SFD skärper takten för en förbättrad diabetesvård
När Svensk förening för diabetologi (SFD) har kommit med en uppdaterad version av Mål och målsättningar svensk diabetologi 2023 har de flesta kvalitetsmålen höjts.
I dokumentet har man skärpt målen utifrån en bättre kvalitet. Innehållet har förtydligats, förenklats och vissa formuleringar har strukits för att fokusera på de viktigaste områdena.
– För typ 2-diabetes är det att betona vikten av rätt behandling i rätt tid, med en för patienten optimal metabol kontroll. Det kanske mest tydligt uttalade målet när det gäller typ 1-diabetes är att vi förordar insulinpumpar med algoritmstyrd insulindosering. Dessutom att ålder per se inte är en acceptabel diskrimineringsgrund för att nekas dessa hjälpmedel, säger Magnus Löndahl, ordförande SFD och docent och överläkare, Skånes Universitetssjukhus.
Stefan Jansson, vice ordförande SFD, och distriktsläkare, Brickebackens vårdcentral, Örebro, och ordförande i nationella arbetsgruppen för diabetes inom regionernas kunskapsstyrningssystem, tycker, att dokumentet täcker det mesta av den forskning som finns.
– I stora övergripande drag tycker jag att vi har berört många viktiga områden, men dokument skulle kunna bli flera hundra sidor. Vårt syfte är att det ska vara hanterbart. Det är därför på drygt 20 sidor. Även om man inte vill läsa allt på en gång ska man kunna läsa bitar, använda som diskussionsunderlag på den lokala enheten, säger han. Dessutom finns det sist i dokumentet en omfattande referenslista.
Följer kardiologerna
Viktigt vid diabetes är att minska risken för hjärtkärlsjukdom. I dokumentet har nu målen skärpts utifrån mål, som länge funnits nationellt och internationellt för kardiologer. Bland annat vad det gäller lipidnivåer som för högriskpatienter med diabetes och hjärtkärlsjukdom sätts till LDL 1,4 mmol/l.
– Det är det tuffaste målet, men det är egentligen inte nytt. Det har funnits i det internationella konsensusdokumentet i flera år. Att en individ sänks från LDL 1,8 mmol/l till LDL 1,4 mmol/l kanske inte är jordens kliv, men det innebär minskad risk för patienten och vi ser att läkemedelsbehandlingen för blodfetter inte ger någon bieffekt, säger Stefan Jansson.
– Målen för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes har också skärpts. Andel av de med aterosklerotisk kärlsjukdom, hjärtsvikt eller njurkomplikation som har behandling med SGLT-2 hämmare eller GLP-1 receptor ska överstiga 75 procent (tidigare 70 procent).
Vikten har stor betydelse
Under kapitlet Egenvård saknas det tidigare målet om 5 procents viktnedgång vid ett BMI över 25kg/m2. Men Neda Ekberg, vetenskaplig sekreterare SFD och docent i endokrinologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för diabetes i Region Stockholm, förklarar att viktnedgång har minst lika stor betydelse som tidigare.
– Det finns flera studier som visar att om man tidigt i sin typ 2 diabetessjukdom inom fem år går ner 10-15 kilo kan man normalisera sitt HbA1c och 50 procent av patienterna har normaliserat HbA1c. Att viktnedgång är oerhört viktigt och har mycket positiva effekter har flera studier visat. Viktnedgång har effekt på både blodsocker, blodtryck och blodfetter, säger hon. Anledningen till att målet strukits är att det är inaktuellt.
– Snart kommer vi att ha tillgång till mycket bättre läkemedel som visar på 10-15 procents viktnedgång. 5 procent är ett gammalt mål, som tidigare har varit oerhört svårt att nå. Nya preparat på väg in och visar väldigt fina effekter, säger Neda Ekberg.
Precis som i förra versionen inleds dokumentet med ett kapitel om livskvalitet. Det betonar, att syftet med diabetesvård är att ha god hälsa och bra livskvalitet både på kort och lång sikt. Kapitel om kost saknas.
– Kost skulle behöva en egen handbok. Det här ska vara ett kort och kärnfullt dokument, då måste man välja, säger Neda Ekberg.
Nationella diabetesteamet (NDT) har tidigare i samverkan och tagit fram en kort skrift, en Grön skrift om Mat vid diabetes. SBU och Socialstyrelsen har sista året uppdaterat kost-riktlinjerna något.
https://dagensdiabetes.se/images/filer_att_ladda_ner/GRONBOK-compressed.pdf
Något annat som saknas är ett perspektiv på äldre patienter.
– Vi har fått synpunkter på hur det ser ut för äldre, det kan diskuteras i nästa version. Det är en stor grupp och den grupp vi har minst studier på. I åldrarna 80 år och uppåt är det många som fortfarande är väldigt pigga och kan leva många år till, säger Stefan Jansson.
– Hur står sig dokumentet gentemot de arbete du gör inom nationella arbetsgruppen för diabetes inom regionernas kunskapsstyrningssystem?
– Kunskapsstyrningen är ju mer likt ett vårdprogram än reflektioner och måldokument, där går man hands on på dels diagnossättningen; har du haft hjärtinfarkt? har du njursvikt?
– Det här dokumentet är mer att fundera kring och målbild, hur ser gruppen ut på vår vårdcentral? Har vi många rökare? Hur kan vi komma åt att minska andelen? Vi borde ha en nollvision på rökning kan jag tycka. Dokumentet är mer som ett komplement till kunskapsstyrningen, säger Stefan Jansson.
Socialstyrelsens uppdatering 2018
Dokumentet ska fungera som ett reflektionsunderlag och är inte några riktlinjer. De nationella riktlinjer som finns togs fram av Socialstyrelsen 2010 och uppdaterades senast 2018. Att en intresseförening för Regionerna (SKR) ansvarar för Nationell Kunskapsstyrning är i högsta grad diskutabelt, menar Magnus Löndahl.
– Personligen beklagar jag att Socialstyrelsen inte kunnat ta på sig uppdraget att uppdatera den här typen av riktlinjer med hjälp av professionen i princip på en årlig basis. Det hade varit att föredra alla dagar i veckan. I avsaknad av det fyller SFD:s dokument en lucka, som skapar en trygghet för en del kliniker, säger han och fortsätter:
– Avsaknaden av nationella riktlinjer är ett problem, eftersom man kan tolka de gamla riktlinjerna på olika sätt. Bekymret är då att olika regioner tolkar dem på olika sätt. Det blir inte en jämlik vård. Detta ska egentligen upp på departementsnivå. Socialstyrelsen behöver mer resurser.
Hur nå primärvården?
En utmaning är att nå ut till primärvården.
Svensk förening för diabetologi kommer att trycka upp ett stort antal häften för att dela ut på SFDs nationella diabetesmöte i Karkstad 24-26/5 med 400 anmälda personer. Dokumentet finns också att ladda ner på dagensdiabetes.se. Det är fritt att trycka upp egna exemplar av denna pdf för enhetens personal eller inför ett större lokalt eller regionalt möte.
https://www.dagensdiabetes.se/images/filer_att_ladda_ner/DN_Ml_och_mlsttningar_3_2023_web_.pdf
– Skriften kommer att presenteras vid nationella diabetesmötet. Dessutom deltar vi i olika lunchwebinarer, där vi försöker nå diabetessjuksköterskor och läkare. Sedan ordnas diabetesdagar lokalt, regionalt och nationellt, där dokumentet lyfts, till exempel vid Stockholms diabetesdag och Världsdiabetesdagen 14/11, säger Neda Ekberg.
Stefan Jansson tror, att sjukhusvården och barnsjukvården är lättare att nå.
– Det är svårt att nå ut just i primärvården, idag är det mycket hyrläkare och rotation på personal, men alla vårdcentraler har regelbundna möten en gång i veckan där man diskuterar olika ämnen. Då kan man ta upp det här dokumentet liksom NDR-resultat.
https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2022.pdf
Diabetes är en folksjukdom, så det måste man kunna, säger Stefan Jansson.
Text: Matilda Lann, medicinsk journalist
På uppdrag av DiabetologNytt
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt