kan det bidra till bättre kontroll av
blodsockret och bättre blodtryck, vilket minskar
risken för komplikationer.
Som framgår av diagram 8 har en generellt hög andel
diabetespatienter varit på återbesök hos någon
profession i primärvården
3.3.4 Diabetes typ 1 – Vård på
medicinklinik
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som
orsakas av en kombination av ärftliga och okända
miljömässiga faktorer som inte är knutna till livsstil.
Sjukdomen gör att kroppen slutar producera det
livsviktiga hormonet insulin. Patienten måste för
resten av livet tillföra insulin med dagliga injektioner.
Allvarlig insulinbrist kan resultera i syraförgiftning
(ketoacidos), ett livshotande tillstånd som kräver
intensivvård. Symtomen för diabetes typ 1 och
diabetes typ 1 med ketoacidos liknar andra besvär
relaterade till matsmältningssystemet.38
I Sverige finns cirka 70 000 personer med diabetes
typ 1, varav drygt 8 000 är barn. Antalet
nyinsjuknade i diabetes typ 1 per år har fördubblats
sedan 1980-talet och drygt 900 barn drabbas varje år.
Drygt 25 procent av barnen med diabetes typ 1
insjuknar med ketoacidos. Andelen har varit konstant
under de senaste åren enligt data från Nationella
Diabetesregistret (NDR).39 En svensk studie från
2021 visar att 59 procent av barn med utvecklad
ketoacidos tidigare hade sökt primärvård med
symtom på diabetes före sjukhusinläggning. Felaktigt
hade 43 procent av dem som uppsökt primärvården
inte blivit remitterade till sjukhusvård samma dag.40
En rapport från Barndiabetesfonden visar att den
årliga samhällsekonomiska kostnaden för varje
person med typ 1-diabetes uppgår till 180 000
kronor, och för varje person med typ 2-diabetes till
40 000 kronor. En tredjedel av kostnaden för typ 1-
diabetes uppstår på grund av komplikationer till följd
av sjukdomen. År 2023 uppgick de sammanlagda
samhällsekonomiska kostnaderna till 12,9 miljarder
kronor för diabetes typ 1 och 20,6 miljarder kronor
för diabetes typ 2.
Kostnadsläget ska ställas i relation till att antalet
personer med diabetes typ 2 är sju gånger fler än de
med typ 1. En viktig orsak till skillnaden i kostnader
är att typ 1-diabetes ofta debuterar i barndomen och
kräver livslång specialistvård. Det är därför viktigt att
följa upp insatser och resultat för patientgruppen.
Vårdens resultat för diabetes typ 1 har förbättrats
Diabetes orsakar en förhöjd blodsockernivå. Risken
för komplikationer och följdsjukdomar ökar ju längre
kroppen lever med förhöjt blodsocker. För att
diagnosticera diabetes och följa upp
diabetesbehandlingen mäts ett långtids-
blodsockervärde som benämns HbA1c.
Ett blodprov visar det genomsnittliga blodsocker-
värdet under de senaste månaderna. Målet med
diabetesbehandlingen är enligt Socialstyrelsens
riktlinjer att försöka hålla HbA1c på rätt nivå.
Nya medicinska hjälpmedel med glukossensorer som
kontinuerligt mäter blodsockret har bidragit till att
andelen barn med en relativt god HbA1c-nivå har
ökat från 16 procent till 54 procent mellan 2010 och
2024 (diagram 30). För vuxna med diabetes typ 1
följs också värden för LDL-kolesterol, som är den typ
av kolesterol som byggs upp i artärväggarna och är
en starkt bidragande orsak till hjärtinfarkt och stroke.
Förbättrad uppföljning med utökad förskrivning av
läkemedel har inneburit att andelen vuxna med LDL-
värden enligt Socialstyrelsens rekommendationer har
ökat från en tredjedel till nästan 62 procent mellan
2002 och 2024. Samtidigt har andelen vuxna med
höga riskvärden halverats från 40 procent till 20
procent (diagram 31).
Den medicintekniska utvecklingen innebär nya
möjligheter till uppföljning av blodsockervärden
tillsammans med nya riktlinjer för utökad
läkemedelsförskrivning. Genom att följa upp
insatserna med läkemedels- och
hjälpmedelsförskrivning kan resultaten följas i form
av förbättrade värden och i förlängningen minskade
kostnader för diabeteskomplikationer.
Förbättrade diabetesvärden för både barn och vuxna
kan tyda på att nya hjälpmedel har gett resultat som
minskar risken för att utveckla kostsamma
diabeteskomplikationer. Eftersom diabetes typ 1
kräver specialistvård på sjukhus är det viktigt att
behandlingsinsatser sätts in på rätt nivå i rätt tid.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt