Screena barn för ­diabetes för att hindra sjukdomsutveckling

Ett enkelt blodprov från ett finger räcker för att testa för autoantikroppar, skriver sju diabetesexperter.

Svensk sjukvård har välfungerande rutiner för att ta hand om barn som ­insjuknar i typ 1-diabetes med livslång insulinbehandling. Nu behövs sats­ningar på tidigare upptäckt och utveckling av mediciner som kan bromsa eller förhindra sjukdomsutveckling, skriver sju experter på diabetes.

Sjukvården genomgår nu ett medicinskt paradigmskifte inom flera områden. Ett exempel är typ 1-diabetes, som inträffar när kroppens immunsystem bryter ner förmågan att reglera blodsockret. Länge har insulinbehandling varit det enda alternativet, men nya läkemedel kan nu sättas in innan sjukdomen bryter ut.

Sedan 2004 har barn i Skåne varit del av banbrytande internationella studier som undersöker vad det är som gör att vissa barn får typ 1-diabetes och om det går att hitta dem som håller på att insjukna innan symptomen visar sig. Sverige har stora möjligheter att bli ledande inom tidig upptäckt och effektiv behandling, men för att detta ska kunna bli verklighet krävs uppdaterade regelverk och en anpassad sjukvårdsorganisation.

Varje år diagnosticeras cirka 2 000 per­soner, varav 1 000 barn, med typ 1-diabetes i Sverige – näst högst i världen. Sjukdomen är livshotande och kan orsaka dramatiska symptom, särskilt hos små barn. Insulin­behandling gör att de drabbade överlever, men detta kräver dagliga insatser och risken för komplikationer är stor. Forskningen gör det nu möjligt att upptäcka sjuk­domen innan symptom uppstår. Förut­sättningen är att riskmarkörer i from av autoantikroppar upptäcks tidigt, innan blodsockret påverkas.

Ett enkelt blodprov från ett finger räcker för att testa för autoantikroppar. Tack vare den stora TEDDY-studien, vars svenska del letts av forskare från Lunds universitet med screening av skånska barn, så finns en infrastruktur för provanalys redan på plats i Sverige. Nya läkemedel som kan bromsa eller förhindra insjuknande är på väg, varav ett nyligen godkänts i USA, och ytterligare tio till tjugo är under utveckling. Flera länder, som Italien, förbereder därför nationella screeningprogram. Nu är det hög tid att ta upp frågan om screening av typ 1-diabetes i den bredare befolkningen även i Sverige.

En stor utmaning för att hitta personer i tidig sjukdomsutveckling är nuvarande ­regelverk inom hälso- och sjukvården begränsar möjligheterna till provtagning och informationsdelning när det gäller friska individer. Samtidigt vet vi att medvetenhet om risk underlättar utbildning och uppmärksamhet kring tidiga sjukdomstecken, vilket minskar risken för allvarliga komp­likationer vid framskriden diabetes. Testning för autoantikroppar kan dessutom bli ett verktyg för att i framtiden utveckla individuellt anpassade behandlingar.

I dag anses det inte vara etiskt försvarbart med nationella screeningprogram om det inte finns effektiva behandlingar på plats. Samtidigt är det centralt med bred insamling av data för att kartlägga riskfaktorer och utveckla behandlingar. Ett klassiskt moment 22. Problemet delas med många sjukdomar där diagnostik och presymptomatiska insatser utvecklas snabbt, medan vårdsystemet fokuserar på behandling av redan insjuknade. Här behövs en regelutveckling som i högre grad tar hänsyn till värdet av forskning och utveckling vid bedömning av nyttan med screening.

Svensk sjukvård har välfungerande rutiner för att ta hand om barn som insjuknar i typ 1-diabetes med livslång insulinbehandling. Nu behövs satsningar på tidigare upptäckt och utveckling av mediciner som kan bromsa eller förhindra sjukdomsutveckling. Strategisk forskning har skapat förutsättningar för riskidentifiering, provtagning och analys i större skala. För att Sverige ska kunna bli ett föregångsland vad gäller tidig upptäckt av typ-1-diabetes behöver också regelverk och organisering uppdateras.

Det krävs bland annat att:

• Kliniska studier av läkemedel för insats i presymptomatisk fas underlättas
• Rekommendationer kring omhändertagande av personer med antikroppar tas fram, i linje med internationella riktlinjer
• Befolkningsbaserade pilotprogram för att testa arbetssätt, kompetenskrav och ­organisering av screening inom barn- och skolhälsovården inrättas
• Hälsoekonomiska beräkningar kring nyttan av screening genomförs, med hänsyn till värdet av att ta fram nya tidiga precisionsbehandlingar
• Regelverk för riskbaserad screening ­utvecklas

Övergången till utökad screening och tidiga insatser behöver ske på flera parallella områden och med ett nationellt grepp. ­Annars finns risken att svenska barn inte får tillgång till nya diabetesläkemedel och att privata självscreening-alternativ tar över, med tillhörande patientsäkerhets­brister och ojämlikheter i vården. Problemet delas med många sjukdomar där diagnostik och pre­symptomatiska insatser utvecklas snabbt, medan vårdsystemet fokuserar på behandling av redan insjuknade

• Gun Forsander, docent, överläkare, Inst för Kliniska Vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
• Soffia Gudbjörnsdóttir, professor Wallenberglaboratoriet, Inst För Medicin, Göteborgs Universitet
• Anna Krohwinkel, forskningschef, Stiftelsen Leading Health Care
• Åke Lernmark, senior professor, CRC, Lunds universitet
• Frida Sundberg, överläkare, Barn- och ungdomskliniken, ­Universitetssjukhuset Örebro
• Pedro Teixeira, Clinical Program Lead, Diamyd Medical och koordinator for ASSET
• Hans Winberg, generalsekreterare, Stiftelsen Leading Health Care

Från www.gp.se igår

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt